Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Virginia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
773
Virginia-Viriathus
774
i Västergötland och dog samma år som mannen. Från
henne kan en mängd medlemmar af svenska adliga ätter
och andra släkter, i vidt skilda samhällsställningar,
räkna härkomst. V. hade två helsystrar: Konstantia
(f. 1560, d. vid hög ålder som änka efter hertig
Karls kammarjunkare Henrik Franckelin) och Lukretia
(f. 1564, d. antagligen 1572).
Virginia 1. V e r g i n i a, romarinna. Se C l a
u-dius 2.
VirgFnia. ett slags långa smala cigarrer med ett
halmstrå i ändan. De äro vanliga i Italien och
Österrike.
Virginia city [vødj^nia si’ti], grufstad i västligaste
delen af nordamerikanska staten Nevada, på östra
sluttningen af Mount Davidson, 19 km. n. ö. om
Carson city. Staden erbjuder ett typiskt exempel på
de städers öde, som till sin utveckling äro beroende
uteslutande af guld- eller silfverfyn-digheter. Den
är nämligen byggd öfver den stora malmådran Comstock
lode, sannolikt den rikaste af alla malmfyndigheter
på jorden, hvilken under de tre årtionden, som
dess malmförråd räckte, gett silfver och guld för
omkr. 306 mill. doll. Comstock lode upptäcktes 1858;
följande år anlades V., blef 1861 stad och räknade då
omkr. 2,500 inv. 1870 var folkmängden 7,048 pers.,
men den var redan stadd i sjunkande till följd af
minskad af-kastning från grufvorna. Upptäckten af
fyndigheten Big Bonanza medförde emellertid återigen
ett uppsving, så att folkmängden 1880 kunde gå
upp till 10,917 pers. Sedan dess har emellertid
tillbakagången varit stadigvarande; 1890 utgjorde
folkmängden 8,511 pers., 1900 2,695 pers. och 1914
2,244 pers. V., som en gång var Nevadas största
stad, öfverträffas nu i invånarantal af fyra andra
städer: Eeno, Goldfield, Spark och Carson city.
A. N-d.
Virginiahjorten [vadj^nie-], zool. Se Kronhjorten,
sp. 20.
Virginians [vadj^niens], eng. Se N o r d-A m e-rikas
förenta stater, sp. 1184.
Virginias näktergal [vadji^ios]. zool. Se Kardinalen,
sp. 920.
Virginiatobak [vødj^niø-], löt. farm. Se T o-bak,
sp. 238.
Virginiska pungråttan, zool. Se Pungdjuren,
sp. 597-598.
Virginiska Öarna. Se Jungfruöarna.
Virgin islands [v^djin áYbnds]. Se Jungfruöarna. De
Danska öarna i ögruppen såldes l april 1917 för
25 mill. doll. till Förenta staterna och benämnas
officiellt Virgin islands. A. N-d.
Virginit?t (lat. virgtfnitas], jungfrudom, mödom;
jungfrustånd; jungfrulighet.
VirgFnius 1. Verginius, fader till Virginia. Se Cl
a u di u s 2.
Virginius-afFären [vadj^nies-], en konflikt mellan
Förenta staterna och Spanien 1873, hvilken hotade
framkalla krig dem emellan. Kubanska insurgenter hade
1870 köpt den i Förenta staterna byggda ångaren
"Virginius" och använde den för att till Cuba
öfverföra frivilliga och krigsförnödenheter. Under
färd från Kingston till Cuba blef "Virginius",
som förde amerikansk flagg, uppbringad af spanska
krigsfartyget "Tornado" och införd till Santiago de
Cuba, där besättning och passagerare ställdes
inför krigsrätt; 53 personer, däribland 8 amerikanska
medborgare, dömdes till döden och afrät-tades 4-8
nov. [Spanska republikens president, E. Castelar (se
d. o.), hade vid första underrättelsen om händelsen
(6 nov.) telegrafiskt förbjudit afrättningar utan
närmare undersökning, men hans order kom för sent
fram. Amerikanske utrikesministern Hamilton Fish
(se d. o.) beordrade 14 nov. ambassadören i Madrid,
general Sickles, att kräfva utlämnande af "Virginius"
och aí de ännu ej afrättade utaf dess passagerare och
besättning (ett hundratal), salut i Santiagos hamn
för amerikanska flaggan och bestraffning af de för
uppbringningen och afrättningarna ansvarige. Sickles
skulle lämna Madrid, om tillfredsställande svar ej
erhölls inom 12 dagar. I Amerika drefs i pressen
och på indignationsmöten. häftig kampanj för
krig och annektering af Cuba, och amerikanska
flottan utrustades. Påverkad af ett falskt rykte
om ytterligare afrättningar, förde Sickles mycket
skarpt språk i Madrid och försvårade äfven genom
hetsiga depescher hem en fredlig uppgörelse. Fish
tog saken lugnare och fortsatte, sedan Sickles
lämnat Madrid, förhandlingarna i Washington med
spanske ambassadören amiral Polo. 29 nov. träffades
dem emellan uppgörelse om, att "Virginius" skulle
utlämnas och salut ges för amerikanska flaggan,
om det ej kunde uppvisas, att "Virginius" varit
oberättigad att föra den. Spanska regeringen skulle
inskrida mot dem, som kränkt spansk lag eller
fördragsförpliktelser. "Virginius" öfver-lämnades
16 dec. till amerikanska marinmyndigheter, men sjönk
under storm på färden från Cuba utanför Cape Fear. 17
dec. konstaterade amerikanske justitieministern,
att "Virginius" icke varit berättigad att föra
amerikansk flagg, hvarför krai-vet på salut ej
vidhölls. Jfr J. F. Khodes, "Hi-story of the
United states from .... 1850", d. 7 (1906).
V.S-g.
VirgFnius R?fUS, L u c i u s, romersk härförare,
f. 15 e. Kr., d. 97, besegrade som ståthållare Julius
Vindex (se d. o.) i Gallien 68 e. Kr., erbjöds flera
gånger att bli kejsare, men afböjde. Efter Othos död
(69 e. Kr.) ville soldaterna med svärdsspetsarna
mot hans bröst tvinga V. att öfver-taga makten,
men han förblef ståndaktig. Under Vitellius nekade
han, oaktadt hotelse till lifvet, att utlämna en
pålitlig slaf, som påstods ha kon-spirerat mot
kejsaren, åt soldaternas raseri. V. lefde sedan i
tillbakadragenhet i en villa på etruriska kusten
till sin död; han var då konsul tills, med kejsar
Nerva. Historieskrifvaren Ta-citus höll liktalet.
J-C.
Virg.nsk ceder, bot. Se Juniperus.
Virginsk meliss, bot. farm. Se M o n a r d a.
VFrga. lat. 1. Jungfru, mö. Beata v., Heliga jungfrun
(se Maria, sp. 914, Mariabilder och Mariakult). -
2. Stjärnbilden Jungfrun (se d. o.).
VFrgula, lat. 1. Kvist, litet spö. V. divinat?-ria
1. v. mercuri?lis, slagruta (se d. o.). -
2. Paleont. Se G r a p t o l i t e r. sp. 145. -
3. Kvantitetstecken (o), som utmärker kort stafvelse.
Viriathus, en lusitaner (se d. o.) af låg börd,
som i sina landsmäns krig mot romarna (150-139
f. Kr.) svingade sig upp till öfverbefälhafvare
(jfr Romerska riket, sp. 733) och blef högeligec
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
