- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
775-776

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Virginia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

775

Viribus unitis-Virsbo

776

fruktad af fienden för sin skicklighet i
gerillakriget. Han slog flera romerska generaler och
slöt efter 146 fred med Rom, hvarvid han fick den
eítersträfvade benämningen af "romerska folkets vän
och bundsförvant". Men kriget började åter år 140:
kommenderande generalen i Spanien, Quintus Servilius
Cæpio. lät lönnmörda Y. 139, hvarefter Decimus Brutus
fullständigt kufvade lusi-tanerna 137 f. Kr. Jfr
bl. a. Hoffmann, "De Yi-riathi Numantinorumque bello"
(1865). J-C.

Viribus unitis (Unitis viribus), lat., "med förenade
krafter", österrikiske kejsaren Frans Josef I:s
valspråk och Frans Josefsordens devis.

Virid?n, detsamma som aldehydgrönt. Se A n i-1 i ni
arg er, sp. 1033.

VPridis vallis, augustinklcster. Se Ruysbroek.

Viri illustres, Viri spectabiles, Viri
clarissimi
kallas de tre första
rangklasserna i det diokletiansk-konstantinska
statsskickets ämbetshierarki. Jfr
Romerska riket, sp. 758, och V. C.
J. C.

Virijaure (Virisjaure,
Virihaure), stor fjällsjö i Lule älfs källområde
v. om Sarekfjällen och nära norska gränsen samt
omkr. 25 km. n. om Sulitelma. V., som har en
areal af 110 kvkm. och en höjd öfver hafvet af
580 m., afrinner genom en 2 km. lång å med 30
m. fall till den likaledes mycket stora sjön
Vastenjaure och därifrån genom Vuojatätno, en
af Lule älfs källfloder. V. är 138 m. djup.
J. V. E.

Viril, lat. (af vir, man), manlig, manbar. –
Virilstämma, den röst, som tillkom hvarje särskildt
riksstånd i den forna tyska riksdagen, i mots. till
den röst (kurialstämma), som tillkom den
afdelning (kuria), dit ståndet hörde.

Viritim, lat. (af vir, man), man för man, man mot man;
hvar och en särskildt.

Virke, skogsh., trä, som för vissa ändamål erhållit
en förberedande behandling. Gagnvirke är en gemensam
benämning på byggnadstimmer, sågtimmer, bjälkar,
sparrar, spiror och master i motsats till
vedvirke, som utgöres af virke lämpligt som brännved,
kolved och trämasseved. Gagnvirket beräknas vanligen
vara af gröfre dimensioner (20 cm. vid brösthöjd och
däröfver), vedvirket af klenare. Om liggvirke och
resvirke se Liggvirke. Se f. ö. Sortering och Trä,
sp. 125–127.
W. E-n.

Virke, socken i Malmöhus län, Harjagers härad. 706
har. 254 inv. (1919). Annex till Stora Harrie, Lunds
stift, Harjagers kontrakt.

Virkesstapel, träv. Se Stabbe.

Virki, isl., mur (fästnings-), verk, borg (se d. o.,
sp. 1162).

Virkning, ett kvinnligt handarbete, för hvilket man
betjänar sig endast af en nål, virknålen (se
Nål, sp. 306). Till teknik och material är virkning
närmast besläktad med stickning (se d. o. 1). Af
bomulls-, ull- och linnegarn samt silke virkas en
mängd beklädnads-, prydnads- och nyttighetsartiklar,
och en utomordentlig mångfald af former kan ernås,
såväl af tjock, pälsartad virkning som af genombruten,
spetsliknande.

Virknål, tekn. Se Nål, sp. 306.

Virkstol, text. Se Stickning 1.

Virmo (fi. Mynämäki). 1. Socken i Åbo och Björneborgs
län, Finland, Vehmo domsaga, Virmo
härad, pastorat af 1:a kl., Virmo kontrakt, Åbo
ärkestift. Under pastoratet lyder
Karjala kapell. 322 kvkm. 4,895 inv. (1919),
finsktalande. – 2. Härad i Åbo och Björneborgs län,
Finland, omfattar Virmo, Lemo, Mietois, Rimito,
Merimasku, Nagu, Korpo och Houtskär socknar
samt Karjala och Villnäs kapell. Häradet har 4
länsmansdistrikt. 1,300 kvkm. 22,281 inv. (1919).
1–2. O. B-n.

Wirnt von G räven berg [fann gr?fen-], tysk
medeltidsskald, föddes i sista fjärdedelen
af llöö-talet och tillhörde en adlig släkt i
Franken. Han antas ha tagit korset 1228 och fallit
i striden mot sara-senerna. W. diktade omkr. 1210
ett epos, Wiga-lois (11,708 versrader), hvars från
Artur-sagorna hämtade ämne berättas af en väpnare
munt-ligen ha meddelats honom efter fransk källa
(Wi-galois är tysk namnform för Huy Galois). Till
mönster tog han Wolfram von Eschenbach och Hartmann
von Aue, är rik på moraliska sentenser och trolldoms-
eller underverkshistorier. Formellt var W. en
ganska högt stående skald, och hans verk fick stor
spridning. Dikten utgafs af Benecke (1819), Pfeiffer
(1847) och Schönbach (1879) samt öfversattes till
nyhögtyska af Eaudissin 1848. Om-skrifven till
prosa 1472, fick den i denna form stor spridning
som folkbok och trängde fram äfven till Norden. Den
öfversattes nämligen från ty. till da. och írån
detta språk till isl. under namnet "Gabons saga
ok Yigoles". Kungl. biblioteket i Stockholm eger
i handskrift två fullständiga exemplar (daterade
1683 och 1691) af den isländska Yigolessagan. Se
arbeten om W. af Bethge (1881) och Saran (1896).
»• »•*

Viro [-rå], finska namnet på Estland,
afser urspr. blott Wierland, landet
mellan Peipus och Finska viken.
K. B. W.

Viroconium. Se Uriconium

Vi;rola Aubl., bot., växtsläkte af fam. Myristica-ceæ,
nära släkt med Myristica. De 27 arterna växa i
Central- och Sy d-Amerika. Af flera arters frön
erhålles ett fett, som har teknisk användning.
G. L-m.

Virolahti [-å-], socken. Se Vederlaks.

Viromaa [-åma], inhemskt namn på Estland (se d. o.).

Viromanduer (lat. Viromandui l. Veromandui),
keltiskt folk i det belgiska landet, i den senare
franska prov. Vermandois (se d. o.), hvilket kunde
mot Cæsar uppställa 10,000 man. Deras hufvudstad var
under romerska kejsartiden Augusta veromanduorum
(troligen nuv. Saint-Quentin).
J. C.

Virovitica [viråvi’titsa]. ung. Veröcze, komitat i
Kroatien-Slavonien, Jugoslavien, i n. begränsadt
af Drave. Det är i s. v. uppfylldt af utlöpare
från Alperna (Točak 887 m. ö. h.), men är eljest
ett slättland, delvis sumpigt. 4,866 kvkm. 218,171
inv. (1900), till öfvervägande antal romersk-katolska
serbokroater. Skogsarealen utgjorde 1903 182,505
har. Mest odlas hvete, i något mindre grad majs,
hafre och råg. Vinproduktionen är ej obetydlig och
lämnade 1903 56,518 hl. till ett värde af öfver 1 1/2
mill. österrikiska kronor. Hufvudstad är Esseg.
A. N-d.

Virrat, socken. Se Virdois.

Virsbo. 1. Bruksegendom i Ramnäs och Väster-Färnebo
socknar, Västmanlands län, vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:56:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0412.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free