Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vischer. 3. Peter V. d. y. - Vischer. 4. Johann (Hans) V. - Vischer, Christoph, äfven kallad Piscator - 0437 Vischer. 1. Friedrich Theodor von V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
807
Vischer
hvilande på sarkofagens lock och rundt om densamma
stående statyetter af de tolf apostlarna, det hela
i rik ornamental ornering, komponeradt med fin smak
och utfördt med stort tekniskt mästerskap. Flera
grafmonument följde med den dödes - ibland äfven med
dennes gemåls - bild hvilande på sarkofagen. Från
1488 finns ett utkast till monument öfver Nürnbergs
skyddshelgon, den helige Sebal-dus, afsedt för
den efter honom uppkallade kyrkan och hållet i
tabernakelform (skissen finns i konstakademien i
Wien). Det dröjde likväl till 1508, innan V. fick
börja utföra sitt storverk, Se-
Peter Vischer. Efter hans laldusmonumentet
(se
statyett p^scbaidusinonu- pl ^ fuiitø>rdadt under
samarbete mellan mästaren och hans fem söner 1519
och starkt på-verkadt af renässanssmaken, som under
denna tid utbredt sig från Italien och som två af
V:s söner där tillegnat sig. Sebaldusmonumentets
medelpunkt utgöres af det med guld och silfver
betäckta skrinet med helgonets kvarlefvor. Det
står på ett högt postament, på långsidorna siradt
med scener i relief ur helgonets historia. På ena
kortsidan ses en statyett af den helige mannen,
bärande modellen till kyrkan, och på den andra
Y:s egen bild. en liten gemytlig handtverkartyp
(fig.) i kalott och förskinn och med verktyg i båda
händerna. Detta midtparti omges af en hög baldakin;
tolf pelare, förenade genom spetsbågar, uppbära
tre konstrikt invecklade kupoler. Framför pelarna
uppstiga till deras halfva höjd smidiga små kolonner,
som uppbära statyetter af.de tolf apostlarna, och
öfver pelarna mindre statyetter af profeter, alla
dessa bilder af värdig plastisk hållning, öfverst på
den mellersta kupolen står Kristusbarnet. Dessutom
finner man rik bildprydnad, statyetter och
grupper i mängd, en fantastisk sammanställning
af bibliska, mytologiska och allegoriska figurer,
personifikationer af de kristliga kardinaldygderna
och jämte dem Perseus. Simson, Herakles och Nimrod
samt vid sockeln Yenus, Juppiter (sittande figur,
naken, med krona och spira), sirener, tritoner,
satyrer; dessutom utfyllas lediga platser af raskt
och liffullt skisserade lekande barn, hundar, lejon,
fåglar, del-finer och fantasidjur. Den ornamentala
utsmyckningen, rik och mångfaldig, erbjuder ett
öfver-flöd af fängslande uppslag och af genialiskt
lösta formella motiv. Hela monumentet uppvisar en
högst egenartad och fantasifull blandning af gotik och
renässansformer (en gipsafgjutning finns i Stockholms
Nationalmuseum). - 1513 fick Y. i uppdrag att för
kejsar Maximilians graf i Innsbrucks Hofkirche utföra
kolossalstatyer af konungarna Artus och Teoderik, båda
iförda rustning från hufvud till fot. Artusgestalten,
af fri och ädel hållning, förkroppsligar tidens ideal
af ädlingen och riddaren och betecknar på samma
gång renässansens fulla genombrott i den sydtyska
plastiken. I Y:s senare verk råder renässansformen
helt (kardinal Albrekts af Mainz monument i
Aschaffenburg 1525, kurfurstarna Johan Ciceros och
Joakim I:s monument i Berlin, 1524 o. f.)- Att nämna
äro dessutom utsökta graíre-liefer: Marias kröning
(i Erfurt och Wittenberg), Kristus uppenbarar sig
för kvinnorna (i Regensburg, liksom den förra 1521),
Grafläggningen (i Ägidienkyrkan i Nürnberg 1522). Ett
praktfullt gallerverk för Annakyrkan i Augsburg i
norditaliensk renässans med rik figurutsmyckning kom
aldrig på afsedd plats, utan uppsattes i rådhussalen
i Nürnberg, till dess det såldes 1808 och försvann
(det finns likväl afbildadt). - Tre af Yrs söner hade
sin ganska stora andel i faderns arbeten. Den äldste
af dem, Hermann Y. d. y., vistades i Rom 1515 och dog
efter sin återkomst 1516 genom olyckshändelse. En
liten Madonna i Sebalduskyrkan räknas bland hans
verk. - 3. P e t e r Y. d. y., andre son till
Y. 2, f. omkr. 1487, mästare 1527. d. 1528, synes
ha besökt Italien 1507-08 och var väl förtrogen
med renässansstilen. En af leverantörerna till
gjuteriet säger, att han i konsten öfverträfía-de
fadern. Bland smärre arbeten af hans hand äro ett
par plaketter med Orfeus och Eurydike (i Berlin,
Hamburg och i privat ego i Paris), ett par bläckhorn
med en utmärkt kvinnofigur (Oxford) samt medaljer
och teckningar. Möjligen är han äfven upphofsman
till den i känsla och ren, ädel form intagande
s. k. Nürnberg-madonnan (ett i trä snidadt exemplar i
Germa-nisches museum, Nürnberg). - 4. Johann (Hans)
Y., den yngste sonen till Y. 2, fullbordade ett par
af faderns grafmonument och öfvertog verkstaden efter
dennes död. Hans främsta verk är en naken bågskjutande
Apollon med sockeln rikt utstyrd med lekande barn,
ridande på delfiner m. m. (1532, uppställd som
brunnsfigur på nya rådhusets gård i Nürnberg). Han
kunde ej uppehålla gjuteriets vunna anseende, och
det upplöstes, då han 1549 flyttade till Eichstädt.
Litt.: "Peter Y:s werke", praktverk med text af
W. Lübke, 1875 o. f., G. Seeger, "P. Y. der jüngere"
(1897), G. Autenrieth, "Das Sebaldus-grab..." (2:a
uppl. 1899), B. Daun, "P. Y. und Adam Krafft"
(1905), L. Réau, "P. Y. et la sculpture
franconienne du XY:e au XYI.e siècle" (1909).
1-4. ö-sK.
Vischer [f i7-], Christoph, äfven kallad
Piscator, tysk psalmist, f. sannolikt omkr. 1520 i
Joachimsthal. d. 1600 som generalsuperintendent i
Celle, blef 1543 filos. magister i Wittenberg, där
han hörde till Melanchthons förtrogna. Han författade
ett stort antal teologiska och homiletiska arbeten, af
hvilka de mot 1500-talets slut utgifna. t. ex. Gottes
wort als eine bewåhrte arznei in der pestilenz,
karakteristiskt afspegla den svåra hemsökelsetid,
då de tillkommit. I uppbyggelseboken Auslegung der
sieben worte Christi am kreuz (1572) har han inflätat
den innerliga passionspsalm, som i Svedbergs tolkning
är intagen under n:r 96 i 1819 års svenska psalmbok.
E- N- s~~£-
Vischer [f i’-]. 1. Friedrich Theodor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
