- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
673-674

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vingad ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

673

Vinge-Winge

674

djurskyddet och under sin studietid i Uppsala,
där han 1890 aflade nios. kandidatexamen, stiftade
han l dec. 1889 Nordiska djurskyddsföreningen,
hvars ordf. han med endast ett par års undantag
sedan dess varit. Sedan 1890 är W. utgifvare af
tidskr. "Djurskyddet" och "De värnlösas vän"
och inrättade i samband därmed det första
djurskyddskontoret i Stockholm. Djurskyddets
expedition, som ännu fungerar som Nordiska
djurskydds-föraningens byrå. Äfven genom föredrag
har W. spridt upplysning i djurskyddssaken och har
sär-skildt arbetat för att åstadkomma en effektivare
lagstiftning till djurens skydd. Han torde få anses
som banbrytare inom djurskyddsverksamheten i Sverige.
E. T. N.

Vinge, i eddadikterna och Volsungasagan namnet på
Atles sändebud till Gjukungarna. då denne i svekfullt
syfte inbjuder dem att gästa sig. Ad. N-n.

Vinge, en i Västergötland och Värmland under 1400-
och 1500-talen bofast frälsesläkt, som räknat flera
medlemmar af betydenhet. Den förde själf intet
släktnamn; namnet V. är en uppfinning af senare
genealoger och har föranledts af vapenmärket.

1. Lindorm Björnsson, riksråd, d. 1498
eller 1499. son till värmlandslagmannen
Björn Niklisson. tog under 1471 års fejd
Sten Sture d. ä:s parti, inkallades efter
slaget på Brunkeberg i rådet och var 1481-98
lagman i Västergötland. 149? sökte han genom
att uppbåda västgötabönderna stödja Sten Sture i
dennes kamp mot danskarna och de upproriske
svenske stormännen. Genom giftermål hade han
erhållit gården Sjögerås i Västergötland, där han
var bosatt. - Sonen Knut Lindormsson till Sjögerås
var under Sten Sture d. y:s tid riksråd och stupade
i slaget vid Bogesund 19 jan. 1520.

2. Nils Olsson, brorson till V. l,
folkledare, riksråd, var redan på 1490-talet
lagman i Värmland, där han tydligen egde
jordagods, och kvarstod till sin död i
denna befattning, som före hononí innehafts
af fadern, Olof Björnsson och farfadern, Björn
Niklisson. Hans egentliga sätesgård var dock
Skofteby i Västergötland, som han erhöll
med sin första hustru, Barbro Siggesdotter, en
dotter till Sigge Laurens-son (Sparre). Till de båda
nämnda landskapen är också hans politiska verksamhet,
som gjort honom till ättens namnkunnigaste
medlem, framför allt knuten. En trogen
anhängare af det nationella partiet, tog han
aktiv del i Västergötlands försvar 1497 mot de
inträngande danskarna. Äfven under krigsåren
1511 och 1520 synes han ha inlagt
förtjänster om den fosterländska saken i de västliga
landskapen. Sin största berömmelse vann han dock vid
befrielsekrigets utbrott 1521, då han höjde
upprorsfanan mot Kristian II i Värmland och Dalsland
och därefter i spetsen för en segrande allmogehär
spred den patriotiska rörelsen öfver Västergötland,
of ver hufvud är befrielseverkets genomförande
i Väst-Sverige väsentligen att tillskrifva hans
initiativ och framstående egenskaper som
folkledare. Hos Gustaf Vasa åtnjöt han till en
början stor ynnest och inkallades redan under dennes
riksföreståndartid i riksrådet. Han erhöll
först Viken och därefter Dalsland m. m. i förlä-ning
och användes en tid som höfvitsman på Öls-Tryckt den
lß/6 21

i förstnämnda landskap. Vid konungens kröning
1528 mottog han riddarslaget. 1529 anslöt han
sig emellertid till det s. k. västgötaupproret
(se d. o.) och dömdes för den skull 23 juni af en
på riksdagen i Strängnäs tillsatt ständerdomstol
íörlustig lif och gods. Hans ärorika förflutna kunde
icke beveka konungen att benåda honom till lif vet;
5 juli s. å. föll hans hufvud i Stockholm. Änkan
(hans andra hustru Ingegärd Haralds-dotter) och
barnen återfìngo likväl hans förbrutna gods 1531.
1-2. G.C-n.

Winge. 1. Isak Martin W., präst, läroboksförfattare,
f. 16 dec. 1793 i Stockholm, d. 1857 i Uppsala, bleí
1809 student och 1815 filos. magister i Uppsala,
prästvigdes 1818 samt blef kollega vid Maria
högre lärdomsskola 1821, rektor vid Jakobs högre
apologistskola 1833, kyrkoherde i Länna och Blidö
pastorat (ärkestiftet) 1834 samt i Knutby och Faringe
1854. Han fick titeln prost 1843. W. författade
bl. a. Läse- och lärobok för folkscholor (2 bd, 1828;
3:e uppl. 1847; 4:e uppl. af bd I, 1859), Berättelser
ur fäderneslandets historia (1830-31; 3:e uppl. 1842),
Lärobok i allmänna och svenska historien för begynnare
(1834; 3:e uppl., i 2 dir, 1839; 6:e uppl.. I, 1872),
Lärobok i geographie och historia för folkskolor
och nybörjare (2 dir, 1841; I, 19:e uppl. 1875; II,
16:e uppl. 1879; öfv. till n. 1851).

2. M å r t e n E s k i l W., den föregåendes son,
målare, f. 21 sept. 1825 i Stockholm, d. 22 april
1896 i Enköping, blef student i Uppsala 1846 och
därefter lärling hos målarmästaren E. Wallander
(konstnären J. V. Wal-landers fader). 1847 blef han
elev vid i konstakademien, innehade under elevtiden
’ samtidigt en e. o. befattning vid postverket,
idkade porträttmålning för sin utkomst och gjorde sig
bemärkt genom tecknade kompositioner med motiv. ur
den nordiska fornsagan, som sysselsatte ha,ns fantasi
redan under barnaåren. Kronprins Karl lät honom
teckna illustrationer till några af sina fornnordiska
dikter. 1856 blef W. en af de förste lärjungarna
i den af Boklund nämnda år inrättade målarskolan,
vann 1857 akademiens kungl. medalj för prisämnet Karl
X Gustaf vid Axel Oxenstiernas dödsbädd, reste med
statsstipendium s. å. till Düsseldorf och därifrån
till Paris, där han någon tid målade på Coutures
ateljé, kopierade Kubens’ "De tre konungarna inför
Kristusbarnet" i Louvre och utförde Kråka före sitt
besök hos Ragnar Lodbrok. 1859 begaf han sig till
Rom. Där utfördes Simson i fängelset, en ny Kråka
(1862, inköptes af Karl XV) och den väldiga målningen
Loke och Sigyn (1863), där han gaf ett storslaget
uttryck åt Lokes. titaniska trots (båda dessa i
Nationalmuseum, den förra afbildad i art. A slö g,
den senare i art. Loke).

32 b. 22

Fig. 1. M. E. Winge. Efter ett själf p orträtt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:44 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0361.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free