- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
631-632

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Winchester ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

631

Winchester-Winckel

632

af kardinal Beauíort. En jättestaty of ver konung
Alfred den store restes i staden 1901 i samband
med IQÖÖ-årsjubileet. - 2. Stad i nordamerikanska
staten Virginia, vid Potomacs biflod Shenandoah,
110 km. n. v. om Washington. 5,161 inv. (1900), af
hvilka 20 proc. negrer. Tillverkning af handskar,
läder, papper och trämassa, öm de strider,
som under inbördeskriget egde rum vid W. och
i dess närmaste omgifning, se Harpers Ferry. -
3. Stad i nordamerikanska staten Massachusetts,
12 km. n. v. om Boston, vid källorna till
Mystic river. 9,309 inv. (1910). Staden, som
står i intim intressegemenskap med Boston,
eger ett omfattande bibliotek och historiskt
museum. Tillverkning af ur, läder och yllevaror
(filt). 1-3. A. N-d.

Winchester [<tn’n[t]jisto], Henrik af, namn på
engelske konungen Henrik III. Se Henrik 3, sp. 432.

Winchester [w^nftjjisto], earl af. Se D e s p e
n-ser 2.

Winchester [ö>i’n[t]Jisto], markiser af. Se Paulet.

Winchester bushel [>i’n[t]jista bu’jl] och W. gallon
[-gä^an]. Se Bushel och Nord-Amerikas förenta stater,
sp. 1197.

Winchilsea [<yi’n[t]jlsí], earl af. Se Finch.

Vinchon [väja’], Jean Baptist e, fransk målare,
f. 1789, d. 1855, lärjunge af Serangeli, tillhörde
den generation af målare, som efter David uppehöllo
den klassiska stilens traditioner i Frankrike, men som
ville gå längre än företrädarna i afseende på tekniken
och som sökte återupplifva freskmåleriet. V. lyckades
bäst i sina historiska taflor, där han sökte förena
den klassiska skolans stränga teckning med den
romantiska skolans färgverkan, exempelvis i ett par
målningar i Versailles, Karl VII:s kröning i Rheims
och Ludvig XVIII ger 18íå Frankrike en konstitution.
C- &• K.*

Yinci [v^ntji], L. da. Se Lionardo da Yinci.

Vi;nci [-tji], Leonard o, italiensk tonsättare,
f. 1690 i Strongoli, Kalabrien, d. 1730 i Neapel,
elev af Greco, blef hofkapellmästare i Neapel och
skref 40 operor, dels liffulla komiska, dels seriösa,
som prisades för styrka i det dramatiska uttrycket,
bl. a. Ifigenia in Tauride (1725), Dìdone abban donata
(1728) och Artaserse (1730), samt vidare 2 oratorier,
mässor och motetter. Hans insmickrande melodier slogo
an ofantligt på samtiden. E. F-t.

Vinckboons [finkbåns], nederländska konstnärer. 1. D
a v i d V., f. 1578 i Mecheln, d. 1629 i Amsterdam,
var son till målaren Philips V., som från 1580 var
verksam i Antwerpen och från 1591 i Amsterdam. David
V. målade i gammal flamsk karaktär landskap med
figurer, marknader med brokigt folklif (museer
i Antwerpen, Hamburg, Braunschweig), landskap med
röfvare eller med jägare, ibland med bibliska ämnen;
bland dessa märkas Landskap med vandringen till
Golgata och Skogslandskap med Johannes döparens
predikan. Hans taflor återgåfvos af tidens främsta
gravörer. Målningar af Y. finnas, förutom på redan
omnämnda platser, i museerna i Berlin, Dresden,
München, Augsburg, Schwerin, Petersburg, Köpenhamn,
Stockholm (Allmoseutdelning vid ett kloster och
ett Landskap med en ström i Jan Brueghels art, det
sistnämnda tilldelas likväl V. endast med tvekan). Han
utförde af ven glasmålningar och rade-

ringar. - 2. P h i l i p V., sannolikt den
föregåendes son, arkitekt, í. 1608 i Amsterdam,
d. antagligen 1675, var en ansedd man i sitt fack,
utgaf flera intressanta gravyrsamlingar öfver olika
byggnadsverk. - 3. Jo est V., af ven skrifvet
Víng-boons, arkitekt, sannolikt släkt med den
föregående, kallades till Stockholm 1653 för att leda
arbetet på Riddarhuset och uppgjorde nya ritningar
till detsamma (om deras likheter och olikheter med
S. De la Yallées tidigare ritningar se Riddarhus,
sp. 227-228 jämte bilder). Riddarhusets nuv. utseende
(undantagandes takresningen) är i det hufvudsakliga
V.s verk. Han återvände 1656 till sitt hemland. Bland
hans senare verk är det för ett mäktigt handelshus
byggda Trippen-huys i Amsterdam (fullb. 1664);
dess likhet med Riddarhuset är iögonenfallande,
l-3. (G-g N.)

Vincke [fi’nke]. 1. Friedrich Ludwig Wilhelm Philipp
von V., friherre, preussisk ämbetsman, f. 1774,
d. 1844, inlade stor förtjänst om Preussens lyftning
under olycksåren 1806-14 och verkade, sedan 1815
oberpresident i prov. Westfalen, på ett utomordentligt
sätt för denna landsdels förkofran i många riktningar
samt utnämndes 1825 till verkligt geheimeråd. Han
författade det som klassiskt omtalade arbetet üòer
die verwaltung Grossbritanniens (1816). - 2. Georg
Ernst Friedrich von V., friherre, den föregåendes
son, riksdagsman, f. 1811, d. 1875, uppträdde i
preussiska landtdagen 1847 och Frankfurt-parlamentet
1848 som förkämpe för det konstitutionella och
arf-kejserliga partiet, tillhörde 1849-63 och 1867
preussiska deputeradekammaren samt var där liksom i
nordtyska riksdagen 1867 de gammalliberales ledare och
förnämste talare. "Han var en prydnad för Tysklands
parlamentariska lif." - Till en annan gren af släkten
hörde frih. Karl Friedrich Ludwig von V. (f. 1800,
d. 1869), hvilken 1847 tog afsked som major, 1849-54
var led. af Preussens första kammare och hade säte
i dess andra sedan 1858 samt i nordtyska riksdagen
sedan 1867.

Winckel. Franz Karl Ludwig Wilhelm von, tysk läkare,
f. 5 juni 1837 i Berle-burg, d. 13 dec. 1911. blef
1860 med. doktor, 1864 professor i gynekologi i
Rostock’och 1872 föreståndare för barnbördshuset i
Dresden samt var 1883-1907 professor i gynekologi
och obstretik i München. W. utöfvade en mycket
omfångsrik författarverksamhet och utgaf bl. a. flera
monografier och läroböcker, såsom Die pathologie und
therapie des wochenbettes (1866; 3:e uppl.1878),
Die kränk-heiten der weiblichen harnröhre und
blase (1877; 2:a uppl. 1885), Die pathologie der
weiblichen sexualorgane in lichtdruck-abbildungen
(1878-81), Lehrbuch der jrauenkrankheiten
(1886; 2:a uppl. 1890). Han var också en af
utgifvarna af "Samm-lung klinischer vorträge".
K. T-dt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 26 22:55:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free