Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn / 1163-1164 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wrede ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 1. Vreta klosterkyrka i slutet af 1600-talet, efter Sueciæ-verket. T. v. synas ruiner af klosterbyggnaderna.

öppen takstol. Denna kyrka hade troligen intet
torn. Den byggdes under 1100-talets förra hälft
eller möjligen redan på 1000-talet. I hvarje
fall fanns redan då en kyrka i Vreta, såsom fynd
af kristna grafmonumentsfragment från denna tid
visa. Tvärskeppets, långhusets och västgafvelns
murar ingå delvis i den nuv. kyrkans väggar. Dessutom
finnas grundmurarna till kor, absider och arkadpelare
bevarade under golfvet. Då klostret 1162 instiftades,
byggdes ett nytt kor för nunnornas räkning. Den gamla
kyrkan fick stå kvar så när som på koret och synes
fortfarande ha varit upplåten åt församlingen. Det
nya koret är det nuvarande med undantag af hvalfven,
som nu äro korshvalf, men urspr. troligen voro byggda
efter samma system som i Alvastra klosterkyrka,
longitudinalt tunnhvalf i midtskeppet, tvärställda
sådana i korsarmarna. Äfven i öfrigt företer koret
de typiskt cisterciensiska byggnadsformerna. Under
1200-talets förra hälft ombyggdes västra delen af
kyrkan (= den ursprungliga kyrkan). Yttermurarna
fingo stå kvar, det öfriga refs, och nya
hvalf uppfördes enligt hallkyrkssystem. Samtidigt
tillbyggdes i v. en hvalftravée. Äfven här härska
de cisterciensiska formerna. Slutligen fick äfven
koret nya hvalf, hvarvid murarna höjdes betydligt, så
att korets taknock kom att ligga betydligt öfver den
öfriga kyrkans. Denna byggnadsperiod afslutades med
den ofvan omtalade stora invigningsfesten 1289. Med
undantag för mindre tillbyggnader stod kyrkan så
ända till 1765, då det nuv. af Cronstedt ritade
tornet uppfördes och yttertaket höjdes till samma
nockhöjd öfver hela kyrkan. Af mindre ändringar och
tillägg må nämnas ett litet torn med trappgafiar
öíver västgafvelns södra del från medeltidens slut,
klockstapel och takryttare (se fig. 1), alla tre
aflägsnade vid nuv. tornets uppbyggande. 1915–17
undergick kyrkan en grundlig restaurering och
konservering under S. Curmans
ledning. Den har därvid återvunnit mycket af den
pittoreska skönhet och historiska stämning,
som 1700-talets (och 1800-talets) restaurering
sökt

Fig. 2. Vreta klosterkyrka i nutiden, efter restaureringen.

tvinga in i klassicistisk enhetlighet. Restaureringen
har i många afseenden varit epokgörande för
restaureringskonsten i vårt land. Kyrkan har tre
grafkor, ett för ätten Douglas, uppfördt 1662, ett för
obekant person, troligen samtidigt med korets hvalf
(1289), och ett, det märkligaste (det s. k.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>