Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Virginia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mellan 8 och 12 års ålder. Hvita och färgade barn få
ej gå i samma skola. För den högre undervisningen
är sörjdt genom 3 universitet: Washington and Lee
university, i Lexington (1749), med 626 studenter
1919, University of Virginia, i Charlottesville
(1825), med 1,243 studenter s. å., och Virginia Union
university, i Richmond (1865), med 293 studenter
s. å., samt ett polytekniskt institut i Blacksburg
(1872) med 566 studenter (1919). Dessutom har staten
2 anstalter för utbildning af tandläkare och många
yrkesskolor.
Den nu gällande författningen är från 1902. Enligt
densamma utöfvas den lagstiftande makten af en general
assembly, bestående af en senate på 40 medlemmar
(eg. ej mer än 40 och ej mindre än 33), samt ett
house of delegates på 100 (eg. ej mer än 100 och ej
mindre än 90 medl.). Senatorerna väljas för 4 år, de
delegerade för 2. General assembly möter regelbundet
hvartannat år i hufvudstaden Richmond, men guvernören
eger dessutom rätt att inkalla densamma, när han
finner statens väl så kräfva, och eger skyldighet
att så göra, då minst 2/3 af representationens
medlemmar önska det. Rösträtt ega alla manliga
medborgare, som fyllt 21 år, bott i staten öfver 2 år,
tillhört sitt valdistrikt i minst 30 dagar och betalt
skatt. Guvernören (governor) väljes för 4 år; för att
vara valbar måste denne ha bott i staten i 5 år och,
om han är af utländsk härkomst, ha bott i unionen
10 år. Till unionens kongress sänder V. 2 senatorer
och 10 representanter. Statsskulden utgjorde 1919
22,912,216 doll.
Historia. I V. anlades det första permanenta engelska
nybygget på Nord-Amerikas kust. När den af Raleigh
1584 utsända expeditionen hemförde lofprisande
skildringar af trakten kring Albemarlesundet, blef
hela landet kalladt Virginia till den jungfruliga
(lat. virgo) drottning Elisabets ära. 13 maj 1607
landade de förste nybyggarna vid mynningen af James
river, där Jamestown grundlades. Kolonisterna utsändes
af sir Thomas Gates, som 1606 fått privilegium att
anlägga två kolonier i V., men 1609 måste afstå sina
privilegier till Londonkompaniet. Åt detta skänkte
Jakob I en kuststräcka af 400 eng. mils längd på ömse
sidor om Point Comfort och allt land innanför denna
kust "från haf till haf" samt åt dess kolonister alla
infödda engelsmäns rättigheter. Genom inflyttning från
moderlandet och invånarnas idoghet lyckades kolonien
inom kort uppnå en jämförelsevis hög grad af välstånd
och ekonomiskt oberoende samt fick 1621 af kompaniet
en liberal författning. 1619 sålde ett holländskt
fartyg ett tjugutal negerslafvar i Jamestown, och
därmed var negerslafveriet infördt. 1624 fråntog
Jakob I godtyckligt Londonkompaniet dess privilegium,
och V. blef en kunglig koloni, styrd enligt 1621 års
författning, med en af konungen utnämnd guvernör
jämte ett råd samt en folkvald representation,
som under ständig kamp med guvernören förstod att
bevara och utvidga koloniens politiska frihet,
så att V. vid århundradets slut egde så godt som
själfstyrelse. Kolonien utvidgade ock småningom sina
gränser västerut: koloniserade 1716 Great valley på andra sidan Blue
ridge, köpte 1744 af indianerna rättigheten att
anlägga nybyggen till Ohio och byggde ett fort, där
nu Pittsburg ligger. Detta togs 1754 af fransmännen,
och ett långt krig med fransmän och indianer följde,
tills Parisfreden 1763 bestämde Mississippi som V:s
västra gräns. Trots sin frihetskärlek voro statens
bebyggare goda rojalister, och under de borgerliga
striderna i England stodo de på Stuartarnas sida. De
voro tillika trogna anhängare af engelska statskyrkan,
och det dröjde länge, innan V. blef något hem för
religiös frihet. Men i motståndet mot Englands
beskattningsåtgärder på 1760-talet tog V. verksamt
del; därifrån utgingo flera af oppositionens ledare
och Amerikas störste man, Washington. Det gaf sig
1776 sin första författning såsom stat och antog
1788 unionsförfattningen. Det var den tiden en af
de mäktigaste staterna i unionen, och 4 af dennas
5 första presidenter voro födda i V. (Washington,
Jefferson, Madison och Monroe). Hufvudorsakerna
till, att V. i utveckling öfverflyglades af andra
stater (New York, Pennsylvania och Ohio), voro
slafveriet, jordens utsugning genom tobaksodling samt
inbördeskrigets hemsökelser. Då plantageodlingen
ej längre lönade sig och ett rationellt jordbruk
var oförenligt med slafveriet, lade sig kolonien
på "slafodling": den försåg de södra staterna
med slafvar, sedan slafutförsel från Afrika var
förbjuden. I kriget 1812–14 mot England samt i
mexikanska kriget 1846–47 deltog V. verksamt,
och inbördeskriget 1861–65, då V. hörde till de
konfedererade, var i sina följder mer olycksbringande
för V. än för någon annan stat. Dess område var
från krigets början till dess slut öfversvämmadt
af trupper, hundratals strider egde rum inom dess
gränser, tiotusenden af dess bästa män stupade,
en tredjedel af dess område frånskildes (staten
West Virginia, se d. o.), och egendom förstördes
för mer än 300 mill. doll. Först 1869 antog staten
ny författning, som förbjöd slafveri, samt 14:e och
15:e tilläggen till unionsförfattningen (rörande
slafveriet och negrernas emancipation), återfick 1870
sin representationsrätt i kongressen samt befriades
från den militärstyrka, med hvilken unionsregeringen
dittills hållit det besatt. En ändrad författning
antogs 1902. – Litt.: J. E. Cooke, "Virginia, a
history of the people" (1884), T. L. Watson, "Mineral
resources of V." (1907), R. A. Lancaster, "Historic
Virginia" (1915), och E. G. Swem, "A bibliography
of V." (1918). A. N-d.
Virginia (Virgin e a), konung
Erik XIV:s dotter med Agda Persdotter, f. l jan. 1559
i Kalmar (enligt en faderns almanacksanteckning),
d. 1633. AgdaPersdotter, för sällsynt fägrings skull
kallad Caritas, var dotter till den från Finland
komne rike stockholmske rådmannen Peder Cle-mentsson,
"Peder i Porten" (S:t Nicolai port, Storkyrkobrinken),
och blef, sedan hennes förbindelse med konung Erik
upphört, gift först med en Fleming, sedan med en
Stråle. V., som uppfostrades vid hofvet och 1566 af
konung Erik föreslogs att efter uppväxten bli gemål
åt ryske tronföljaren Ivan Ivanovitj, äktade 1586
Håkan Knutsson Hand (se Hand, sp. 1298), fick af sina
farbröder gods
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
