- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
931-932

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vjernyi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ehuru minderårig, 1434 sin fader och öfvertog
redan vid 15 års ålder själf regeringen. Det blef
dock i själfva verket magnaterna (särskildt
de lillpolske), som kommo att styra landet.
Kort därefter (1440) utsågs V. till konung äfven i
Ungern, hufvudsakligast genom bedrifvande af den
berömde Johan Hunyadi, som med Ungerns makt ville
förena Polens i den stora striden mot turkarna,
kristenhetens fiender. V. hade emellertid svårt att
göra sig erkänd i sitt nya rike, emedan en del af de
ungerske magnaterna höll fast vid den förre konungen
kejsar Albrekt II:s änka Elisabet och hennes späde
son Ladislaus. Han kröntes likväl till konung i Buda
1440. Under de följande åren upptogs hans tid mest af
krig med turkarna, och i striden med dem stupade han
vid Varna 10 nov. 1444 (däraf V:s tillnamn Warnenczyk).

illustration placeholder

– 4. V. IV (VII) Sigismund, äldste
son till svenskpolske konungen Sigismund (III)
och Anna af Österrike, f. 9 juni 1595 i Krakau, d.
10 maj (g. st.) 1648 i Merecz. Då på
riksdagen i Stockholm i juli 1599 ständerna
afsatte Sigismund, förklarade de sig samtidigt
beredda att erkänna den 4-årige V. som konung,
om Sigismund inom ett år sände gossen till Sverige att
uppfostras och inom sex månader förklarat, huruvida
han var sinnad att göra det. Då Sigismund, såsom
väntadt var, icke hade lust därtill, kom Sveriges
krona aldrig på V:s hufvud, men titeln Sveriges
arfkonung upptog han likväl efter faderns död.
Under den förvirring, hvari Ryssland befann sig till
följd af de s. k. falske Dimitriernas uppträdande,
förmådde en polsk här under Zolkiewski Moskvas
bojarer att i aug. 1610 erkänna V. som ärftlig
tsar; men då Sigismund 1612 var på väg att låta
kröna sin son i Moskva, nådde honom underrättelsen,
att polackerna måst öfverlämna staden i ryssarnas
händer, hvarför han vände om, och då 1617 en polsk
här, som V. åtföljde, gjorde ett nytt försök att nå
fram till tsarstaden, misslyckades också detta.
13 nov. 1632 valdes V. till konung. V. berömmes för
tapperhet, som han ådagalade i fält emot såväl turkar
och ryssar som svenskar. I sin religiösa uppfattning
visade han sig mindre bigott än fadern och ansågs
länge försonligt stämd mot dissidenterna.
Hans goda af sikter motarbetades af polska adeln.
Ati han genom fördraget i Stuhmsdorf (1635) återvann
från svenskarna de preussiska hamnarna, som Sigismund
1629 nödgats af träda, ansågs med rätta som en stor
framgång för V. Han var gift 1) sedan 1637 med sin
kusin ärkehertiginnan Cecilia Renata af Österrike
(f. 1611, d. 1644), moder till 3 barn af hvilka två
dogo unga och ett var dödfödt och 2) sedan
1645 med prinsessan Maria Lovisa a Gonzaga-Nevers
(f. 1611, d. 1667), som 1649 gifte om sig med V:s
halfbroder Johan Kasimir. Jfr Polen, sp. 1209–10.

1–4. Hjr.

(H. A–t.)

Vladislav (ung. Ldszló, lat. Ladislaus}, konungar
af Ungern. De ungerske konungarna V.
af inhemsk släkt benämnas alltid Ladislaus (László)
och ha sin oafbrutna nummerföljd, medan konungarna
af den jagellonska (polska) ätten benämnas Wladyslaw
(Ulászló) och ha sin egen ordnings-siffra.
– 1. Ladislaus I den helige, konung
Béla I.s son, d. 30 juli 1095, efterträdde 1077
sin broder Geza på tronen samt var en
kraftig och för kristendomens befästande
nitisk härskare. Han kanoniserades 27 juni
1192. – 2.Ladislaus II, konung Béla II:s son,
regerade sept. 1161–febr. 1162.
– 3. Ladislaus III, konung Emriks son, regerade
dec. 1204–maj 1205.
– 4. Ladislaus IV kumanen (Kun László},
Stefan V:s son, regerade 1272–90.
– 5. Wladyslaw (I), af jagellonska huset, konung af
Polen (som sådan W. III), valdes 1440 till Ungerns
konung och stupade 1444 under kamp mot turkarna vid
Varna. Se Vladislav, polska konungar 3.
– 6. Ladislaus V postumus, konung
af Böhmen och Ungern, son till konung Albrekt af
Habsburg och kejsar Sigmunds dotter Elisabet, f.
1440, efter faderns död, d. (antagligen förgiftad)
1457, blef Böhmens konung 1440. Han blef konung i
Ungern efter V. 5:s död, men uppfostrades
hos kejsar Fredrik III, medan regeringsmakten
utöfvades af Johan Hunyadi. V. begaf sig
1452 till Ungern och regerade under ständiga strider
med turkarna (se Ungern, sp. 1036).
– 7. Wladyslaw (II), konung af Böhmen och Ungern,
den föregåendes systerson, f. 1456, d. 13 mars 1516,
tillhörde jagellonska huset och var son till
polske konungen Kasimir IV. Han blef 27 maj 1471
konung Podiebrads efterträdare på Böhmens tron.
Han nödgades 1479 åt Ungerns segerrike konung
Mattias Corvinus af träda Mähren, Schlesien och
Lausitz, ja inrymma honom successionen i Böhmen.
Då Mattias 1490 afled, valdes W. af Ungerns magnater
till konung af Ungern. W. förmäldes 1501 med
Beatrice af Este och efterlämnade sonen
Ludvig, som efterträdde honom på Böhmens och
Ungerns troner, och dottern Anna, gift
med ärkehertig Ferdinand af Österrike, som
efter Ludvigs död (1526) blef de båda
ländernas konung. Se vidare Böhmen, sp.
879, Polen, sp. 1204, och Ungern, sp. 1037.
1-7. (L-ts.)

Wladislawa. landsträcka. Se Kujavien.

Wladislawow, stad. Se Wlocíawek.

Vladivostok [-vastå’k; "Styr Östern"], befäst hamnstad i förra
ryska Sibiriska kustprovinsen och förut Rysslands
förnämsta flottstation vid Stilla hafvet, ligger på en
i Peter den stores vik af Japanska hafvet utskjutande
halfö vid en liten vik, som ryssarna kallat Gyllene
hornet (Zolotoj rog) och som skyddas af framför
liggande öar (se fìg.), af hvilka den största är
Kozakovitj. Det smala sundet mellan denna ö och halfön
kallas Östra Bosporen och har ett djup af 12–20 m.,
medan Gyllene hornet har 5–12 m. djup. Ehuru beläget
ungefär på samma breddgrad som Marseille, har V. en
årstemperatur af knappast +4°, och ehuru hela viken
aldrig tillfryser, bildas dock vid stränderna is,
som håller fartygen bundna en eller annan månad. God
tillgång på skeppsvirke finnes i trakten. Peter den
stores vik undersöktes först 1852 af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:02:24 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0498.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free