- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
793-794

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Virués ... - Virvaselven. Se Rana, sp. 990 - Virvelbill, Virveldjur o. s. v. Se Hvirfvelbill, Hvirfveldjur o. s. v. - Wirzjärw (estn. Vörtsjärve), Livlands största sjö - Virå, bruksegendom i Björkviks socken, Södermanlands län. Se Stafsjö - Virån - Vis, lat. (plur. vires), kraft, styrka, makt, våld - Vis, ö. Se Lissa 2 - Wis. (Wisc.), officiell förkortning för Wisconsin, en af Nord-Amerikas förenta stater - Visa. 1. En af den lyriska poesiens hufvudgrupper - Visa. 2. Mus. Se Lied och Melodi - Visa, sjöv. - Visarga, sanskr. - Visarlogg. Se Logg, sp. 977 - Visartelegraf. Se Telegraf, sp. 730 - Visarvåg. Se Våg - Visavi l. (fr.) Vis-à-vis (eg. "ansikte mot ansikte") - Visayaer, folkstam. Se Filippinerna, sp. 229, och Visayas - Visayas l. Bisayas, ögrupp bland Filippinerna - Wisbech l. Wisbeach, stad i engelska grefsk. Cambridge - Visborg, slott i sydvästra hörnet af Visby

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

793

Virvaselven-Visborg

794

vissa, för hvarje sjukdom karakteristiska
mikroorganismer. Beträffande andra känner man
ännu ej naturen af deras specifika virus. - V i r
u-1 ern s, egenskapen af virus, en egenskap, som
genom vissa inflytanden kan ökas eller minskas. Se
Vaccin. - Virul ern t. som har egenskapen att vara
ett virus^ t. ex. virulent bakteriekultur; som är
förorsakad af ett virus, in-fektiös. smittsam,
t. ex. virulent katarr, virulent sår.
J. E. J-n.

Virvaselven. Se Råna, sp. 990.

Virvelbill. Virveldjur o. s. v. Se Hvirf-velbill,
Hvirfveldjur o. s. v.

Wirzjärw (estn. Vörtsjärve), Livlands största sjö,
35 km. lång. 12 km. bred, 276 kvkm. stor, har genom
nedre Embach aflopp till Peipussjön. Förnämsta
tillflödena äro Embach fr. s. samt Tennasilm
fr. v.; den senare ån kommer från sjön Fellin,
som genom Os jo Fellin 1. Ninigal har aflopp
äfven till floden Pernau och Riga-viken.
A. N-d.

Vira, bruksegendom i Björkviks socken, Södermanlands
län. Se S t a f s j ö.

Virån, i sitt nedre lopp kallad T un a- 1. Jädersån,
vattendrag i södra Södermanland, upprinner på
Kolmården inom Östergötland i två grenar, hvilka strax
inom Södermanlands gräns förena sig i sjön Virlången
på 51 m. höjd öfver hafvet. Ån har ett flodområde
af 550 kvkm. och från nämnda sjö en längd ned till
hafvet af 45 km., bildar det gemensamma afloppet
för alla vattendrag, som upprinna på Kolmården,
följer norra sidan af denna skogstrakt genom det
bördiga och tätt befolkade Jönåkers härad och faller
ut strax s. om Nyköping i Byfjärden af Östersjön.
J- V. E.

Vis, lat. (plur. vìres), kraft, styrka, makt,
våld. - V. arm?ta, väpnad styrka. - V. c?mica. Se
d. o. - V. inefrtiæ, mek., materiens tröghet (se
Tröghet). - V. l?gis, lagens kraft. - V. medic?trix
nat?rœ, naturens förmåga att läka. - V. proba!ndi,
beviskraft. - V. veva, mek., rörelseenergi, l ef
vande kraft (se K i n e t i s k energi).

Vis, ö. Se Lissa 2.

Wis. (W i s c.), officiell förkortning för W i s-c
o n s i n, en af Nord-Amerikas förenta stater.

Visa. 1. En af den lyriska poesiens hufvud-grupper. Se
Lyrik, sp. 82. Som visor från vidt skilda
stämningsområden må framhållas den andliga
1. religiösa visan (mindre högstämd än psalmen), bord-
1. sällskapsvisan, ofta identisk med dryckesvisan
(jfr t. ex. V al er i u s, sp. 429), dansvisan (se
Dans, sp. 1316 och 1324-25), folkvisor (se d. o.),
gatvisan (mestadels odlad af positivspelare och
ofta ockrande på primitiv sentimentalitet eller smak
för gräsligheter), historiska och politiska visor,
t. ex. biskop Tomas’ Engel-brektsvisa. Dalvisan om
slaget vid Brunbäcks färja. Sinclairsvisan (se O d e l
och Sinclair l samt I. Fehr, "Studier i frihetstidens
vitterhet. Den politiska visan", 1883; se ock
Hyltén-Cavallius’ och Stephens’ samling "Sveriges
historiska och politiska visor", I. 1853), vidare
nidvisan (se d. o.), hvars forntida brännmärkande
beskhet har hos vissa nutida ordenssällskap omformats
till vänskapligt gyckel med föremålet, samt vaggvisor
(se

d. o.) och slutligen varieté- 1. kab ar elvisor, som
gärna ha en frivol bismak. Jfr ock Ballad, Chanson,
Eomans och Visböcker. - 2. Mus. Se L i ed och Melodi.

Visa, sjöv., ange riktningen. Så säges ankar-kättingen
"visa upp och ner", då den är lodrätt, "visa
stagsvis", då den går i stagens riktning, o. s. v. Man
säger "visa ut" en ända eller parterna i en tälja,
för att få dem klara. - Visa flagg, upphissa
nationalflaggen. R. N.*

Visarga, sanskr., eg. upplösning, upphörande,
slut (äfven visarjaniya), "hörande till slutet",
i den inhemska indiska grammatiken namn på ett ljud,
hvars bokstafstecken gemenligen plägar transkribe-ras
h. Dess exakta fonetiska karaktär är svår att ange,
i det de inhemska indiska läroböckerna ha olika
beskrifningar: än som en icke tonande - svagt
artikulerad - struphufvudsfrikativa (= h), hvilket
är det vanliga uttalet, än - i vissa ställningar -
som guttural frikativa. Dess etymologi-ska ursprung är
alltid ur ett slutljudande -s (-s) eller r (i pausa)
t. ex. acvah nom. sing. ’häst’ (af acvas), punah
’åter’ (af punar). Från pausa i stor utsträckning
infördt i satsinljud (acvah, punah o. d.).
’ K-F-J"-

Visarlogg. Se Logg, sp. 977.

Visartelegraf. Se Telegraf, sp. 730.

Visarvåg. Se Våg.

Visavi 1. (fr.) Vis-à-vis (eg. "ansikte mot ansikte"),
gentemot; med afseende på; midtför; motdansare eller
motdansande par i kontradanser (jfr Dos-à-dos);
midtöfver sittande bordsgranne; en vagntyp (se K a
l e s c h).

Visayaer, folkstam. Se Filippinerna, sp. 229,
och Visayas.

Visayas 1. Bisayas [vi-], ögrupp bland Filippinerna,
s. om Luzon och n. om Mindanao, uppkallad efter de
malajiske visayaerna (se F i l i p-p i n e r n a,
sp. 229), en kristen folkstam på omkr. 3 mill. pers.,
som är spridd äfven på Mindanaos norra och östra
kuster. Gruppens största öar äro Panay, Cebú,
Negros, Leyte, Bohol, Samar, Masbate och Paragua.
E. A-t.

Wisbech 1. W i s b e a c h [öii^b?tJ], stad i
engelska grefsk. Cambridge, i marsklandsdistriktet
invid floden Nen (se Wash), 17 km. ofvan-för dess
mynning i Wash. 10,822 inv. (1911). Floden, som
genom W.-kanalen blifvit satt i förbindelse med
öuse, har fördjupats, så att den ger tillträde till
fartyg om inemot 500 ton. Stadens främsta betydelse
ligger i dess odling af frukt och grönsaker,
hvilka föras söderut för försäljning i London.
A. N-d.

Visborg, slott i sydvästra hörnet af Visby,
var måhända påbörjadt aí Tyska ordens fogde Johan
Tethvitz, men dess egentliga anläggning räknas från
konung Eriks besök 1411, efter hvilket det åtminstone
först fick sitt namn. Byggandet fortgick, under det
att skånske riddaren Thrugot Hass var höfvitsman på
ön. Då Erik från 1437 hufvudsakligen uppehöll sig
på Gottland, var slottet hans residens, och det var
så befäst, att han där kunde uthärda en långvarig
belägring af konung Karls trupper 1448. Uet var sedan
säte för danske höfvitsmannen Olof Axelsson (Tott)
1449-64 samt dennes bröder Filip Axelsson och Ivar,
under hvilkens tid det ytterligare tillbyggdes. Då
Ivar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:33 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0421.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free