Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Worms ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lancashire, 10 km. v. om Manchester. 13,906
inv. (1911). Bomullsindustri och kolgrufvor.
A. N-d.
Vorstehhund [få7rstehont]. Se Hunden, sp. 1312 och
pl. II, 4, 5 och 6.
Vorsterman [får-], Lukas, nederländsk
kop-parstickare. f. 1595 i Bommel. Holland, d. 1675 i
Antwerpen, var en af de skicklige kopparstic-kare, som
slöto sig till Kubens i Antwerpen och mångfaldigade
hans målningar eller utförde hans teckningar och
utkast i gravyr, som han ofta granskade och där
han gjorde detaljändringar. V. slog sig 1620 ned i
mästarens närhet och arbetade för honom till 1623.
(G-g N.)
Wortels, Abraham. SeOrtelius.
Worthing [wəthiŋ], stad och badort i engelska
grefsk. Sussex, vid Engelska kanalen, 18 km. v. om
Brighton. 30,305 inv. (1911). Skyddadt mot
nordvindar af South downs kritkullar, har W. gynnsamt
klimatiskt läge och har användts som kurort redan på
1700-talet. Ganska betydande makrillfiske. I närheten
grönsaksodling, hufvudsakligen för Londons behof.
A. N-d.
Vortice’lla, zool. Se Inf usions d j ur, sp. 612,
och K lock d j u r, sp. 321.
Vorticelüdæ. zool. Se Kl o ek d j ur, sp. 321.
Vo’rtigern, brittisk höfding, som uppges ha på
440-talet inkallat saxiska krigare till England till
hjälp mot pikterna och sedan själf ha besegrats af
inkräktarna. Jfr England, sp. 602.
Vortiymnus. Se Yertumnus.
Vorwärts [får-], daglig Berlintidning:, det
tyska socialdemokratiska partiets officiella
organ. Tidningen uppsattes 1884 och hette B
e r l i n e r volksblatt till l okt. 1890, då
den antog sitt nuv. namn. Dess hufvudredaktör
var 1890-1900 W. Liebknecht. Tidningen
eges af det socialdemokratiska partiet, och
meningsskiljaktighe-ter inom detta ha under de båda
senaste årtiondena flera gånger ledt till rätt
grundliga föränd-dingar inom redaktionen. Då det
socialdemokratiska partiet efter statshvälfningen
1918 för en tid kom till makten och "V. därmed blef
officiöst regeringsorgan, ökades dess spridning
väsentligt, och tidningen började då utges två gånger
dagligen. Den vänstersocialistiska riktningen fick
sedermera för en tid bortåt rätt stort inflytande
på tidningens ledning, men en ny "rensning" skedde
snart, och efter partiets klyfning redigeras V,
helt i högersocialistisk anda. Nuv. hufvudredaktör
(1921) är Th. S t a m p f f e r. Med V. följer som
söndagsbilaga den illustrerade,
populärvetenskapligt litterära veckotidningen Die
neue w el t.
Vos [fås], de, flarn-ska målare. 1. Mårten de V.,
f. 1531 i Antwerpen, d. där 1613, var lärjunge af
Frans ?ìoris, den ma-niereradt italianiseran-de
hufvudmannen för konsten i Antwerpen vid midten af
1500-talet, och ansågs vara
den förnämste histcriemålaren bland hans lärjungar. Af
ven han reste till Italien och besökte Kem, Florens
och Venezia, där han studerade för Tinto-retto. Han
slog sig ned i sin födelsestad och blef mästare i dess
S. Lukasgille 1558. Oaktadt en viss sträfvan efter
formskönhet, förefalla hans arbeten hårda och hans
färg porslinsaktig, brokig och kraftlös. Hans flesta
arbeten finnas i Antwer-pens museum: Den tviflande
Tomas (1547), Kristus och skattepenningen (1601),
Lukas målande madonnan (1602) och Kristus i gloria
(hans sista verk, triptyk). I Gents museum finnes
Heliga familjen (1585). Bäst är han i sina porträtt
(i museer i Amsterdam. Bruxelles och Madrid). -
2. Cornelis de V., f. 1585 i Hulst (Flandern),
d. 1651 i Antwerpen, flyttade tidigt med sina
föräldrar till sistnämnda stad, där han 1599 blef
lärjunge af David Kemeeus (1559- 1626). Efter en
resa utomlands (1604-08) blef han sistn. år mästare
i Antwerpens S. Lukas-gille, hvars dekan han blef
1618 och öfverdekan 1620. Han stod under inflytande
hufvudsakligen Corne]ig de Yos Efter mål af Kubens
och af van nillg af van Dyck.
Dyck, grundlade egen
verkstad och åtnjöt högt anseende som porträttmålare,
hvarmed af ven följde stor välmåga. Museet
i Antwerpen eger af honom bl. a. S. Nor-bert
mottager de heliga altarkärlen af Antwerpens
borgare (1630) samt porträttet af Abraham Grapheus,
S. Lukas-gillets vaktmästare (1620). I Bruxelles’
museum finns Mästarens själfporträtt med sin familj
i enkel anordning, sorgfälligt utförande och varm
färg. Dessa bilder representera honom på det yppersta
sätt. Bland hans stora historietaflor märkas Den
helige andes utgjutelse (1613, i Nieukerkens
kyrka), Salomos smörjelse, stor ceremonibild
(Wien), Kristi nedtagande från korset, triptyk i
Antwerpens katedral, med porträtt på flyglarna. Af
dess midtbild. Kor snedtagning en, finns en replik
eller kopia i Stockholms Nationalmuseum. Där finnes
af ven en signerad genrebild. Spelparti, i typerna
liknande S. Norbertstaflan. Därjämte utförde han
många porträtt och grupper, såsom Familjen Hutton (i
Münchens pinakotek), Dam med två barn (i Braunschweigs
museum), Hittebarnshusföreståndaren Salomon Cork
(i Kas-sel), Konstnärens döttrar och Ett äkta par på
terrassen till sin villa (1629, bägge i Berlin). Hans
porträtt utmärkas för naturlig enkelhet och en viss
förnäm kyla i färggifningen. - 3. Paul de V., den
föregåendes broder, f. omkr. 1590 i Hulst, d. 1678
i Antwerpen, flyttade liksom brodern till sistnämnda
stad och blef äfvenledes lärjunge af David Remeeus,
hvarjämte han tog intryck af sin svåger Snyders och af
Kubens. Han blef mästare i Antwerpens S. Lukas-gille
1620. Han sysselsatte sig hufvudsakligen med samma
slags ämnen som Snyders, och hans arbeten ha ej
sällan tillskrifvits
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
