Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wire ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
769
Virginal-Virginia
?7Ö
bok. W. är sedan 1918 led. af Krigsvet. akad. och
af arméns sjukvårdsstyrelses vetenskapliga råd.
Klas Linroth.
Virginal (lat. virgin?lis). 1. Jungfru-, jungfrulig. -
2. Mus., en art klavecin (se Klaver, sp. 227). -
3. Ett tyskt epos från 2:a hälften af 1200-talet
om Dietrich af Bern och dennes tjänst hos den
jungfruliga drottningen V. Dikten är utg. af
Zupitza i "Deutsches helden-buch" (bd 5, 1870).
3. J-C.
ViYgines ecclecia;sticæ (V. cano’nicæ), lat.,
"kyrkliga jungfrur", fordom i katolska länder ungmor,
som togo nunneslöjan, men lefde i sina familjer och
endast förbundo sig att förbli ogifta. Vid iråkad
fattigdom fingo de underhåll af kyrkans tillgångar.
VFrgines vest?les, lat., "vestaliska jungfrur". Se
V e s t a l e r.
Virginia [vədʃi’niə], Virginien, officiell
förk. Va., en af de 13 äldsta staterna
i nordamerikanska unionen, ligger mellan
36 1/2° och 39 1/2° n. br. samt begränsas i ö. af
Atlantiska hafvet, i n. och n. ö. af Maryland,
i n. v. och v. af West Virginia och Kentucky,
i s. af Tennessee och Nord-Carolina (se karta till
Nord-Amerikas förenta stater). Areal 109,630 kvkm. Tre
olikartade naturområden sammansätta staten. Längst
i ö. utbreder sig kustslätten ("Tidewater-V."),
ett i flera halföar uppdeladt lågland, genomskuret
af floderna Potomac, Rapahannock, York och James
river, hvilka här med breda mynningar falla ut
i Chesapeake-viken. Denna kustslätt är byggd
af tertiära och kvartära aflagringar och har i,
geologiskt taladt, sen tid undergått en landsänkning,
genom hvilken flodmynningarna förvandlats till
hafsvikar med tidvattensrörelse. Närmast v. härom
ligger den s. k. "Piedmont-regionen", uppbyggd af
kristalliniska bergarter med däremellan inbäddade
lager af trias-sandsten. Detta är en svagt vågig
slätt, ursprungligen veckad, men af erosionen
utjämnad; de hårdaste partierna framträda i
landskapet som högre belägna kullar. I ö. faller
den mot kustslätten med en afsats, markerad genom
vattenfall i de mot s. ö. och ö. rinnande strömmarna
(däraf kallad "fall-linjen"). Längst i v. vidtar
det äldre, veckade Appalachiska bergssystemet med
i ö. den höga bergskedjan Blue ridge (Otter peak
1,217 m.), i v. vid statens gräns de betydligt
lägre egentliga Appalachernas parallella höjdryggar
(700–800 m. ö. h.) samt däremellan en 40–50 km. bred
längddal, Great l. Virginia valley. Af statens floder
äro de flesta kustströmmar, som upprinna på Blue
ridge och falla ut i Chesapeake-viken, några, såsom
James river, genombryta den nämnda kedjan efter ett
kortare öfre lopp i den stora längddalen. Den senares
vatten samlas antingen mot n. ö. genom Shenandoah
till Potomac eller mot s. v. genom Holston till
Tennessee. En mindre del af Appalachernas vatten
af rinner mot n. v. till Kanawha och Ohio. –
Klimatet är efter höjdförhållandena skiftande
med i kusttrakterna en medeltemperatur af 15°–18°
C. och i de västra bergländerna 4°–7° C. De häftiga
väderleksomkastningarna, som eljest äro så utmärkande
för unionens klimat, göra sig ej så tydligt påminda
i V., särskildt
ej i kustbältet, där de breda flodmynningarna låta
hafvets mildrande inflytande bli gällande. Förekomsten
af sumptrakter vid kusten (särskildt Dismal swamp, se
d. o., i s. ö.) verkar än ytterligare till utjämning
af temperaturen. – Jordmånen är mycket olikartad. Den
lägre kuststräckan består till stor del af mager
sandjord, beväxt med pine-barrens (barrskogar). De
mest fruktbara delarna utgöras af Great valleys och
Piedmont-bältets dalgångar, där jordbruksbefolkningen
förnämligast är samlad. I de bergiga delarna utgör
ladugårdsskötsel hufvudnäringen. Majsen är det
mest odlade sädesslaget, på långt afstånd följa
hvete, hafre och bohvete. Tobaksodlingen har gamla
anor; V. intog länge i detta hänseende den ledande
platsen bland unionens stater. Det har nu visserligen
distanserats såväl af Kentucky som af Nord-Carolina,
men har dock en betydande årlig produktion, som 1919
egde ett värde af 62,141,000 doll. Bomullsodlingen
är likaledes ganska ansenlig och uppgick 1919 till
22,000 balar med ett värde af 3,850,000 doll. Dock
exporterar V. icke bomull. Kreatursstocken är ansenlig
och omfattade 1920 369,000 hästar, 424,000 kor,
567,000 annan hornboskap, 700,000 får och 1,094,000
svin. Omkr. 58 proc. af statens areal äro skog,
särskildt förekommande i bergstrakterna och i
sumptrakterna vid kusten. Timmerafverkningen är i
tillväxt. Bland skogsprodukter märkas äfven harts
och lönnsocker. Vid Chesapeake-viken bedrifves
storartad ostronodling (se Ostronfiske). Kol
och järn förekomma på många ställen i de västra
bergstrakterna. Brytningen af järnmalm begynte i
V. redan så tidigt som 1608 och blef af betydenhet
på grund af närheten till kol. 1915 producerades
265,616 ton tackjärn till ett värde af 3,408,784
doll.; s. å. uppgick den uppfordrade mängden kol
till 8,122,596 ton med ett värde af 7,962,934
doll. Utvinningen af mangan var på 1880-talet
betydande (största mängden 1886 med 20,567 ton),
men har senare gått tillbaka; dock vunnos 1915 ännu
1,620 ton till ett värde af 17,988 doll. Slutligen
kan nämnas, att V. har ansenlig brytning af granit,
äfvensom af talk (främst i unionen). Industrien
har särskildt sedan 1880-talet varit i rask
utveckling. 1910 funnos 5,685 industriella
anläggningar med 105,676 arbetare och ett
tillverkningsvärde af 216,392,000 doll. Främsta
rummet intas af trävaruindustrien; därnäst kommer
tillverkningen af tobak. Tack vare statens ej
oansenliga bomullsodling har äfven textilindustrien
på senare åren kunnat blomstra upp; kraft har
lämnats af Piedmont-regionens vattenfall. Järn- och
ståltillverkningen har sitt säte i v. Järnvägsnätets
längd utgjorde 1916 7,677 km.; dessutom funnos
elektriska banleder till en längd af 963 km.
Folkmängden var 1790 (om äfven det numera frånskilda
West Virginia inbegripes) 748,000 pers. 1870
räknade V. ensamt 1,225,163 inv., och detta antal
hade 1910 stigit till 2,061,612, däribland 671,096
negrer. Invandringen till V. är obetydlig; 1910
funnos endast 27,057 pers. ej födda inom staten
(mest engelsmän, tyskar och ryssar). Mer än hälften
af befolkningen är baptister. Undervisningen är
obligatorisk för barn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
