- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
659-660

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vindfällen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

659

Vindiska bondeförbundet-Vindros

660

de persiska kilskrifterna (i "Münchener gelehrte
anzeigen"). 1. s~e-
2. K. F. J.

Vindiska bondeförbundet. Se Bondekrig, sp. 1103.

Vindiska mark, geogr. Se K r a i n.

Vindkall (isl. Vindkaldr, "kall som vinden"),
isl. myt., är det namn den unge Svipdag antog vid sitt
samtal med Fjolsvinn (se F j o l s v i n n s-mal).
Ad. N-n.

Vindkerns grufvor. Se V i n t j ä r n.

Vindkittel. Se Pump, sp. 586.

Vindland. Se V e n d e r.

Vindier (äfven skrifvet V i n d h l æ r
och V i n d-glær), tsl. myt., är enligt
Snorres Edda ett binamn till Heimdal.
Ad. N-n.

Vindliòne, isl. myt. Se Y i n d s v a L

Vindmot?rer, Se Vindhjul.

Vindmätare, meteor. Se Anemometer och Vind.

Vindnötta stenar, geol. Se Vindslipade stenar.

Vindo^ona, stad. Se Wien, sp. 303 och 312.

Vind och vask, kam. Se Byggningshjäl-p en.

Vindomen, sjö i Norra Tjusts härad, i nordligaste
delen af Kalmar län. V., hvars 15 kvkm. stora areal
sönderdelas i en mängd vikar och sund, är bekant för
sin naturskönhet. Sjön bildar i stort en vinkelböjd
figur med spetsen mot n., har en längd af 13 km. och
en största bredd af 3 km. samt af-rinner genom den
15 km. långa V i n d å n till Kaggebofjärden af
Östersjön. Höjd ö. h. 25 m., vattenområde omkr. 300
kvkm. J- V. E.

Vindönì’ssa. romersk stad, nu byn W i n d i s c h,
i schweiziska kantonen Aargau, vid Keuss’ inflöde i
Åar. Staden, som urspr. var ett militärläger, blef,
därför att den utgjorde knutpunkt för en hel del
vägar, af stor betydelse. Anlagd under den tidigare
kejsarperioden, befästes den på 300-talet, men
upp-gafs af romarna omkr. 400. Där finnas ruiner af
en amfiteater, Schweiz’ största romerska minnesmärke,
samt dessutom lämningar af ett Marstempel m. m. Jfr
bl. a. Hauser, "V." (1904), och Heu-berger, "Aus der
baugeschichte V:s" (1910). J-C.

Vindragare, benämning på ett i Stockholm förefintligt
privilegieradt arbetslag, som där betjänar allmänheten
med s. k. våta varors emottagande, sortering och
förflyttning från fartyg eller järnvägsvagn under
lossning äfvensom inläggning i eller uttagning från
varuegares källare eller magasin. För arbetets
utförande ega vindragarna uppbära ersättning
enligt särskild taxa, som numera fastställes af
öfverståthållarämbetet. Den f. n. gällande taxan
(af 29 nov. 1919) afser följande varor i flytande
eller half fly tände tillstånd: desinfektionsmedel,
fernissor, kemiska produkter, malt- och läskedrycker,
maltextrakt, oljor, trän, sirap, honung, kulör,
melass, sprit, spritdrycker och sprit-lösningar,
syror, olein, djurfett, mineral-, gas-, pomeransblom-
och rosenvatten, viner och safter samt ättika. Taxan
upptar fasta belopp för kolli, varierande mellan 14
öre och 3 kr. 60 öre; minsta af gift utgör dock i
allmänhet 25 öre för kolli. Där-utöfver må emellertid
under vissa förutsättningar utkräfvas ersättning
för gång- och väntetid m. m. Samtliga de utgifter,
som vindragarna till äfven-tyrs kunna få vidkännas
för utförande af i taxan

omnämnda arbeten, skola de själfva
bekosta. Vindragarna äro en kvarlefva från
skråväsendets tid. Man förmodar, att institutionen
utvecklat sig ur dragarskrået i Stockholm,
för hvilket 22 nov. 1502 eller 1503 den första
skråstadgan utfärdades. Vindragarna blefvo emellertid
först 1606 fastare organiserade under benämningen
vindragar-ämbetet. De äro fortfarande sammanslutna
till ett skrå. vindragarlaget, styrdt af en ålderman
och två bisittare. Laget har ännu sina handlingar
förvarade på samma sätt, som föreskrefs i en 23
sept. 1621 för skråväsendet i allmänhet ut-gifven
förordning, nämligen i en med för olika personer
tillgängliga lås stängd kista ("skrålåda"). Det håller
vidare ett å alla söckendagar öppet "härbärge". Detta
är beläget i huset n:r 6 Stora Hoparegränd sedan
slutet af 1700-talet, då det af vindragarskrået
inköptes. Därvid torde ha blifvit öfver porten till
huset inhugget ett där ännu kvar-

Portöf verstycke å vindragarlagets hus.

varande märke (se fig.), utvisande bl. a. enstockknif
(försedd med årtalet 1606) och en sugare, två af
vindragarna använda verktyg. Härbärgets belägenhet
utmärkes f. ö. af en från huset utskjutande
rektangulär plåtskylt, inramad med smidda ornament ;
denna skylt härrör från 1600-talet, men företer nu
en annan bild än den ursprungliga. ?- J-n-

Vindresulta^t, meteor. Se Vind, sp. 1094.

Vindros, meteor. På ett papper dragas från en och
samma punkt linjer, motsvarande de olika

–––- E

vindriktningarna: nord, nordnordväst,
nordväst o. s. v. (N, NNW, NW o. s. v.). På dessa
linjer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:44 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0354.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free