- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
921-922

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vivier ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

921

Vivo-Vizianagram

922

skapliga, sanitära eller med hushållningen
sammanhängande ändamål. Att genom särskilda
förordningar föreskrifva vissa bedöfningsmedel
o. s. v. vore ytterst olämpligt, då med forskningens
framsteg ständigt nya sådana medel upptäckas. Man
har utöfver de allmänna lagbestämmelserna äfven
kraft särskilda tillståndsbevis, poliskontroll,
omständlig protokollsföring med redovisning öíver
använda försöksdjur m. m. Dylika bestämmelser, som
uppenbarligen ej kunna ifrågasättas vid behandling
af djur i allmänhet, skulle naturligtvis utmärka
vetenskaplig forskning och sanitär verksamhet som
något för samhället särskildt farligt, utom det
att de skulle bli betungande och kostsamma. Någon
lösning af "vivisektionsfrågan" skulle de ej
innebära, då det från antivivisektoriskt håll
förklarats, att nämnda åtgärder ej finge betraktas
som någon legalisering af användningen af lefvande
djur för vetenskapliga och sanitära ändamål,
utan endast som ett med el att motarbeta denna
användning. En lösning af vivisektionsf rågan kan ej
åvägabringas genom ensidiga lagstiftningsåtgärder,
utan endast genom fördjupad och mera spridd
kunskap om lifsföreteelserna ej allenast från rent
fysiologisk, utan jämväl från psykologisk synpunkt.
J- E. J-n.

V?vo [-vå], it., mus., lifligt. Jfr Y i v a c e.

Yivos voco, rno’rtuos plango, fulgura frango, lat. Se
Klocka, sp. 315.

Vivre [v^ver], fr. Se Vi ver.

Yivungi, kronopark i Jukkasjärvi revir, öfre
Norrbottens distrikt, Norrbottens län, har enligt
K. M:ts befallningshafvandes i Norrbottens
län aívitt-ringsutslag 30 dec. 1896 bildats
af gammal kronomark. Areal 12,139 har (1915).
S-r.

Vivor (fr. viveur, af vivre, lefva), njutnings-lysten
man, som hänger sig åt sinnliga njutningar.

Vixit, dum vixit, lætus, lat., "Han lefde glad, så
länge han lefde", skall G. Stiernhielm ha bestämt
till inskrift på sin grafvård.

Wixon [røiton]. Se Nevada, E., sp. 858.

Viyella. text., en tygsort, framställd af garn,
som spunnits af ytterst väl sammanblandad ull och
bomull, dock icke af vanligt s. k. vigogne-garn
(se d. o.), som är en jämförelsevis grof produkt,
utan af ett mycket jämnt och fint garn, som spunnits
under sträckning liksom bomullsgarn. Den engelska
firma, som infört denna artikel i marknaden, lär
ännu vara oöfverträffad i tillverkningen af det jämnt
spunna blandningsgarnet trots ihärdiga konkurrenters
ansträngningar i såväl England som Tyskland och
annorstädes. Tyget tillverkas i en mångfald färger
såväl ljusa som mörka, väfves enfärgadt, randigt
eller rutigt och har ofantligt mångsidig användning
till underkläder, nattdräkter, blusar, barnklänningar
m. m. G. A. W.

Vizagapatam. 1. Distrikt i Indien, presidentskapet
Madras, på östra kusten, mellan distrikten Gandjam
i n. och Godavari i s. 44,602 kvkm. Norra delen
är bergig och till större delen täckt af djungler,
södra delen är en rikt odlad slätt. Klimatet är under
den varma årstiden osundt och utsatt för malaria
och beri-beri. På slätten odlas bomull, sockerrör
och tobak; distriktet var fordom berömdt för sin
indigokultur, men denna har under senaste årtionden
gått starkt tillbaka. 2,933,650 inv. (1901), till 99
proc. hinduer. Eftersom en stor
del af befolkningen utgöres af vilda bergstammar,
är den andliga nivån låg: 1901 kunde endast 3,2
proc. (6,1 proc. män och 0,4 proc. kvinnor) läsa
och skrifva. – 2. Hufvudstad i nämnda distrikt, vid
en liten vik af hafvet. 43,413 inv. (1911). Export
af mangan, socker, hudar och indigo. Storartade
hamnanläggningar, som skulle göra V. till den bästa
hamnen på halföns östkust, äro planerade. Något
längre åt n. utmed kusten ligger förstaden
Waltair, där de engelske ämbetsmännen gärna residera.
1–2. A. N-d.

Vizcacha [vithka’tja], zool. Se Harmössen med fig.

Vizcaitarras [vithkaj-]. Se Spanien, sp. 522.

Vizcaya [vithka’ja], Biscaya, Biskaja, den
nordvästligaste af de tre baskiska provinserna i
Spanien, begränsad i n. af Vizcaya-viken, i ö. af
Guipuzco, i s. af Alava och i v. af Santander. 2,198
kvkm. 383,692 inv. (1920). V. är till största
delen uppfylld af Kantabriska veckbergen, som
terrassformigt falla mot hafvet och i v. lämna plats
för ett fåtal smala kustslätter. Floderna äro korta,
men vattenrika till följd af det fuktiga klimatet
och ha därför stark eroderande förmåga. Störst är
Nervion, vid hvilken Bilbao ligger. Af säd odlas i
tillräcklig mängd endast majs, däremot är odlingen
af vin och frukter betydande (äpple, kastanjer,
nötter och citroner). Äfven hampa odlas i rätt stor
skala. Kreatursstocken (nötkreatur, får och getter)
är ganska ansenlig. V:s största naturrikedomar ligga
emellertid dels i skogarna, dels och framför allt,
i mineralskatterna, bland hvilka främst böra nämnas
de rika järnmalmfyndigheterna kring Bilbao, där äfven
zink och bly brytas. Industrien lämnar järnvaror samt
tågverk, läder- och yllevaror m. m. Invånarna äro
basker (se d. o.). Huivudstaden är Bilbao (99,938
inv. 1918).
A. N-d.

Vizcaya-viken [vithka’ja-] l. Biscaya-viken, fr. Golfe
de Gascogne
, Gascogne-viken, en af Frankrikes västkust
och Spaniens nordkust begränsad vik af Atlantiska
haívet. V. är ett verkligt djuphaf med ända till
5,100 m. djup å 45° n. br. och 5° v. lgd fr. Gr. Den
franska sidan är ganska långsluttande, men i s. är
fallet tvärbrant från de kantabriska bergens rand mot
ett djup af inemot 2.000 m. blott ett fåtal km. från
kusten. V. är beryktad för sina stormar. Under
forntiden kallades den Sinus cantabricus, hvaraf
det än i dag brukliga namnet Kantabriska viken.
A. N-d.

Vizéu [vise’o] l. Viséu. 1. Distrikt i
portugisiska prov. Beira, begränsadt i n. af
Douro och i s. af Mondego. 4,973 kvkm. 416,860
inv. (1911). – 2. Hufvudstad i nämnda distrikt, på
en högslätt mellan floderna Mondego och Vouga, 540
m. ö. h. Omkr. 9,000 inv. (1911). Biskopssäte. Staden
har en vacker katedral, i halft florentinsk,
halft gotisk stil. I sept. hvarje år pågår här
Portugals mest besökta marknad. V. anses vara
den hetaste orten om sommaren i Portugal. På en
kulle nära staden ligger S:t Mikaelkyrkan med
Roderiks, den siste västgotakonungens, graf.
1–2. A. N-d.

Vizéu [vise’o], hertig af. Se Miguel, sp. 457.

Vizianagram, stad i Främre Indien, på östsluttningen
af Östra Ghats, 42 km. n. om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:33 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0493.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free