Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Worcester ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1079
Wordsworth
1080
W. är den förnämste skalden i den s. k. Lake-school
(se Engelska litteraturen, sp. 564-565). Han utgår
från Eousseaus uppfattning, att stadslifvet förstört
människans naturliga godhet och lycksalighet,
och något af 1700-talets rationalistiska åskådning
stannade alltid kvar i W:s diktning liksom ett starkt
moralisk-didaktiskt element. Men genom Coleridge insöp
han den nya metafysiken och panteismen. Få, åtminstone
engelska, skalder ha så inblandat filosofien i sin
diktning som W. Liksom de tyske nyromantikerna
betraktade han och Coleridge poesien nästan som
en art af filosofi. Han såg sin uppgift som skald
framför allt i att tolka det gudomliga sådant detta
uppenbarade sig i naturen och människolifvet. Han
förde krig mot den föregående periodens retoriska
poesi, mot dess bombast, dess mytologiska apparat,
dess allegorier och yrkade på ett naturligt enkelt
språk i poesien, men man måste medge, att han
ej alltid själf lyckats frigöra sig från dessa
olater. Hans landt-befolkning talar ofta ett mycket
konstladt språk. W:s förnämsta originalitet ligger
i hans naturpoesi. Under 1700-talet hade denna
diktart lupit fram längs tvenne linjer, den ena
en realistisk naturbeskrifning, representerad af
skalder som Thomson, Crabbe och Cowper, den andra
visionär som hos Blake. Dessa båda linjer sammanflyta
i W:s diktning. Redan Cowper hade nått fram till
att teckna ett bestämdt landskap. W. går i detta
afseende ännu längre och har gett mästerliga bilder
från dessa nordengelska trakter vid sjöarna, där han
tillbragte nästan hela sitt lif. Med den utveckling
naturbeskrifningen haft under det gångna seklet,
kan det dock icke nekas, att senare skalder i exakt
återgifning af vissa sidor af naturens lif nått längre
(t. ex. Tennyson). Men W. eger en förmåga att uppfånga
och återge elementära stämningar och intryck, som
ingen före honom haft öga för, och upptäcker därför
ständigt nya skönheter. I sina bästa naturdikter nöjer
sig W. f. ö. icke med att beskrifva; han förvandlar
sig till ett med landskapet och återger det intuitivt,
liksom rekonstruerande det ur sitt eget inre. I vissa
af dessa dikter får också hans natur-betraktelse
karaktären af en vaken dröm, en vision. Som
verskonstnär är W. tämligen ojämn. Han når stundom upp
till ett välljud, som svårligen kan öfverträffas, men
blir också ofta platt, prosaisk eller svulstig. Bäst
är han kanske i sina sonetter. Särskildt i de längre
dikterna (såsom "Excur-sion") är hans komposition
ofta bristfällig, så att han blir monoton. W. var
af ven en framstående prosaförfattare, som
uppträdde med politiska pamfletter och kritiska
uppsatser. Särskildt de senare ega stort värde. -
Bland de otaliga upplagorna kunna nämnas: af Poetical
works uppl. utg. af Moxon (6 bd, 1849-50), W. Knight
(8 bd, 1882-86), J. Morley (1888), E. Dowden (Aldine
edition, 7 bd. 1892-93) och T. Hutchin-son (Oxford
edition, l bd, 1895); af Prose works uppl. utg. af
A. B. Grosart (3 bd, 1876), W. Knight (2 bd, 1896)
och W. Smith (W:s literary criticism, 1905); hans
samlade arbeten jämte biografi utg. af Knight i 16
bd, 1896-97 (jämte Dorothy W:s dagböcker och bref). -
Litt.: biografier öfver W. skrifna af Chr. Wordsworth
(1851), F. W. H. Myers (1880), W. Knight (3 bd,
1889), W. Ealeigh (1903) och G. M. Harper (2 bd,
1916); vidare Coleridge, "Biographia literaria"
(2 bd, 1817), "Letters" (1836) och "Table talk"
(1846), J. Cottle, "Early recollec-tions" (2 bd,
1837-39), H. Taylor ("Works", 5:e bandet, 1878),
"Proceedings of the Wordsworth society" (1880-89),
Swinburne ("Miscella-nies", 1886), M. Arnold, "Essays
in criticism" (II, 1888), W. Pater, "Appreciations"
(1889), L. Stephen, "Hours in a library" (II, 1892),
Th. De Quincey, "Memorials" (2 bd, 1891), Dorothy
Wordsworth, "Recollections of a tour made in Scotland
a. d. 1803" (1874) och "Journals" (2 bd, 1897),
samt G. Brändes, "Hoved-strömninger" (bd IV, 1875).
2. John W., son till den föregåendes brorson,
Christopher W. (f. 1807, biskop i Lincoln 1869,
d. 1885), biskop, f. 21 sept. 1843 i Harrow, d. 16
aug. 1911 i Sa-lisbury. egnade sig åt klassiska
språkstudier i Oxford, prästvigdes 1869 och utgaf
bl. a. en inledning till latinska litteraturens
historia (1870). Tillika bedref han forskningar
i biblisk textkritik och blef samtidens främsta
auktoritet för Vulgatas text, som han 1878 erhöll
i uppdrag att utge i kritisk edition, hvil-ken
han ock efter långa resor och handskriftsstudier i
Frankrike, Spanien och Italien begynte i samarbete
med H. J. White 1884 (alla evangelierna färdiga
1898, Apostlagärningarna 1905). W. utnämndes 1883
till Oriel professor för tolkning af den Heliga
skrift, men kallades 1885 till biskop i Salisbury
(Sarum). Han var då den yngste biskopen i England och
fick snart anseende att vara den lärdaste. Bredvid det
textkritiska arbetet intresserade han sig särskildt
för liturgi och kyrkorätt och publicerade en lång
rad texter och undersökningar (bl. a. Reordination
1908 och Ordination problems 1909). Han stod
närmast den högkyrkliga riktningen, men blef aldrig
partiman. Kristenhetens enande var hans ideal. Af
gammalkatolikerna hoppades han en tid mycket härför
och besökte dem två gånger. För den kyrkliga enhetens
sak gjorde han 1894 en färd jorden rundt till
Australien, Nya Zeeland och Canada. 1898 invigde
han en nybyggd kyrka i Jerusalem och besökte de
orientaliska patriarkaten. Till sist intresserade han
sig mest för Sveriges kyrka och var en hufvudperson
i den på grund af Lambethkonferensens 1908 beslut
anordnade officiella beskickningen från ärkebiskopen
af Canterbury till Uppsala i sept. 1909. Han icke
blott bidrog kraftigt att bana väg för officiellt
samförstånd mellan den anglikanska och den svenska
kyrkan, utan kunde med sin oerhörda arbetsförmåga
studera sig tillräckligt in i svensk litteratur för
att under 1910 utarbeta en framställning af svenska
kyrkans historia, The national church of Sweden
(svensk reviderad öfv., "Den svenska kyr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
