Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Worcester ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1083
Worm-Worms
1084
-77. I harmen däröfver skref han skarpa satirer mot
Griffenfeld och biskop Hans Bagger, såsom Studiosus
lamentans, hvari han klagade öfver nepo-tisrn
och simoni, samt mot sin styfmors man, biskop
Th. Kingo. 1677 blef W. präst i Viborg och tog då,
oppositionsman af naturen, parti för Griffenfeld
mot hans tarfliga efterträdare, hvarvid icke ens
konungen själf gick fri. Hans paskiller på vers och
prosa blefvo visserligen icke tryckta, men spredos
i en mängd afskrifter. Slutligen fingo myndigheterna
1681 reda på författaren, som dömdes förlustig ära,
lif och gods, men benådades med landsförvisning till
Trankebar, sedan han i fängelset i ytterlig ödmjukhet
bedt om tillgift. Att han i Indien skulle ha varit
verksam som missionär, är endast en obestyrkt sägen.
E. Ebg.
Worm, Pauline Frederikke, dansk författarinna, f. 29
nov. 1825, d. 13 dec. 1883, var länge föreståndarinna
för en flickskola. I j an. 1848, strax efter konung
Kristian YIILs död, insände hon till tidningen
"Fædrelandet" en varmt skrifven fosterländsk dikt
(tillegnad den nye konungen, Fredrik VII), hvilken
väckte berättigadt uppseende. Fröken W. var en ifrig
kämpe för kvinnans emancipation (hon var den första
kvinna, som i Danmark höll offentligt föredrag, 1865)
och skref, anonymt, i detta ämne redan 1851 Fire
breve om Clara Raphael. Romanen De förnuftige (1857)
var ett duktigt inlägg i samma fråga. 1864 utgaf hon
diktsamlingen V åar og höst (2:a uppl. 1874). E. Ebg.
Vormark [får-]. Se Priegnitz.
Wormditt, stad i Ostpreussen, reg.-omr. Königsberg,
vid Passarges biflod Drewenz, 3,7 km. s. ö. om
Braunsberg. 5,593 inv. (1905). Kvarnindustri. W. var
fordom biskopsstiít, som 1626, sedan det i juli
s. å. kommit i svenskarnas händer, af Gustaf II Adolf
förlänades åt Johan Skytte. Det återtogs emellertid
af polackerna redan i nov., men gaf sig än en gång åt
svenskarna 9 okt. 1627 efter 7 dagars belägring. Dess
beíästningar förstärktes då, men i stilleståndet
i Altmark (1629) återlämnades W. till Polen.
A. N-d. L. W:son M.
Vormen, biflod till Glommen, afleder sjön Mjösens
vatten vid Minnesund, där en 360 m. lång järnvägsbro
leder öfver älfven, och går söderut förbi Eidsvoll
samt faller ut i Glommen vid Nes. Västerifrån emottar
V. Andälfven, hvilken kommer från Hurdalssjöen
och går förbi det genom riksförsamlingen 1814
bekanta Eidsvollsverk. Omkr. 9 km., mellan Minne och
Eidsvoll, trafikeras V. af ångarna från Mjösen. V:s
stränder ha flera gånger varit skådeplats för stora
jordskred såsom 1728, 1737 och 1795, då loppet
var spärradt i 111 dagar och Mjösens yta steg 8
m., samt 1810. Vid Svanefossen regleringsdamm.
(K. G. G.)
Worm-Mül.er. Jakob, norsk läkare och fysiolog,
f. 23 dec. 1834 i Bergen, d. 11 jan. 1889 i
Kristiania, bosatte sig, efter 1860 af slutade
studier, som praktiserande läkare i Kristiania,
där han fick betydande praktik. Efter att 1865-70
ha idkat fysiologiska studier i Tyskland blef han
1870 stipendiat vid Kristiania universitet, 1873
e. o. och 1877 ord. professor i fysiologi samt
föreståndare för den fysiologiska institutionen
där. 1879 promoverades han till hedersdoktor vid
universitetet i Köpenhamn och kallades 1882 till
medlem af Svenska läkaresällskapet. W:s många
vetenskapliga af h. äro införda i "Kristiania
viden-skabsselskabs forhandlinger", "Meddelelser
íra det fysiologiske institut i Kristiania",
"Archiv for mathematik og naturvidenskaber",
"Poggendorffs Annalen der physik und chemie" och
åtskilliga andra lärda fackskrifter. Han utgaf af ven
sär-skildt flera vetenskapliga arbeten, bland hvilka
må nämnas Untersuchungen über flüssigkeitsketten
(Leipzig, 1869) och Transfusion und plethora (1875),
M edicinsk-kemisk practicum (tills, med J. G. Otto;
1884) och Lœrebog i blodets og lym-fens fysiologi
(tills, med J. G. Otto; 1886). Som grundläggare och
ledare af den fysiologiska institutionen i Kristiauia
bidrog han i hög grad till vetenskapens främjande.
Y. N.*
Wt^rmordsen. Frans, dansk reformator, superintendent,
f. 1491 i Nederländerna, d. 1551, kom tidigt till
Danmark, där han blef karmelitmunk i Helsingör samt
1527 lektor vid universitetet i Köpenhamn. Tills, med
en ordensbroder Povl Helgesen (se d. o.) öfversatte
han Davids psalmer 1528. Han öfvergíck kort tid
därefter till lutherska läran och flyttade till Malmö
såsom präst och lektor vid stadens gymnasium. Där
skref han En kort og liden förklaring og forskjel
paa den evangeliske og papistiske prœdiken og
lœrdom (1531), hvari han skarpt anföll P. Helgesen,
samt utgaf s. å. en disputation, som han íöregaf
sig ha haft med en katolsk präst Asker i Lund om
prästernas äktenskap. Efter reformationens seger
blef W. 1537 superintendent (biskop) i Lund, där han
utvecklade stor duglighet, samt utgaf en Haandbog
om den rette evangeliske messe (1539) och en of
v. af Luthers lilla katekes (1537). 1551 utkom
en af honom författad bönbok, som upplefde många
uppl. W. verkade med lampor och på den sansade
öfvertygelsens väg för de nya åsikternas seger.
E. Ebg.
Worms. 1. En af de äldsta och i historiskt hänseende
intressantaste städerna i Tyskland, fordom fri
riksstad och biskopssäte, ligger i fristaten Hessen,
på vänstra stranden af Rhen, i en af
 |
| Bron Strassenbrücke öfver Rhen vid Worms. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
