- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
857-858

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vista ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

857

Vistrand-Wiszniewski

858

ligt arbetsam man. Med djupa insikter i synnerhet
i sitt specialfack, rättsmedicinen, och i
Medicinalstyrelsens skilda förvaltningsgrenar eg-nade
han sig från början af sin läkarbana outtröttligt
åt studier och" åt det allmännas tjänst. Han hade
snabb uppfattning, skarp omdömesförmåga och ett
sällsynt troget minne samt var dessutom ihärdig och
ordningsälskande. Därigenom blef ock hans arbete i
hög grad gagnande på den plats, som blef hans och
som han så väl förstod att fylla.

2. Alfred Hilarion W., den föregåendes broder,
läkare, f. 9 okt. 1819 på Årby, Klosters
socken. Södermanland, d. 10 jan. 1874. blef student
i Uppsala 1836, med. kandidat 1842, licentiat 1844,
kir. magister 1845 och med. doktor 1846. Efter
att ha haft flera förordnanden dels som civil-,
dels som militärläkare förordnades han 1850 till
lärare i medicina legalis vid Karolinska institutet
och erhöll 1858 fullmakt å denna befattning, som
1861 förändrades till e. o. professur i rätts- och
statsmedicin, samt var tillika läkare vid Allmänna
garnisonssjukhuset i Stockholm och bestridde från
1856 på längre eller kortare tid särskilda tjänster
i Sundhetskollegium. Han förordnades 1866 att
förvalta ett medicinal-rådsämbete och utnämndes
1873 till medicinalråd. Liksom brodern egnade
W. sig åt rättsmedicinen, utgaf i förening med honom
skrifter i donna vetenskap (se ofvan) samt redigerade
Författningar angående meáicinalväsendet i Sverige
(2 bd, 1857-61; suppl. af D. M. C. Pontin, omfattande
tiden t. o. m. 1892). Dessutom offentliggjorde han
många större och mindre skrifter samt fortsatte
Sackléns svenska läkarhistoria (Sveriges
läkarehistoria. Nytt supplementhäftej 1853;
Ny följd, utg. tills, med A. J. Bruzelius och
C. Edling, I, 1872-73). Därjämte var W. mycket
anlitad i kommunala värf och var riksdagsman för
Stockholms stad vid sista ståndsriksdagen (1865-66).
1-2. R.T-dt.

Vistrand, Per Gustaf, kulturhistoriker, museiman,
f. 22 april 1852 i Skirö församling af Jönköpings län,
d. 18 april 1912 i Stockholm, student i Uppsala 1874,
amanuens vid Nordiska museet 1882 och intendent för
dess allmogeafdelning 1906. På Karl Säves (se Sä ve 3)
råd hade V. erbjudit Nordiska museets grundläggare,
Artur Hazelius (se H a z e l i u s 2), sitt bistånd
vid dennes samlarverksamhet, och från 1876 be-gynte
han med penninganslag från denne göra ströftåg
och resor för forskning och insamling af föremål i
bygderna. Nästan under hvarje år af sin återstående
lefnad företog han sedan sådana samlingsfärder,
huívudsakligen inom sydliga Sveriges landskap, men
äfven inom Dalarna och Uppland. Han blef härigenom
Hazelius’ näimabte hjälpare i detta hänseende,
och sär-

skildt äro hans bidrag till Nordiska museets
allmogeafdelning synnerligen betydande. Men äfven
samlingarnas litterära bearbetning låg honom om
hjärtat. Ett stort antal uppsatser och artiklar
rörande svensk allmogekultur och skråväsen i nämnda
museums publikationer, framför allt i "Meddelanden
från Nordiska museet" (arg. 1887-1901) och i
"Fataburen" (arg. 1906-11) förskrifver sig från
V:s hand. Hans mest betydande litterära arbete som
kulturhistoriker är dock Svenska folkdräkter (1907),
där Vis enastående kunskap på detta område fick göra
sig gällande. V. upptäckte, íörvärfvade och redigerade
också den populära folklifsskildringen Byskomakaren
Jonas Stolts minnen från 1820-talet (1892). Äfven
med biografi och genealogi sysselsatte han sig med
förkärlek och utarbetade ensam del I af Smålands
nation i Uppsala, biografiska och genealogiska
anteckningar (1894). Om V:s författarskap se
"Fataburen" 1912. N. E. H.

Vrstrica [-tritsaj, turk. Indje-Karasu, forntidens
Haliakmon, slaviska namnet på en flod i södra
Macedonien, uppstår ofvanför staden Bogasköi af
två armar, af hvilka den västra har sina källor på
sluttningen af Grammosber-get och den östra kommer
från ,Kastoriasjon. Floden har först sydöstlig
riktning, hvarunder den upptar en mängd bergströmmar
från Grammos, men viker sedan af i nordöstlig
riktning, genombryter Dhoxa-berget (Bermius) och
faller ut i Sa-loniki-viken 10 km. s. v. om Värdars
mynning. Längd 207 km., flodområde 7,128 kvkm. V. är
den ombytligaste af alla Macedoniens floder. Den
öfversvämmar ofta sina stränder och har flera gånger
växlat bädd. Den kallas också af slätt-borna "den
galna floden". Fordom förenade den sig med Ludias
1. Lydias (Värdars biflod Kara-Azmak) och nära byn
Klidi står till hälften be-grafven i sanden en stor
båge, återstod af en romersk bro öfver Haliakmon.
A. N-d.

Wiström, Johan Alfred. Se Enånger 1.

Visttorp, socken. Se Vistorp.

Vrstula, latinska namnet på floden Weichsel (se
d. o.).

Vistän, biflod fr. h. till Pite älf, 80 km. lång,
af-bördar vattnet från södra och norra Vistträsket
(106 m. ö. h.) samt Manjärv (103 m.) m. fl. småsjöar.

Visuell (fr. visuel, af lat. vìsus, syn), som angår
synen, med synen uppfångad; stilist., man skiljer
emellan visuella och a u d i t i v a uttryck; de
förra skildra synintryck, de senare hörselintryck.

Visum, lat., "sedt", kallas en officiell påskrift om
"visering" (se Visera) e. d. Legationer och konsulat
äro de myndigheter, som i regel teckna visum. -
Visum repertum ("sedt och befunnet") kallades förr
läkares intyg om verkställd likbesiktning (se d. o.).

VisuYgis, romarnas namn på floden Weser (se d. o.).

Wiszniewski [vijnie’vski], Michaí, polsk
litteraturhistoriker, f. 1794, d. 1865 i Nizza, blef
efter vidsträckta studieresor i Europa professor i
historia vid universitetet i Krakau 1830. Hans första
arbeten voro af filosofiskt innehåll: Bakona metoda
tlomaczenia natury (Bacons metod att förklara naturen;
1834) och Charaktery rozumów

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:19 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0461.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free