Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Votivgåfvor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1109
Vouillè-Wouwerman
1110
honom pension och bostad i Louvre. Han fick därefter
uppdrag att utföra kartonger för statens gobelänger
och att dekorera Louvre, Luxembourg. Fon-tainebleau
och S:t Germain. Han målade konungens och hofherrarnas
porträtt, målade åt Riche-lieu 1632 i dennes palats
(plafonder i nuv. Natio-nalbiblioteket sitta ännu
kvar på sina platser), arbetade äfven för kyrkor och
kloster. Ehuru han arbetade med ytterlig lätthet,
fick han till slut så många beställningar, att
han ej hann mer än att göra utkast till taflorna,
som utfördes af hans inånga lärjungar, men sällan
af honom själf retuscherades. Hans stil, från
början allt annat än själfständig, blef under denna
massproduktion alltmera maniererad. Hans betydelse
ligger däri, att han utbildade en mängd efterföljare
- bland dessa voro Le Brun. Le Sueur och Mignard
-, och till hans stora rykte ha särskildt två
berömda kopparstickare, Tortebat och Dorigny,
bidragit, hvilka båda voro lärjungar och magar
till honom. Många af hans arbeten finnas blott i
gravyrer. Af hans bevarade verk må nämnas Nattvarden
(i Loretos dom), som i Italien anses för hans bästa
arbete, S:t Eustaches martyrium (i samma helgons
kyrka i Paris) samt flera andra, som från Paris’
kyrkor kommit till provinsmuseer i Kouen, Grenoble
och Nantes. Louvre är rikt på bilder af honom: Jesus
j’rambäres i templet, Korsfästelsen, Grafläggningen,
Ludvig XIII till häst med allegoriska bifigurer,
Susanna i badet, allegorier af Rikedomen och af Tron
m. fl. I Versailles ses bl. a. Ludvig XIV som gosse
till häst, krönt af Ryktet. I Dresden finnes af honom
Ludvig den heliges apoteos. Få konstnärer ha blifvit
så upphöjda af sin samtid för att af de efterkommande
räknas bland ytliga och medelmåttiga efter-härmare.
C. B. N.*
Vouillè [voij?]. Se Youlon.
Would-be [cmM bl’], eng., "ville vara", "som
gör anspråk på att vara", t. ex. "en would-be
vetenskapsman", en person, som gör anspråk på att
bli ansedd som vetenskapsman.
Woulfska flaskor, kem., med 2 eller 3 hal-
sär försedda och till gasers
tvättning använda flaskor.
P. T. C.*
Voullaire [volär], Jean, schweizisk reformert präst,
f. 18 juni 1711 i Genève, d. 27 dec. 1775 i Bossey,
var juli 1749-okt. 1763 pastor vid Franska reformerta
församlingen i Stockholm. Han förestod byggandet
af den första reformerta kyrkan där (se Franska
reformerta församlingen), sedan han till K. M:t
1749 å konsistoriets vägnar inlämnat planen för
densamma. Efter att ha lämnat Stockholm begaf sig
V. till sitt hemland, hvarest han verkade som pastor i
bl. a. det genom J. J. Rousseaus vistelse där bekanta
Bossey (franska dep. Haute-Savoie) 1766.
Voulon [volå7], by i franska dep. Vienne, 28 km. s. om
Poitiers, på vänstra stranden af Clain. enligt
somliga den ort (C a m p u s v o c l a d e n s i
s), där Klodvig 507 besegrade västgöterna; enligt
andra motsvaras Campus vocladensis af nuv. staden
Vouillè, 14 km. n. v. om Poitiers, vid Clains biflod
Auxance. Se om tvisten A. Longnon, "Géo-graphie de
la Gaule au VI :e siècle" (1878).
Voulot [volå]. Felix, fransk skulptör, f. 1865 i
Altkirch i Elsass. från ungdomen bosatt i Paris,
har i marmor och brons utfört grupper af kvinnor och
barn: Våren (två unga flickor med blommor). Mor och
barn (flera). Triade antique (tre flickor), Volupté
m. fl.; äfven figurer och grupper i trä: Födelsen
och Döende åldring (båda med helt hvardagliga
typer), Helig text (läsande kvinna). Pastoral
fest (en original stor relief i trä, italienskt
motiv med dansande, sedda mot landskapsbakgrund).
G-g N.
Wouters [va’u-], Franciscus, flamsk målare, f. 1612 i
Lier, Brabant, d. 1659 i Antwerpen, var att börja med
lärjunge till Pieter van Avont, sedan hos Kubens,
arbetade därefter i Tyskland och England samt
återkom till Antwerpen 1641. En signerad tafla,
som visar påverkan af Kubens, är Venus och Adonis
(i Köpenhamns museum). Samma karaktär eger en annan
målning, Diana på jakt (1636, i Wiens galleri, där
han är rikt företrädd). C.R.N.*
Wouwerman [váù/ør-], holländska målare, tre
bröder. 1. Philips W., f. 1619 i Haarlem, d. där
1668, var lärjunge af sin fader, Paulus Joosten W.,
en obetydlig målare, men därjämte kanske äfven af
Frans Hals och Pieter Ver-beek. Han förblef efter en
kort vistelse i Hamburg 1638 bosatt i sin födelsestad,
till hvars målargille han hörde redan 1640. I sina
taflor återger han sin samtids lif i hemlandets natur,
i landskap, som skildra än dynerna vid hafvet, än det
inre landets öppna marker och floddalar, omgifna af
böljande kullar, ibland äfven bergland med klippor,
inom hvilken ram rör sig ett lif af stor mångfald och
brokighet med figurer ur olika samhällskretsar, med
situationer af alla möjliga slag, blott de ge honom
tillfälle att framställa hästen, som han framför allt
älskar att återge. De ämnen, som äro mest tilldragande
för honom, äro jaktscener och soldatlif. Undantagsvis
förekomma religiösa framställningar. En hvit häst
bildar gärna medelpunkten och det starkaste ljuset
i taflan. Teckningen är förträfflig och naturlig,
färgen rik och sann, och lufttonen öfver landskapen
är af en fin och sammansmältande verkan. 800 af hans
taflor finnas i behåll, synbarligen målade efter
detaljstudier. - Af hans arbeten finnas i Dresdens
galleri ett 60-tal äkta, i Petersburgs Eremitage
omkr. 50, i Stockholms Nationalmuseum 9. Hans äldre
taflor äro tunga i färgen, såsom Forman vid ett
värdshus och Ryttare framför en bondstuga (bägge i
Dresden); på öfvergång till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
