- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
871-872

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vite ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

871

Vitj-Vitré

872

Vitj, rysk patronymisk ändelse, som betyder
son, ättling. Äfven där efternamn finns, pläga
de ryske männen af alla stånd tilltalas med
förnamnet och namnet på vi t j, t. ex. Sergei
Niko-lajevitj. Motsvarande kvinnlig ändelse är -ovna
(-evna).

Witkowitz (tjech. Vitkovice), by i nordöstra
Mähren, vid Ostrawitza, en biflod fr. h. till Öder,
nära gränsen till Schlesien, har stor gruf- och
järnindustri med masugnar, bessemer- och martinverk,
maskinfabrik, gjuteri, verkstad för brobygg-’nad
(jfr fig.), rörvalsverk, gjutståls- och pansar-

Tillverkning af järnbro vid Witkowitz-verken.

plåtsfabriker samt tegelbruk, kalkbränneri m. m. med
tills. omkr. 50,000 hkr samt 15,000 arb. W. har kyrka,
sjukhus, barnhus och flera skolor. Omkr. 20,000 inv.,
tjecher och tyskar. E. A-t.

Wìtkowski, tysk släkt. 1. Isidor W., politisk
skriftställare under pseudonymen Maximilian H a
r d e n (se d. o., äfven i Suppl.). - 2. Georg
W., den föregåendes broder, litteraturhistoriker,
f. 11 sept. 1863 i Berlin, studerade för Hildebrand,
Zarncke och Michael Bernays, var dt 1889 docent i
Leipzig och 1896 e. o. professor i tyska litteraturen
och språket där. Bland hans många arbeten märkas
Diederich von dem Werder (1887), Die vorläujer der
anakreontischen dichtung in Deutschland
1889), Goethe (1899; 2:a uppl. 1912), Cornelia
1903), Das deutsche drama des 19. jahrhunderts s. å.;
4:e uppl. 1913), L. Tiecks leben und werke 1903),
Die entwicklung der deutschen literatur zeit 1830
(1911) och Der alte deuische kriegsgesang (1915).
Därjämte har han varit synnerligen verksam som
utgifvare af bl. a. Gleim, Goethe, Opitz, Schiller
och Tieck. W. är utgifvare af "Meister-werke der
deutschen bühne" och medutgifvare af "Zeitschrift
fur bücherfreunde". 2. H-n B.

Vitling (Hvitling), zool. Se
Torsksläktet. Witmar, munk från klostret
Korvey i Westfalen, missionär i Sverige.
Se Ansgarius. Vitold. Se V it o v t. Vito’polis.
stad. Se Fiume, sp. 472. Vitoria [-tå’ria] 1.
V i 11 o r i a, huivudstad i spanska (baskiska)
prov. Alava, säte för baskiska provinsernas
generalkapten och en biskop. 5CO m. ö. h.,
vid Ebros biflod Zadorra, 53 km. s. ö. om Bilbao.
34,079 inv. (1918). Staden omges

till en del af gamla murar. Genom sitt fördelaktiga
läge är det en viktig handelsplats med stor
omsättning af vin, ull, stål- och järnarbeten
samt egna industrialster: läder, möbler, tvål
m. m. Stadens ålder går tillbaka till 500-talet. 21
juni 1813 vann Wellington i spetsen för en
engelsk-spansk armé där en lysande seger of ver
fransmännen under konung Josef och marskalk Jourdan.
A- N-d.

Vitovt (W it o w d, Vitold), storfurste af Litauen,
d. 1430, son till Keistut och sonson till Gedimin,
erkändes 1392 af sin kusin Jagello, konung af Polen,
som storfurste af Litauen. Han gifte sin dotter med
storfurst Vasilij I af Moskva och sträfvade efter att
lägga hela Ryssland under sig, en plan, som gäckades
genom det nederlag Gyllene hordens tatarer tillfogade
honom vid Vorskla 1399. Med Jagello delade V. äran
af segern öfver Tyska orden vid Tannenberg (1410).

Vitrail [vitra7]], vanligare i plur., vitraux
[-trå], fr. (af lat. vìftrum, glas), kyrkfönster med
glasmålning (se d. o.).

Vitran. folkl. Se Y i 11 erf olket.

Vitrauphanier [-tråfan?er], Papiers vitràux
[papj? vitrå], fr., på genomskinligt papper tryckta
imitationer af glasmålningar, af sedda att fastsättas
på glasrutor.

Vitré. stad i franska dep. Ille-et-Yilaine, vid
Yilaine och järnvägslinjen Paris-Brest, 35 km. ö. om
Rennes. 10,613 inv. (1911). Staden, som ännu delvis
är omgifven af murar, har i ovanligt hög grad bevarat
sitt medeltidsutseende; dess byggnader äro strödda
oregelbundet kring ett gammalt slott (se fig.),
som intar högsta krönet af den

Det medeltida slottet i Vitré.

kulle, på hvilken staden är byggd. Gatorna äro
stenlagda med stora skifferstenar, öfvervuxna med
lavar och mossa. Många trähus finnas ännu kvar, prydda
med staty etter och skulpturer, de flesta från tiden
före 1600-talet. Af det ursprungliga slottet från
1000-talet återstår endast ett hvalf; det of riga
tillhör 1300- och 1400-talen, och det hela har nyligen
restaurerats. Det innehåller nu bl. a. naturhistoriskt
museum och bibliotek. Omkr. 6 km. s. ö. om staden
ligger m:me de Sévignés slott Les Eochers. - V. var
fordom ett baroni, som på 900-talet tillhörde en yngre
gren af grefvarna af Eennes och sedermera släkterna
Laval, Kieux, Coligny och La Trémoille. A- N-d.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0468.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free