- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
1009-1010

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volframit ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Mologa och Sjeksna än en gång tränges
mot s. ö. Vid mynningen af den senare strömmen är
V. 509 m. bred och har ett medeldjup af 3 m. Längre
ned tillkommer ett betydande vattentillskott
genom Kostroma och Unsja fr. v. och Oka
(se d. o.) fr. h., den sistnämnda, hvad längd
och flodområde beträffar, V. öfverlägsen, ehuru i
allmänhet förande mindre vatten. Vid Okas mynning,
där staden Nizjnij-Novgorod är belägen, ändrar
floddalen h. o. h. karaktär, i det att den skarpa
motsatsen mellan den högra "bergstranden" och den
vänstra "ängsstranden" utbildas, hvilken motsats
kvarstår ända till staden Sarepta. Den förra, som är
en fortsättning af Okas likaledes branta högra strand,
är betäckt med löfskog, hvilket ger en skarp kontrast
mot det öfre loppets barrskogklädda stränder. Åt
vänster utbreder sig en låg, på sina ställen sumpig,
slätt, som mot ö. småningom stiger i jämn sluttning
mot Urals platåland. Från Nizjnij-Novgorod flyter
V. i hufvudsakligen östlig riktning till Kazan,
under hvilken sträcka floden upptar fr. v. Velluga
samt fr. h. Sura och Svijaga. Flodbäddens
bredd mellan nämnda städer växlar mellan 300 och
1,500 m., dess djup mellan 4 och 10 m. Vid Kazan
vänder V. afgjordt mot s. och upptar sedan omkr. 75
km. längre ned sitt största tillflöde, Kama (se
d. o.). Kort ofvanför staden Stavropol gör floden
en egendomlig, mot ö. riktad slinga, genom hvilken
en halfö om 20 km. bredd bildas, under det att hela
slingans längd utgör 215 km. Från v. upptar V. här
floden Samara vid staden af samma namn. Vid Sysran
blir loppet åter sydvästligt, därefter sydligt till
Sarepta, där floden lämnar "bergstranden" för att med
många armar söka sig väg i sydöstlig riktning öfver
aralokaspiska stäpplandet till Kaspiska hafvet. Den
mest betydande af armarna, den 533 km. långa
Achtuba afgrenar sig redan vid Tsaritsyn
(endast 4 m. ö. h.) och flyter sedan jämsides med
hufvudfloden, med hvilken den är förbunden genom
en mängd förbindelsekanaler. V:s bredd nedanför
Sarepta växlar mellan 1,900 och 2,300 m. Strax
ofvanför Astrahan begynner det egentliga deltat,
ett omkr. 16,700 kvkm. stort, vattensjukt område,
genomskuret af tallösa småarmar, som icke erbjuda
någon för större fartyg farbar led. Äfven själfva
hufvudkanalen, vid hvilken Astrahan ligger, är endast
24 m. bred; omlastning på smärre fartyg är därför
nödvändig. Omväxlande nordöstliga och sydöstliga
vindar åstadkomma betydande nivåförändringar (ända
till 2 m.) i armarna. Befolkningen i deltat är trots
allt dock ganska tät till följd af det rikliga fisket.

V. eger en rik och intressant fiskfauna. Deltat samt
norra delen af Kaspiska hafvet räknas till jordens
rikaste fiskevatten. Flera störarter, såsom Acipenser
Güldenstädtii
, så högt värderad för sin kaviar,
och sterletten, Acipenser ruthenus. Äfven sutare och
andra sötvattensfiskar uppträda i stora stim. Sälar
dödas årligen i stort antal.

Ehuru V. sträcker sig öfver 15 längdgrader
och 12 breddgrader, äro likväl de klimatiska
skiljaktigheterna icke så stora, att de skulle
alltför väsentligt inverka på längden af den tid,
under hvilken floden är isfri. Obehindrad af is och
följaktligen segelbar är V. årligen 205 dagar vid Tver,

201 dagar vid Rybinsk, 195 dagar vid Nizjnij-Novgorod, 145
dagar vid Simbirsk, 146 dagar vid Samara, 203 dagar
vid Saratov, 208 dagar vid Kamysjin och 260 dagar vid
Astrahan. Om vintern befaras V. och dess bifloder
med slädar. Gifvetvis är det dock som vattenväg
floden har sin största betydelse; i detta hänseende,
som Rysslands förnämsta transportled, förtjänar den
sitt namn Matusjka Volga ("moder V."). Längs denna
kolossala trafikådra föres ung. hälften af alla
varor i Ryssland, som öfver hufvud transporteras
på vattenvägar. Den lifliga handeln utmed flodens
stränder ger åt befolkningen där bättre lifsvillkor
än eljest i det inre Ryssland. En "volgar" skiljer
sig i företagsamhet och intelligens bestämdt från
den andre efterblifne bonden i de kringliggande
åkerbruksdistrikten. En lättförklarlig, men dock
anmärkningsvärd omständighet är den, att godstrafiken
är betydligt större uppför floden än utför densamma;
den tätare befolkningen i n. v. drar naturligtvis
större godsmängder till sig, och Petersburg kan
räknas som hela trafikområdets uthamn. Tre kanalsystem
förbinda V. med Neva: det Mariinska (se d. o.), det
Tichvinska (se d. o.) och det Vysjnij-Volotjekska
(se Vysjnij-Volotjek), dessutom står V. äfven öfver
Sjeksna genom Prins Alexander von Württembergkanalen i
förbindelse med Dvina. Däremot har V. egendomligt nog
icke genom någon vattenväg förbundits med nedre Don,
ehuru de båda floderna här komma hvarandra så nära,
att afståndet ej går upp till fulla 60 km. Uppför
floden fraktas förnämligast fisk, metaller, hudar,
timmer, lin, spannmål, petroleum och salt. Utför
floden gå hufvudsakligen industriprodukter samt
timmer för de skoglösa stäpptrakternas räkning. Förr
drogos båtar uppför V. af "burlaker" (båtförare),
men detta transportsätt har nu till allra största
delen försvunnit. Den första större flodångaren
af amerikansk typ (Mississippiångare) byggdes
1872. – V. var kändt af den alexandrinske geografen
Ptolemaios under namnet Rha; arabiska geografer kalla
floden Itil l. Atil; sitt ryska namn, urspr. Bolga,
har den efter bulgarerna, som vid dess mellersta lopp
under medeltidens tidigare århundraden grundlade
det s. k. Stor-bulgariska riket (se Bulgarer). –
Litt.: Legrelle "Le Volge. Notes sur la Russie"
(1877), Ragozin, "Volga" (1–3, 1880–81; på ryska),
och Renner, "Die Wolga als schiffahrtstrasse" (1898).

A. N–d.

Wolgast, hamnstad i preussiska reg.-omr. Stralsund
(Pommern), ligger vid Peene, där dess lopp förtränges,
7 km. ofvanför dess mynning i Östersjön, 25 km. ö. om
Greifswald. 8,321 inv. (1905). Snickerifabrik,
tillverkning af kemikalier och cement,
ångkvarnar. Hamnen är tillgänglig för fartyg om
5 m. djupgående. Större fartyg lossa och lasta
vid Ruden, en liten ö och lotsstation framför
Peenes mynning. – W. är en gammal stad, befäst på
1100-talet och en tid hertigarnas af Pommern-Wolgast
residens. Det intogs 1628 af Wallenstein, 28 juli
1630 togs staden W. och 14 aug. det på en holme ö. om
denna liggande slottet af svenskarna under Knyphausen,
hvarefter det endast med torn prydd ringmur samt åt
landsidan äfven med jordlinje och dubbla våta grafvar
befästa W. omgafs med en bastionsbefästning enligt
ritning af Traytorrens. 1637 togs

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 26 22:55:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0537.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free