- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
741-742

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Winthrop ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

koluniens militärbefälhafvare i krig mot indianerna och
i den misslyckade expeditionen mot Canada 1699 (han
anförde då äfven New Yorks stridskrafter). W. var
1693–97 Connecticuts ombud i London och från 1698
till sin död koloniens guvernör. Han skildras som
tapper soldat och skicklig administratör.

4. John W., naturvetenskapsman, f. 19 dec. 1714
i Boston, d. 3 maj 1779 i Cambridge,
Massachusetts, var från 1738 professor i matematik
och naturvetenskap vid Harvard-universitetet
i Cambridge och anses som grundläggaren af det
naturvetenskapliga studiet vid detta lärosäte.

5. Robert Charles W., sonsons sonson till
W. 2., politiker och skriftställare, f. 12 maj 1899
i Boston, d. där 16 nov. 1894, blef 1831 advokat,
var 1833–40 led. af Massachusetts legislatur och
1838–40 dess talman, var 1840–50 (med ett kort
af brott 1842) led. af kongressens representanthus och
blef 1850 senator för Massachusetts, men föll igenom
vid senatsvalen 1851 till följd af sin anslutning
till whigpartiets traditionella medelvägspolitik i
slaffrågan. Han drog sig s. å. från aktiv politik,
men var mycket uppburen som vältalare vid historiska
minnesfester samt president 1855–85 i Massachusetts
historical society samt 1867–94 i Peabodystiftelsen
för folkundervisningens främjande i sydstaterna.
W.s Addresses and speeches utgåfvos i 4 bd 1852-56.
Han skildrade äfven släktens stamfader i Life and
letters of John W. (2 bd, 1864; ny uppl. 1869).
Jfr R. C. Winthrop j:r, "Memoir of R. C. W." (1897).
– W:s frände Beekman W., f. 18 sept. 1874 i Orange,
New Jersey, var 1904-07 guvernör på Porto Rico,
1907-09 biträdande finansminister och 1909-13
biträdande sjöminister samt är nu chef för en stor
bankirfirma i New York.
1-5. V. S–g

Winthrop [winthrup], Theodore, nordamerikansk
författare, f. 1828 i Newhaven, d. 1861, studerade
vid universitetet i Newhaven, var anställd vid
Pacific-ångbåtsbolaget i Panama, vardt 1855 advokat
i Saint Louis, inträdde 1861 i nordstaternas 7:e
regemente, där han snart befordrades till major,
men stupade redan 10 juni vid Great Bethel. W. gaf
rika löften genom den fina romanen Cecil Dreeme,
friluftsskildringarna The canoe and the saddle (1862)
och Life in the open aìr (1863) rn. rn. W.s Works
(flera uppl.) innehålla äfven en levnadsteckning.

R–n B.

Vintjärn, järnmaltsfält i Svärdsjö
socken, Kopparbergs län, med två grufvor, Gammal- och
Östergrufvorna, vid hvilka 1918 ur 25,482 ton under
jord brutet berg och svartmalm genom pallbrytning i
öppna rum erhöllos 6,275 ton prima skrädd malm med en
genomsnittshalt af 49 proc. järn, 0,024 proc. fosfor
och spår af svafvel. Vid fältet finns ett 1906
grundlagdt magnetiskt anrikningsverk, drifvet med
vatten och elektricitet. Den för anrikning erhållna
produkten var 23,527 ton 1918, och s. å. framställdes
vid V. 16,971 ton slig med en genomsnittshalt af 66
proc. järn. 0,007 proc. fosfor och 0,006 proc. svafvel
till ett värde af 424,275 kr. Verket, som sysselsätter
omkr. 90 arb., tillhör Vintjerns grufbolag. – V:s
(Vindkerns) grufvor upptäcktes 1722 af bonden
O. Andersson i Gräshackstorp, började bearbetas 1725
och omfattade en tid utom de nämnda äfven Svartnäs-,
Fallås- och Salgrufvorna, hvilka senare nedlagts.

E. A–t.

Winton [wi’ntn], earl af. Se Montgomery, sp. 1020.

Vintrosa (förr Vinte rås a), socken i Örebro län,
Örebro härad. 4,942 har. 1,640 inv. (1919). V. bildar
med Tysslinge ett pastorat i Strängnäs stift,
Örebro kontrakt.

Vintschgau, rättare Vinst ga u (it. Val di Venosta,
i medeltiden Vallis Venusta), i of re Adigedaien i
Tyrolen, från Eeschenscheideck till Meran, har sitt
namn efter venosterna, ett rätiskt alpfolk, bekant
endast genom ett citat hos Pli-nius. Befolkningen
uppgår till omkr. 25,000 personer.
A. N-d.

Wintzell, Daniel Knut, lärare, filolog, f. 11
dec. 1858 i Karlskrona, blef student 1877, filos.
kandidat 1881, filos. doktor 1889, docent i
latin 1893 - allt i Lund -, var lektor i latin och
grekiska 1896-1904 i Malmö och är sedan 1904 lektor i
Hälsingborg. W. har utgett en skoluppl. af Ho-ratius’
lyriska sånger: Carmina Quinti Horatii Flacci
selecta (1892; 2:a uppl. 1901). Han har dessutom
skrifvit åtskilliga afh. och pedagogiska uppsatser
samt åtnjuter anseende som en framstående lärare.

J. C.

Wintzingerode [-åde], Ferdinand von, friherre,
tysk-rysk general, f. 1770, d. 1818 i Wiesbaden,
kämpade i Hessen-Kassels och Österrikes tjänst
1790-9? mot fransmännen och gick efter freden i
Campo Formio (1797) i rysk tjänst, men deltog med
ryskt tillstånd som frivillig i österrikiska armén
i 1800 års fälttåg. Han följde kejsar Alexander
I under 1805 års fälttåg och österrikarna 1809,
hvarunder han vid Aspern fick sin ena fot krossad
af en karteschkula och på slagfältet utnämndes till
fältmarskalklöjtnant. Fången vid Moskva 1812, var
W. nära att som westfalisk undersåte bli skjuten
af Napoleon, men befriades ur fångenskapen af
Tjernisjev och fick befälet of ver 2:a ryska kåren,
med hvilken han besegrade 7:e franska kåren vid
Kalisz (13 febr. 1813). Vid Grossgörschen (2 maj
s. å.) förde W. den förbundna arméns vänstra flygel
och stötte under stilleståndet med sin kår till tyska
nordarmén under kronprins Karl Johan, hvilken han
följde till fälttågets slut för att därefter genom
Holland inbryta i Frankrike. Genom intagandet af
Soissons 1814 och genom sitt deltagande i slagen vid
Craonne och Laon s. å. inlade W. stora förtjänster,
hvilka icke förringades genom hans motgång vid S:t
Dizier 26 mars s. å. W. utnämndes efter slaget vid
Leipzig till general af kavalleriet. C. O. N.

Vinum (plur. vina), lat., vin (se d. o. och Vina
medicata). – Vinum de vite, "vin af vinstocken",
är en i katolska kyrkan använd benämning på äkta vin
utan någon tillsats, det enda, som får användas vid
mässoffret. – Vinum las senum, mlat., "vin är gubbars
mjölk", ett påstående af tvifvelaktig sanning.

Vinzathorp. Se Vinstorpa-ätten.

Vinäs, egendom i Västra Eds socken, Kalmar län,
omfattar 2,15 mtl jämte lägenheter med 525,000
kr. tax. värde (1920). Den på en halfö, mellan
Storsjön och sjön Ramen, belägna hufvudbyggnaden
af sten stammar från medeltiden i sin undre del och
omges af stor trädgård. Förste kände

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:44 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free