- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
957-958

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vogl ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

allbekanta sköna adventssång Hosianna, symfonien La
scala, ett Rekviem och åtskilliga andra kyrkliga
verk. Han kan anses som en tidig föregångare till
nytyska skolan. Som orgel virtuos var han på sin tid
den förste, ny i afseende på registreringskonst
och lika färdig i att improvisera lärda fugor som
att fabricera tonmålningar af krassaste slag, såsom
"Jerichos förstöring", "Indiansk risstampning",
"regn och åska", bataljmålningar m. m. Hans
orgelförbättringar ha blott delvis vunnit efterföljd;
de gingo ut på att inskränka mixturer, undvika
stora pipor och ersätta dem med kombinationstoner
(32-fotsstämma frambragt genom samklang af en 16-fots
grundton och dennas kvint om 102/s fot), anbringa
crescendoverk o. s. v. (jfr Orgel, sp. 868). Som
teoretiker anteciperade han åtskilliga af en långt
senare tids idéer, och som lärare gjorde han mycken
nytta genom att aflägsna en mängd slentrian och
egga eftertanken hos sina elever. I hög grad
fängslande som virtuos, sällskapsmänniska och
lärare, var han emellertid personligen löjligt
fåfäng och reklamlysten. Af hans skrifter utkommo
i Stockholm Inledning til harmoniens kännedom
(1794), Glavér-schola och Organist-schola (1798)
samt Lection till choraleleven M. H. (polemik mot
Hæffner; 1799), i Köpenhamn Choralsystem (1800),
i Tyskland Tonwissenschaft und tonsetzkunst (1776),
månadsskriften Betrachtungen der Mannheimer tonschule
(1778-81), Data zur akustik (1800), Handbuch zur
harmonielehre
(1802) m. m. Han komponerade ej
blott operor och kyrkmusik, utan af ven kammarmusik,
violinsonater samt klaver- och orgelstycken. Biogr. af
Frölich (1845) och v. Schafhäutl (1888). A.L.*

Vogmäri, zool. Se Trachypteridæ.

Vogorides, A., furst. Se Aleko.

Vogt [ftøgt], norsk släkt. -
1. Jörgen Herman V., statsman, f. 21 juli 1784 i
Dram-men, d. 12 jan. 1862, var son till sorenskri-ver
Nils Nilsen V. och Abigael Monrad, blef student 1800
och egnade sig först åt teologien, men tog juridisk
examen 1806. Redan 1801 hade han emellertid fått
anställning i danska räntekammaren, där han efter
hand steg till högre poster. Efter faderns död
skötte Y. 1809-11 hans fögderi i Nordfjord. Af
riksförsamlingen på Eidsvold utsågs han 1814
till medlem af finanskommittén och blef 1818
expeditionssekreterare i Finansdepartementet samt
medlem af kommittén för Norges lagstiftning. 1822
utnämndes han till statssekreterare och 1825 till
statsråd. Efter statsrådet Chr. Kroghs död (1828)
intog V. dennes plats i kommissionen för upprättande
af förslag till ny kriminallag för Norge och
lämnade på samma gång sin statsrådsbefattning. Denna
återtog han 1836 som chef för Finansdepartementet,
då grefve Wedel blifvit ståthållare. 1845 ställdes
V. inför riksrätt på grund af vägrad k. sanktion å
ett stortingsbeslut

och af tillstyrkan till en provisorisk
införseltull å järn, men frikändes 8 nov. s. å. Han
kvarstod också i sitt ämbete och var efter
statsrådet Lövenskjolds afsked regeringens främsta
man 1856-58. Sistnämnda år tog han afsked. V. deltog
till 1824 i utgifningen af "Juridisk reper-torium"
och "Rigstidende". 1871 utgaf Den norske historiske
förening hans Optegnelser om sit liv og sin
embedsvirksomhed
(2 dlr, 1871, 1895, omfattande
tiden 1784-1858), som innehålla intressanta och
viktiga bidrag till Norges historia efter 1814. Som
statsman var V. mycket konservativ, men arbetade
förtjänstfullt på främjandet af landets näringar och
lagstiftning. Flera af Norges viktigaste lagar äro att
tillskrifva hans initiativ, såsom lagen om sportler,
om handel och handtverk m. fl. - 2. Henrik Ludvig
Volrath V.
, teologisk författare, f. 14 febr. 1814
i Rerslev på Själland, d. 19 juli 1889 i Kristiania,
tog med utmärkelse teol. examen i Kristiania 1838
samt blef 1839 lärare och 1852 öfverlärare vid
därvarande katedralskola. Under en längre resa
till Syrien och Palestina 1863 gjorde han studier
till sitt lärda och vidlyftiga arbete Det hellige
land
(1879; 2:a uppl. 1888). Ännu mera bekant
blef han likväl genom sina bibliska historier,
en större och en mindre upplaga, af h vilka i
synnerhet den senare är mycket spridd (öfver 40
uppl.) och öíversatt till sv. och flera främmande
språk. - 3. Nils V., brorson till V. l, statsråd,
f. 15 april 1817 i Kristiania, d. där 8 nov. 1894,
blef 1839 juris kandidat, 1845 byråchef och 1847
expeditionssekreterare i Justitiedepartementet, 1850
amtman i Söndre Bergenhus amt och 1860 stiftsamtman
i Kristiansands stift. I stortinget representerade
han 1857-58 staden Bergen och 1862-71 Kristiansand. I
stortinget åtnjöt han stort anseende samt presiderade
efter 1862 flera gånger i lagtinget och var 1868-69
stortingspresident. 1865-67 var han medlem af den
stora unionskommitté, som skulle utarbeta förslag till
ny riksakt; förslaget förkastades emellertid med stor
majoritet af stortinget 1871. S. å. utnämndes V. till
statsråd i Stängs ministär och kvarstod på samma post,
äfven sedan Stäng (1880) af gått och C. A. Selmer
trädt i spetsen för regeringen. Som medlem af
sistnämnda ministär blef han tills, med öfriga
statsråd dömd af riksrätten 1884 och förlorade sitt
ämbete, utnämndes därefter till amtman i Buskeruds
amt, men tog afsked 1890. - 4. Lorenz Juhl V., brorson
till V. l, ämbetsman och historisk författare, f. 28
april 1825 i Kristiania, d. 3 juli 1901, blef student
1844 och juris kandidat 1849, tjänstgjorde flera år
i tulldepartementet och var 1865-1901 tullinspektör
i Fredrikshalds distrikt.. Han var medlem af
flera kommittéer och representerade Fredrikshald i
stortinget 1874-76. Han författade bl. a. Frihandelens
fremgang og sejr i Storbritannien og Irland
(1864;
sv. of v. 1866), Slœgten Vogt i gamle dage (1881),
Udskibningsrettens udvikling (s. å.), Dublin som
norsk by. Fra vört œldste kjöbstadsliv
(1896) och (i
"Norsk historisk tidsskrift", 2:e række, bd 5) om den
norska trävaruhandeln under föregående århundraden. -
5. Peter Herman V., läkare, f. 30 mars 1829 i Ekers
socken, d. 9 jan. 1900, aflade medicinsk examen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 26 22:55:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0511.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free