Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vindrufkur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vindthunden-Wines
partiet, som bestod af katoliker, och W. blef en af
dess medlemmar. Hans öfverlägsenhet både som politiker
och debattör gjorde honom snart till partiets chef
och Bismarcks farligaste motståndare i riksdagen. Med
utomordentlig kraft och skicklighet motarbetade han de
mot katolikerna riktade åtgärder, som karakteriserade
Preussens inre politik under 1870-talet, men
till en början utan framgång. Centerns fiendskap
blef emellertid till sist farlig för regeringen,
allteftersom antalet af dess radikalare motståndare
ökades inom representationen, och Bis-marck tvangs
småningom att söka vinna katolikerna genom att återge
dem deras religiösa friheter. Att detta i främsta
rummet var W:s förtjänst är säkert, ehuru Bismarck,
för att ej synas besegrad af den "lille excellensen",
såsom W. kallades, flyttade det viktigaste af
dessa förhandlingar till landtdagens of re kammare,
herrehuset, hvarest den där insatte biskop Kopp blef
de katolska intressenas ledare. W. upplefde dock ej
katolikernas fulla seger, sedan Caprivi 1890 bliívit
rikskansler. W. var en af tyska riksdagens största
debattörer, outtömlig på flödande vältalighet,
kvicka och träffande repliker samt omöjlig att
bringa "ur koncepten". Han var i alla afseenden
en hederlig man samt en högt ansedd jurist.
J- F- K.*
Vindthunden, zool. Se Hunden, sp. 1312 och pl. I.
Vindtryck, meteor. Se Vind.
Windward islands [ωi’ndωəd ai’lənds], Se Leeward
islands.
Windward passage [ωi’ndωəd pä’sidʃ],
Jamaica-kanalen. Se Jamaica, sp. 1225.
Vindvridningslag. Se Doves vindvridningslag och Vind,
sp. 640.
Vindån. Se Vindomen.
Vindätare, sjöv., ett fartyg eller en båt, som
under bidevindsegling ligger mycket nära vinden, har
obetydlig afdrift och således är en god kryssare. Ett
sådant fartyg säges "äta sig upp i vinden".
R. N.*
Vindö. 1. Större, ganska tätt bebyggd ö i Stockholms
skärgård, mellan Värmdön i ö. och Kanholmsfjärden i
v., Värmdö socken, Stockholms län. Ön är sönderskuren
af ett flertal djupa vikar och uppfylld af smärre
sjöar samt sammanhänger medelst ett smalt näs med den
s. därom liggande Djurö. Ytinnehållet är något öfver
20 kvkm. – 2. Egendom i Östra Eds socken, Kalmar län,
omfattar med underlydande 5 5/12 mtl med 331,000
kr. tax.-värde (1918). Arealen är 355 har åker,
hvaraf 247 har under eget bruk, samt 1,500 har skog
och skogsmark. Corps-de-logiset är ett 1854–55 af
dåv. egaren major K. F. Fleetwood (f. 1802, d. 1866)
byggdt tvåvånings stenhus med ett något framspringande
midtparti i tre våningar med pilasterordning i andra
våningen och ligger naturskönt på en höjd omkr. 1
km. från den mellan Valdemarsvik och Västervik från
Östersjön inträngande Edsviken, strax s. om ett af
de fall, som bildas af den från sjön Vindomen till
Edsviken gående Vindån. Det har på södra sidan en
stor starkt kuperad trädgård. – V:s förste kände
egare var riksrådet Sten Banér (se Banér 2). Det
tillhörde sedermera fältmarskalken H. Wrangel, dennes
son riksrådet J. M. Wrangel, d. 1665, samt medlemmar
af släkterna Wachtmeister, Key och
Fleetwood. 1881 köptes V. af brukspatronen och
riksdagsmannen C. U. S. Lybeck (f. 1838, d. 1905)
och innehas f. n. (1921) af hans änka, fru E. Lybeck.
1. G. Brgrn. 2. E. A-t.
Vindöga. 1. (Fnisl. vindauga) Urspr. det lufthål
i taket på den gammalnordiska byggnaden, genom
hvilket röken från eldstaden strömmade ut; fönster
(da. vindue, eng. window). – 2. Sjöv., den punkt på
horisonten rätt i lovart, hvarifrån vinden tyckes
blåsa.
2. R. N.*
Vindögdhet, oftalm. Se Skelning.
Winer, Johann Georg Benedikt, tysk protestantisk
teolog, f. 1789 i Leipzig, d. där 1858, blef
docent 181? och e. o. professor 1819 i Leipzig,
kallades 1823 till Erlangen, men flyttade 1832
tillbaka till Leipzig. Genom sin personlighet
utöfvade W. under sin verksamhet som professor stort
inflytande på den uppväxande teologgenerationen,
l vetenskapligt hänseende har han gjort sig mest
förtjänt af tacksamhet genom utforskandet af
N. T:s språk. Hans förnämsta verk är Grammatik
des neutestamentlichen sprachidioms als sichere
grund-lage der neutestamentlichen exeges learbeitet
(1821; 7:e uppl. utg. af Lünemann 1867, 8:e
uppl. af P. W. Schmiedel, 1894-98). W. utgaf
vidare Biblisches realwörterbuch (2 bd, 1820; !3:e
uppl. 1847-48), utmärkt bl. a. genom sin rikedom på
litteraturanvisningar, och Handbuch der theo-logischen
literatur, hauptsächlich des protestanti-schen
Deutschlands (2 bd,1820; 3:e uppl. 1838- 40,
"Ergänzungsheft" 1842). W. utgaf "Zeitschrift fur
wissenschaftliche theologie" 1826-32. E. S-e.
Wines [wáYns], Enoch Cobb, nordamerikansk filantrop,
f. 1806 i New Jersey, d. 1879, var ledare af olika
skolföretag, blef 1849 kongregationa-listpredikant
och kallades 1853 till professor i klassiska språk
vid Washington college i Pennsylvania samt 1859 till
president för City university i Saint Louis. Utsedd
till sekreterare i New Yorks fångvårdsförening
1862, egnade han sig nitiskt åt studiet af
fängelseväsendet. På hans initiativ hölls 1870 i
Cincinnati den första amerikanska fångvårdskongressen,
och i den därvid stiftade, hela Unionen omfattande
fångvårdsföreningen vardt W. sekreterare. När
London-kongressen af 1872 skulle organiseras,
skickades W. till Europa som ledande "commissioner"
(se därom Fångvårds-kongresser), och i den därvid
tillsatta kommissionen för fångvårdsstatistik blef han
ordf. Vid den märkliga kongressen i Stockholm 1878
utsågs W. till hederspresident. På de humanitära
och praktiska fångvårdsreformernas område ansågs
W. framför andra vara initiativets man. Han författade
åtskilliga skrifter, bland hvilka må nämnas Hints on
a system oj populär education (1837), Treatise on
regeneration (1863), The prisons and reformatories
in the United states and Canada (1867; frukten af en
inspektionsresa) och The state of prisons and of
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
