Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wolfenbütteler fragmente ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1003
Wolff-Volfram
1004
vände 1905. men deltog icke i det politiska lifvet
förrän efter frihetskriget. Han var 1919 Finlands
chargó d’affaires ad interim i Stockholm. W., som med
ifver egnat sig åt arbetet på Yiborgs stads förkofran,
har gjort betydande donationer. 1919 nära 4 mill. mark
(till Viborgs stadsbibliotek, Vi-borgs slotts
inredning till museum, till Vasa stads museum m. m.).
T. C.
Wolff, Theo d or, tysk tidningsman, f. 2 aug. 1868
i Berlin, inträdde 1887 som medarbetare i "Berliner
tageblatt", hvars chefredaktör han vardt 1906, var
länge korrespondent från Paris (ett urval af hans
uppsatser utgafs som Pariser tagebuch, 1908). W. har
äfven författat romaner (Der heide 1891, m. fl.) och
teaterpjäser (Niemand weiss es, 1894; "Det ingen vet",
uppf. 1911 i Stockholm; m. fl.).
Wolf-Ferr?ri. Ermanno, italiensk tonsättare,
f. 1876 i Venezia (son till en sydtysk målare och
en italienska), elev af Kheinberger i München, var
1896-99 kördirigent i Milano och 1902-09 direktör
för stadskonservatoriet i Yenezia. Hans kantat La
vita nuova (efter Dante; framförd i Stockholm 1912)
är framstående genom melodiskt uttryck och påverkad af
mästare som Seb. Bach, och operan Le donne curiose
(1903; "Nyfikna fruar", i Stockholm 1907) är hållen
i munter, fin och lättflytande stil, påverkad af
Mozart, hvaremot operan Der schmuck der madonna
(1911; "Madonnans juveler", i Stockholm 1913) smakar
starkt af verism. Mindre framgång rönte några andra
operor af W:s hand; enaktaren Susannens geheimnis
(1909; "Susannas hemlighet", i Stockholm 1911) är
emellertid en välgjord bagatell. Han har vidare
komponerat det bibliska spelet La Sulamita, en
"kammarsymfoni", pianokvintett, 2 pianotrior,
2 violinsonater, pianostycken och kärleksvisor
(Rispetti}. E. F-t.
Wolffia Kork., bot., växtsläkte af fam. Lemnaceœ
med 12 arter, skildt från Lemna genom frånvaron
af rötter. Till detta släkte höra jordens minsta
fanerogamer; så blir t. ex. den i
södra Europa ej sällsynta W. arrhiza Wo?ffia ar-,T
f. . •> J .. „ rhiza (Lem-
(Lemna arrhiza L.; se fig.) högst 1,0 na arruza
mm. stor. Folfia-arterna lefva lik- L.) i stark som
Lemna-arterna simmande på vatt- förstoring. net.
G- L-m.
Wolff-Metternich zur Gracilt, Paul, grefve, tysk
diplomat, f. 5 dec. 1853, inträdde 1882 på den
diplomatiska banan som attaché vid tyska ambassaden i
Wien. hade anställning vid ett flertal beskickningar
och blef 1895 generalkonsul i Kairo, 1897 sändebud vid
de mecklenburgska hofven och hansestäderna samt 1901
grefve Hatzfeldts efterträdare såsom tysk ambassadör
i London. Hans verksamhet på denna post, som han
beklädde ända till sin afgång med pension 1912. inföll
under en tid, då den tilltagande spänningen mellan
Tyskland och England satte vänskapen på mer än ett
prof. W. utförde sina ofta kinkiga uppdrag med
stor takt och torde uppriktigt ha arbetat på en
utjämning af motsatserna. Valet af den framgångsrike
Konstantinopelambassadören Marschall von Bieberstein
(se d. o.) till hans efterträdare tolkades som ett
uttryck för behofvet af en starkare kraft på den
viktiga posten i London, men att W:s
förtjänster på högsta ort högt uppskattades, därpå
tyder, att han i slutet af 1915 åter togs i anspråk,
denna gång för den under kriget särskildt kräf-vande
ambassadörsposten i Konstantinopel. Här blef han 1917
aflöst af den kort förut från Washington hemkomne
ambassadören Bernstorff. L-ts.
Wolf f s bureau [-byrå]. Se Telegrambyrå, sp. 771.
Wolffska gången, emlryol. Se Wolf f sk a kropparna.
Wolffska kropparna, embryol. anat., två hos fostret på
hvardera sidan om buk-aortan liggande, körtelartade
organ ("urnjurar"), som hos män-niskofostret
på höjdpunkten af sin utveckling sträcka sig
genom större delen af kroppshålan ända upp till
hjärtat. Genom Wolffska gången, "primära ureteren",
ledes det i dem bildade sekretet till kloaken. Medan
de Wolffska kropparna hos fiskar och amfibier
utgöra dessa djurs definitiva njurar, bli de hos
de högre stående ryggradsdjuren och människan inga
fortlefvande organ. De undergå hos foster af kvinnkön
en regressiv metamorfos; hos foster af mankön träda
däremot en del af deras gångar i förbindelse med
kanalerna i testiklarna och komma därvid att utgöra
den öfversta af delningen af dessas utförsgångar,
bildande bitestikelns hufvud. Jfr All an t o
is. B. T-dt. (E. Hgn.)
Wolfgangsson, Sakarias. Se Pauli, sp. 262.
Wolf hagen, T. E. von. Se Limbur gkrö-n i k a n.
Wolfi?n. Se Wolf, C hr. von.
Wolf of Badenoch |>u7lf ev bä’dinåk], eng. ("Vargen
i Badenoch"). Se St u ar t 2, sp. 458.
Volfram (ty. wolfram), kem. o. miner., ett metalliskt
grundämne, hvars oxid upptäcktes 1781 af Scheele i
ett af de mineral, som kallades tungsten, hvarför
metallen äfven benämnes s c h e e-1 i u m och
tungsten. I metallisk form framställdes den först
af bröderna d’Elhujar. Namnet volfram kommer af
tyska bergsmanstermen wolfrig, frätande, emedan man
inbillade sig, att mineralet volfram, som träffas
tills, med tennmalm, vid tennsmältningen minskade
tennmängden. Yolfram träffas i naturen tämligen
sällan och alltid i form af syreföreningar. De
viktigaste volframmine-ralen äro volfram i t (stundom,
ehuru olämpligt kalladt volfram), som består af
järn-mangan-volíramat, (Fe, Mn) W04, samt s c h e e l
i t, som är kalciumvolframat, CaW04. F. n. erhålles
den mesta volframmalmen från Nord-Amerikas förenta
stater, Queensland, Nya Syd-Wales, Portugal,
Argentina och England. Ur mineralen f ramställes
först, genom glödning med soda, natriumvolframat,
hvars vattenlösning vid sönderdelning med svafvel-syra
ger gul, olöslig volframsyra (se nedan), hvil-ken
genom glödning med kolpulver och harts kan reduceras
till metallisk volfram, i form af ett grått (något
kolhaltigt) pulver. Framställning af ren, kompakt
metall har, i följd af dess svår-smälthet, varit
förenad med mycket stora svårigheter, men den kan
numera erhållas på följande sätt. Een volframsyra
reduceras genom upphettning i vätgas, och det erhållna
metall-pulvret pressas till stafvar, hvilka genom
upphettning i vätgas vid 2500° hopsintra till en,
fort-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
