Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn / 1013-1014 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volframit ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(1836),
Die selbstständigkeit des sympathischen nervensystems (jämte Bidder, 1842),
Die hämodynamik nach versuchen (1850) och
Physiologische untersuchungen im gebiete der optik (2 hftn, 1863–64). –
2. Richard von V., den föregåendes

son, kirurg och vitter författare, f. 17 aug. 1830
i Leipzig, d. 28 nov. 1889 i Jena, blef professor i
kirurgi i Halle 1867 samt deltog som konsulterande
generalläkare i fransk-tyska kriget 1870–71. Han
upphöjdes 1885 i ärftligt adelsstånd. V. var högt
ansedd som kirurg och inlade stora förtjänster
om införandet i Tyskland af den antiseptiska
sårbehandlingen samt dennas fullkomnande. Han
riktade den medicinska litteraturen med
Beiträge zur chirurgie (1875)
och utgaf från 1870 "Sammlung klinischer vorträge"
med biträde af flera. Under signaturen Richard
Leander uppträdde han med vittra alster, som
röja originell ingifvelse samt fint form- och språksinne:
Träumereien an französischen kaminen (sagor, 1871; 36:e uppl. 1906),
Gedichte (1877; 3:e uppl. 1885) och
idyllen Aus der burschenzeit (1876) m. m. –
3. Hans Richard von V., den föregåendes
son, målare, f. 1860 i Halle, studerade vid
akademierna i Düsseldorf och Karlsruhe, från 1880
bosatt i sistnämnda stad, professor, är ansedd
landskapsmålare, representerad i museer i Karlsruhe,
Berlin, Breslau, München m. fl. Han har äfven
utfört omtyckta litografier i färg.

1–2. (^{R. T–dt.}) 3. ^{G–g N.}

Volkmann [få’lk-], Friedrich Robert, tysk tonsättare,
f. 6 april 1815 i Sachsen, d. 29 okt. 1883 i Budapest,
utbildade sig till en början för skollärarkallet,

men egnade sig sedan åt musiken samt studerade
teori för K. F. Becker i Leipzig, där han gjorde
bekantskap med och tog starkt intryck af Schumann. Han
flyttade 1839 som musiklärare till Prag och 1842
till Budapest, lefde 1854–58 i Wien och sedan åter
i Budapest, sista tiden som professor i harmoni och
kontrapunkt vid musikakademien. – Som tonsättare
kännetecknas V. af hjärtevinnande uttryck och rätt
mycken originalitet. Hans alstrings tyngdpunkt
ligger på det instrumentala området. V:s många
pianokompositioner äro romantiska och poetiska samt
i allmänhet af utprägladt ungersk karaktär. Mycket
spelade äro hans båda symfonier, 6 stråkkvartetter och
3 intagande stråkserenader, uvertyr till "Rikard III",
2 pianotrior (den i B-moll hans yppersta verk)

och en cellokonsert. Af sångverk skref han mässor
och hymner för mansröster, sånger för blandade röster
och för soloröst, An die nacht för alt med orkester,
Sappho för sopran med orkester m. m. – Biogr. af
Hans Volkmann (brorson till V.; 1902 och 1915) och
K. Preiss (1912).

^{A. L.}*

Volkmann [få’lk-], Wilhelm Fridolin, 1874 adlad
Volkmann von Volkmar, tysk filosof, f. 1822 i
Prag, d. som professor (sedan 1856) där 1877,
tillhörde Herbarts skola och sökte särskildt
använda den herbartska realismens principer inom
psykologien. Hans hufvudarbete är
Lehrbuch der psychologie etc. (2 bd, 1875; 4:e uppl. 1894).

^S–e.

Volkmann [få’lk-], Joseph Wilhelm Arthur, tysk
skulptör, f. 1851 i Leipzig, studerade i Dresden
för Hähnel 1870–73, i Berlin för A. Wolff och i
Rom samt slog sig ned i Frankfurt 1910. Bland hans
arbeten, som närma sig A. Hildebrands riktning, märkas
Kvinnobyst (Nationalgalleriet i Berlin),
Ryttarstatyett (Leipzigs museum),
Bågskytt (Albertinum i Dresden),
monument öfver R. von Volkmann i Halle och
Georgsbrunnen i slottet i Dresden.
Som målare (elev af von Marées i Rom) har V. utfört
Danslek, Satyrdans, Kvinnobad m. m.
V. är äfven kopparstickare. Monografi af W. v. Wasielewski (1908).

^{G–g N.}

Volkmar [få’lk-], Gustav, tysk protestantisk
teolog, f. 1809 i Hersfeld, Hessen, d. 1893, var
en tid läroverkslärare, blef 1852 på grund af sitt
partitagande (1850) för den hessiska författningen
afsatt. 1853 blef han docent, 1858 e. o. och 1863
ord. professor i teologi i Zürich. V. egnade sitt
vetenskapliga intresse hufvudsakligen åt N. T:s
exegetik. Bland hans skrifter må nämnas
Das evangelium Marcions (1852),
Die religion Jesu und ihre erste entwicklung (1857),
Handbuch der einleitung in die Apokryphen (2 bd, 1860–67),
Mosis prophetie und himmelfahrt (1867),
Die evangelien oder Marcus und die synopsis der kanonischen und ausserkanonischen Evangelien (1870; 2:a uppl. 1876),
Römerbrief (1875) och
Paulus von Damascus bis zum Galaterbrief (1887).

^{E. S–e.}

Volkonskij, rysk furstesläkt, härstammande
från Michail Vsevolodovitj af Tjernigov
(d. 1246). 1. Grigorij-Krivoj Konstantinovitj,
diplomat och krigare, d. 1634, utnämndes af Vasilij
Sjujskij till vojevod, reste efter dennes kröning i
diplomatiskt uppdrag till Warschau, deltog i polska
kriget 1618 och anställdes sedan i tjelobitnyj prikaz
(kansliet rörande petitioner och böneskrifter
till tsaren). – 2. Petr Michailovitj, furst V.,
rysk fältmarskalk, f. 1776, d. 1852, blef 1793
underlöjtnant vid Semenovska gardesregementet samt
ej långt därefter tronföljaren Alexanders adjutant
och för lifstiden snart sagdt oskiljaktige vän. 1800
var han redan generalmajor. V., som 1801 var med i
sammansvärjningen mot kejsar Paul I, deltog i 1805
och 1807 års krig mot fransmännen, utnämndes 1810 till
chef för kejserliga generalstaben, kommenderade 1813
de allierades armé vid Dresden och blef 1817 general
af infanteriet. Kejsar Nikolaus utnämnde honom till
minister för kejserliga huset (1826), ordenskansler
(1842) och generalfältmarskalk (1850). – 3. Sergej
Grigorjevitj V., politiker, f. 1788, d. 1865, deltog
med tapperhet i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>