- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
795-796

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Visborg, slott i sydvästra hörnet af Visby - Visborg, grefve af - Visborgs slätt. Se Visborg - Visbur (isl. Vísburr), nord. sagohist. - Visby

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genom Sten Sture hårdt ansattes 1487, lämnade
han V. till konung Hans, som ditsatte skånske
riddaren Jens Holgersson Ulfstand, hvilken följdes
af Laurens Schinkel 1509 och denne 1517 af Sören
Norby, som innehade det till 1525, då det jämte ön
öfverlämnades till konung Fredrik i Danmark. Slottet
(se fig. 24 å pl. VI till art. Visby) har bildat
en oregelbunden fyrkant, som ungefär synes ha
upptagit hela det kvarter, som nu begränsas af
södra muren. Visborgsgatan, Kommendantsbacken,
Piparhålstrappan och hamnområdet. På södra muren reste
sig de 4 tornen Segeltornet (öfver hamnen). Smale
Henrik, Kikut
och Mynttornet, i nordöstra hörnet
stod Kungstornet med hufvudingången till fästningen
och i nordvästra hörnet tornet Slukupp. I centrum
höjde sig som en väldig kärna tornet Blacken, som
jämte Klocktornet och Slottskyrkan skilde den yttre
borggården från den inre. Den västra sidan upptogs
af Frustugan och ett par andra byggnader. Utanför
södra muren låg ett utanverk med palissaderingar,
hvaraf spår skönjas i de nu s. k. Palissaderna. Svensk
besittning genom freden vid Brömsebro (1645), angreps
ön under svensk-danska kriget 1676 af en dansk flotta
under amiral Niels Juel, hvilken, sedan staden
öppnat sina portar, 1 maj s. å. i förening med en
landstyrka under Bertelsen började beskjuta slottet,
hvars kommendant Mikael Schoultz efter några timmar
kapitulerade. Innan danskarna 1679 lämnade ön, blef
slottet af dem sprängdt och förstördt (se fig. 23
till art. Visby), ehuru de egde kännedom om krigets
upphörande. Konung Karl XI lät nedanför slottsruinen
anlägga ett par "kronokalkugnar", och i dem blef
ruinen till största delen förvandlad till kalk,
som användes vid uppförandet af Stockholms slott
och några offentliga byggnader i Karlskrona. De
mycket grofva murpartier, som ännu kvarstå, äro
delar af den forna "frustugan" (sydvästra hörnet)
och södra slottsmuren. Genom sitt höga läge på
strandvallen behärskande hamnens södra del, var
slottet med sina starka murar, många torn, skansar
och palissaderade vallar på sin tid ansedt för en
af de förnämsta fästningarna i Norden. I slottet
fanns ett kapell ("slottskyrkan"). På ett afstånd
af 2 km. från Visby ligger Visborgs kungsladugård,
och slätten s. därom, Visborgs slätt, är öfningsfält
för Gottlands infanteriregemente, som där har ståtliga
kasernbyggnader.

(Hj. Jn.)

Visborg, grefve af (grefvinna af), ärftlig titel jämte
luxemburgskt adelskap, som storhertigen af Luxemburg
2 april 1892 förlänade sin halfsysters son prins
Oskar Bernadotte (se Bernadotte, O. K. A., prins)
och hans gemål samt deras lagliga bröstarfvingar
(namnet, — efter fästet Visborg vid Visby — valdt med
anledning däraf, att prinsen förut burit titeln hertig
af Gottland). I svenskt statsråd i okt. s. å. gaf
K. M:t prins Bernadotte tillstånd att mottaga denna
värdighet och titel samt därmed följande vapensköld.

Visborgs slätt. Se Visborg.

Visbur (isl. Vísburr), nord. sagohist., var enligt
Snorres framställning i Ynglingasagan en svensk
konung, son af Vanlande. Sedan han förskjutit sin
gemål och sina båda söner med henne, Gísl ("skidstaf")
och Ondurr ("skida"), kommo dessa vid 12 och 13 års
ålder för att af V. utkräfva moderns giftorätt. Då denne afslog deras
begäran, anlitade de mot honom trolleri och
samlade folk, med hvars tillhjälp de brände sin
fader inne. Denna Snorres berättelse stöder sig
ytterst på en af Snorre säkerligen i många afseenden
missuppfattad strof i den norske hofskalden Tjodolfs
(se denne) genealogiska kväde "Ynglingatal". Sagan
om V. (ordet betyder "vis son") är förmodligen
från början identisk med den snarlika om hans
fader. Vanlande (d. v. s. "vanernas landsman"),
som ihjältrollas af sin finska gemål Drifva, dotter
af Snö, liksom kanske ock med en tredje saga, den
om V:s sonsons sonsons son Agne (se denne),
hvilken bringas om lifvet af sin finska hustru
Skjalf, dotter af Froste ("frost"). Till grund för
Vanlande-Visbur-Agnesagan ligger troligen en gammal,
äfven i Edda-dikterna "Skírnismál" och "Fjolsvinnsmál"
behandlad myt om, huruledes den från vanernas
land komne växtlighetsguden Freyr befryndar sig med
frostgudomligheterna, men genom denna förbindelse till
sist föranleder sin egen död. Jfr A. Noreen, "Mytiska
beståndsdelar i Ynglingatal" (i "Upsalastudier
tillegnade Sophus Bugge", 1892). — Dramatiskt har
Visburs saga behandlats af Stagnelius och Ling.

Ad. N—n.

illustration placeholder
Fig. 1. Visbys vapen.


Visby, stapelstad, säte för landshöfdingen
i Gottlands län, biskopen i Visby stift och
militärbefälhafvaren på Gottland, är beläget på
nordvästra kusten af Gottland på 57° 39’ n. br. Läget
är synnerligen vackert: den af en ståtlig, tornprydd
ringmur omgifna staden höjer sig terrassformigt
från den låga strandremsan uppför en brant sluttning
till den s. k. Klinten, där stadens östra del är
belägen. Den högsta punkten inom staden ligger 38,9
m. ö. h. V:s klimat anses vara mildare än i någon
annan ort på samma breddgrad; medeltemperaturen
är + 6° C., och hafsvattnets sommartemperatur
växlar mellan + 8° och + 20° C. Den gamla staden —
staden inom ringmuren (se pl. I) — upptar en yta
af 75 har. I n., ö. och s. om staden ha emellertid
under 1900-talet uppstått flera förstadssamhällen,
och enligt den af K. M:t i jan. 1911 fastställda
stadsplanen upptar staden utom murarna 285 hars
areal. Hela stadens planlagda område utgör sålunda 360
har. Folkmängden, som 1800 utgjorde 3,730 personer,
hade 1850 ökats till 5,443, 1880 till 6,922, 1900 till
8,376 och utgjorde 1 jan. 1914 10,196 (hvaraf 184 i
V. landsförsamling); men under kriget och den därpå
följande kristiden har befolkningssiffran minskats,
så att den 1 jan. 1920 utgjorde 9,887 och 1 jan. 1921
blott 9,852. Fastigheternas taxeringsvärde uppgick
1920 till 21,524,000 kr., däraf 786,800 kr. för
jordbruksfastighet. Stadens tillgångar voro 1919
bokförda till ett värde af 4,094,786 kr., skulderna
till 2,652,889 kr. Den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:33 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0422.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free