- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
1155-1156

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wrede ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1155

Wrede

1156

tryck), Vigten af skjutskolor för arméns befäl
och om grunden för deras lämpligaste organisation
(presddietal i Krigsv. akad. .1860), Att på
theore-tisk väg bestämma förhållandet mellan
vattenångans tryck och temperatur, Om strålande
värmes fortplantning shastighet, Något om th
er mö-elektriciteten) Om kombinerade lifräntors
beräknande (1869), Försök att theoretiskt bestämma
krutets verkan i kanoner (1871), Note sur le mètre et
le kìlogramme (1872) och Några anmärkningar rörande
minsta qvadratmethoden (1873). Han verkställde
en mångfald undersökningar på fysikens och kemiens
områden samt konstruerade i samband härmed ett flertal
sinnrikt uttänkta instrument, bl. a. en vågapparat
och en hastighetsmätare (se dessa ord). Han var en
ifrig befordrare aí decimalsystemets införande
i handeln. - W. var synnerligen verksam för
bildande af ränte- och lifíörsäkringsanstalter i
Sverige. Han uppgjorde nya beräkningsgrunder för
statens änke- och pupillkassas pensioner samt var
en af stiftarna af lif- och brandförsäkringsbolaget
"Skandia". Såsom ledamot af ridderska-pet och adeln
bevistade han regelbundet riksdagarna till den nya
riksdagsordningens införande. - Biogr. af dottern
Agnes i "Personhist. tidskr." 1910 och af S. Arrhenius
i "Lefnåds-teckningar öfver K. Vet. akad.s efter år
1854 aflidna ledamöter" (bd V, 1918).

9. Henrik August W., friherre, ättling i
sjätte led af den i släktöfversikten nämnde
Karl Henrik W., brorsons sonson till W. 3 och 4,
finländsk ämbetsman, f. 3 maj 1821 i Anjala, d. 27
okt. 1883 på sin egendom Wredeby, Anjala socken,
blef student 1839, auskultant i Yiborgs
hofrätt 1844 och vice häradshöfding 1847.
Sedan han förestått särskilda domsagor, under en
följd af år handhaft sekreterartjänsten i "Viborgs
läns ständiga egodelningsrätt och som guvernörens
ombud deltagit i skattläggningen i nämnda län,
utnämndes han 1860 till häradshöfding i Kymmene
domsaga och blef 1876. vid domsagornas reglering,
häradshöfding i littis domsaga. W. kallades till
medlem af flera kommittéer, bl. a. för utarbetande
af förslag till förändrade bestämningar om
häradsrätterna och för uppgörande af projekt till
ny allmän skogslag för Finland samt till förändrade
stad-ganden om egostyckning och jordafsöndring.
Han representerade sin ätt vid landtdagarna
1867, 1872, 1877-78 och 1882 och var vid förstnämnda
landtdag ordf. i kyrkolagutskottet, vid de
två följande ordf. i lagutskottet samt 1882 medlem af
lagutskottet och värnpliktsutskottet samt ordf. för
ridderskapet och adelns elektorer.

10. Rabbe Axel W., friherre, son till
W. 9, finländsk universitetslärare, f. 16 juli 1851
å Wredeby, Anjala socken, blef student 1869, filos.
kandidat 1875, juris utriusque kandidat
1879, vice häradshöfding efter fullgörandet af
särskilda domaruppdrag 1880, juris licentiat
1883, juris doktor 1884 samt utnämndes
1885 till professor i civillagfarenhet
och romersk rätt. 1893-1900 var han ordf. i
kommittén för revision af rättegångsväsendet,
hvilken, utom mindre lagförslag och betänkanden,
utarbetade förslag till lagar ang. domstolarna och
rättegången jämte motiv, i 4 bd. W. redigerade
under studietiden allmogeskrifter i samlingarna
"Små berättelser ur

Finlands historia" och "Pennibibliotek utg. af
Ny-länningar". Bland hans juridiska skrifter må
nämnas Om qvittning enligt finsk rätt (1883),
Processinvändningarna enligt finsk allmän
civilprocessrätt (1884), Finlands gällande
civilprocessrätt (I, 1905, II, 1910; 2:a
uppl. 1911-12), Grunddragen af Finlands processrätt
(finsk och svensk uppl. 1919) och Grunddragen af
Finlands rätts- och samhällsordning. Handbok för
medborgare (1920, äfven på fi.). 1917 ut-gaf han
en omfattande biografi öfver Matthias Calonius. Han
skref tillika uppsatser i "Finsk tidskr.", "Nordisk
revy" och "Tidsskrift for retsvidenskab IX" (drag af
forn-finskt rättslif). W. var medlem af adeln vid alla
ståndslandtdagar från 1877-78. Hans juridiska insikter
gjorde sig gällande i synnerhet i lagutskottet,
och hans manliga och frisinnade yttranden samlade
kring honom allt flera af ståndets medlemmar. Han
var en af det svenska partiets ledare. På 1890-talet
blef han en beslutsam och skicklig, men tillika
måttfull motståndare till de ryska sträfvandena
att bryta Finlands författning. Han deporterades i
juli 1904 till Petersburg, tilläts bo i Reval, men
fick i nov. tillåtelse att slå sig ned utom rikets
gränser och bosatte sig nära Berlin, hvarifrån han,
sedan alla deporterade fått tillstånd att återvända,
i febr. 1905 återkom till hemlandet och deltog
i landtdagen s. å. Han valdes i maj s. å. till
universitetets rektor, men, sedan L. Meche-lin efter
"nationalstrejken" trädt i spetsen för styrelsen,
kallades han l dec. till vice ordf. i Senatens
justitiedepartement (då Finlands högsta domstol), från
hvilken plats han fick afsked i juni 1909. W. deltog i
landtdagarna 1910-13, i 1917 års andra landtdag samt
landtdagen 1918 och var verksam bl. a. som led. och
ordf. i grundlags-utskottet. Han har utgett flera
politiska broschyrer bl. a. Självständighetsfrågan
och Finlands landtdag (1917) och Andra lantdagen
1917 och Finlands självständighet (1918). W. blef
hedersled, af Juridiska föreningen i Finland 1912,
juris hedersdoktor i Lund 1918 och kansler för Åbo
akademi s. å.

11. Matilda Augusta W., finländsk fìlantrop, f. 8 mars
1864 i Vasa, där fadern, friherre Karl Gustaf Fabian
W., var guvernör. Genom en dröm fick hon, som redan
tidigare genomgått en religiös väckelse, tanken att
egna sig åt arbetet för fångarnas moraliska väl. Hon
be-gynte sin verksamhet 1883 och fick följande år lätt
att besöka alla landets fängelser och enskildt samtala
med fångarna. Allt sedan dess har hon hängifvet
arbetat på sin uppgift och förvärfvat sig fångarnas
förtroende genom sitt frimodiga och oförskräckta samt
af stor människokännedom präglade uppträdande. Hon
har varit dem till starkt stöd både under och efter
fängelsetiden, och mången har genom henne blifvit
en samhällsdu£li£

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:05:20 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0610.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free