- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
1185-1186

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vristulfven ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1185

Vristulfven-Wrubeí

1186

mycket gammal djurtyp. Såväl i Europas som
Nord-Amerikas eocenlager äro nämligen flera former
anträffade, hvilkas nära släktskap med Tar-sius är
höjd of ver allt tvifvel; se N e c r o l e-m u r, som
öfverensstämmer med våra dagars Tarsius, bl. a. i ett
så egenartadt och extremt drag som vristens byggnad
(se of van). Ur fig. 3 och 4 framgår likheten i
kraniets byggnad mellan Tarsius

Fig. 4. Hufviulskål af Tetoniux homunciilus
(fossil).

och den eocena Tetonius homunculus (fìg. 4). Den
sistnämnda, som är nära befryndad med det
samtida släktet Anaptomorphus, har vunnit en viss
ryktbarhet, enär den på grund af vissa egenskaper i
tandsystemets och kraniets byggnad antagits kunna
vara’ utgångspunkten för människan och de högre
aporna; denna uppfattning, som dock ej stödes ai
några ofvertygande bevis, har fått sitt uttryck i
artbenämningen homunculus (den lilla människan).
L-e-

Vristulfven, sjö på gränsen mellan Kinne och Vadsbo
härad i Skaraborgs län, n. om Billingen. V., som
har en areal af omkr. 8 kvkm., befinner sig på en
höjd öfver hafvet af omkr. 110 m. och afrinner genom
Svartån till Vänern strax n. om Kinnekulle. Ett par
km. n. om V. ligga Lugnås kyrka och kvarnstensbruk.
J. v. E.

Wroblewski. Zygmunt F l or en ty von, polsk fysiker,
f. 28 okt. 1845 i Grodno, d. 19 april 1888 i Krakau
till följd af ett olycksfall med en exploderande lampa
i laboratoriet, studerade 1862 i Kiev, var förvisad
till Sibirien 1863-69, studerade sedan i Berlin,
Heidelberg och München, där han blef filos. doktor
och assistent 1874, assistent 1875 och privatdocent i
Strassburg 1876, arbetade därefter som resestipendiat
i Paris (École normale), London, Oxford och Cambridge
samt utnämndes 1882 till ord. professor i fysik i
Krakau. Till en början (1876-83) sysselsatte sig
W. huf-vudsakligen med gasers absorption, löslighet
och diffusion i vätskor, men öfvergick sistnämnda år
till studiet af gasers kondensation till vätskor, inom
hvilket område han utförde grundläggande arbeten. 1883
framställde han jämte K. Olszewski (se d. o.) flytande
koloxid, syre och kväfve, och 1884 lyckades han
kondensera sump gas och väte i flytande form. Han
undersökte dessa vätskors egenskaper äfvensom koppars
elektriska ledningsförmåga vid låga temperaturer
1883-86. Han framställde också kväfve, kolsvafla
och alkohol i fast form (1883). Hans sista arbete
behandlade vätgasens sammantryckbarhet (1888). W:s
afh. äro till största delen offentliggjorda på polska
språket i Krakauakademiens handlingar och dessutom på tyska i
Wiedemanns "Annalen" ochExners "Kepertorium" samt
på franska i "Comptes rendus de l’Académie des
sciences’’. Jfr Pietets försök. S. A-s.

Wroclaw [vrå’tswav], en polsk namnform på Breslau.

Wrohski, Joseph Marie Ho en e-W., polsk filosof,
matematiker, f. 1778 i prov. Posen, d. 1853 i Paris,
studerade i Tyskland särskildt Kants filosofi samt
lefde 1800-10 i Marseille och sedermera i Paris. Genom
sitt filosofiska system, ("absolut filosofi" eller
"messianism"), som han ansåg vara en fortsatt
utbildning af Kants, ville han reformera hela det
mänskliga vetandet. Hans mest betydande matematiska
insats var upptäckten af den s. k. Wronskiska
determinan-t e n, som spelar en stor roll, särskildt
inom teorien för lineära differentialekvationer. Den
bildas af ett visst antal, t. ex. n, funktioner
och de första (n-1} derivatorna af dessa. Denna
deter-minants identiska försvinnande är det nödvändiga
och tillräckliga villkoret, för att en eller flera
lineära relationer med konstanta koefficienter mellan
nämnda funktioner skola bestå. Hans viktigaste filos.
verk äro Philosophie de la technique algorìtmique
(2 bd, 1815-17) och Messianisme ou réforme absolue
et par conséquent finale du savoir humaìn (3 bd,
1847-48). Biogr. af Dickstein (1896).

Vrsovice [värsåvi’tse], ty. Wrschowitz, bömisk
by, sydöstlig förort till Prag. Omkr. 30,000
inv. Betydande industri.

Vrtra [vri-], sanskr. (osäker grundbet.), relig. och
myt., namn på ett demoniskt troll, tänkt under formen
af en orm eller drake (därför också benämnd eller
identifierad med A h i, eg. "orm"), som föreställdes
hålla vattnet och vattnen fångna eller innestängda och
därigenom föranledde torka, hetta och missväxt. Det är
mot V., som Indra (se d. o.) kämpar och utvecklar sin
hjältekraft i en strid, som slutar med V:s besegrande
och krossande, en hjältedat, som den äldre vediska
litteraturen ("Rig-veda" o. s. v.) icke tröttnar att
besjunga och prisa. Y. räknas till D?nav?s (demoner),
men anges - i synnerhet i yngre källor - som son af
Tvashtar (se d. o.), som skapade honom i vrede öfver,
att Indra dödat hans son. V.-myten är säkerligen
urarisk, hvilket bevisas af namnets förekomst å eransk
botten, särskildt i det mytologiska namn Vdrdti-rayna
(eg. till bet. "Vara#ra-dödaren", där Vordftra
etymologiskt är identiskt med Vrtra), som är lika
med sanskr. Vrtrahan, Vrtraghna, "Vrtra-dödaren",
ett af Indras allra mest specifika epitet. Det är
icke omöjligt, att V .-f öreställningarna bottna
i indoeuropeisk tid. Jfr Johansson, "Uber die
alt-indische göttin Dhisan? und verwandtes" (1917),
och f. ö. Muir, "Original sanskrit texts", IV (1873),
Oldenberg, "Religion des Veda" (2:a uppl. 1917), och
Macdonell, "Vedic mythology" (i Bühlers "Grundriss
der indo-arischen philolo-gie" III, l. A) och där
anförd litt. K. F. J.

Wrubel, Mikael, rysk målare, í. 1856, d. 1910,
tillhörde Moskvaskolan, studerade måleri, skulptur och
arkitektur, genomgick konstakademien, fick beställning
på att restaurera fresker i kyrkan S:t Cyrillus i
Kiev och målade i Italien i gammal stil Kristus,
Maria, S:t Cyrillus och S:t

32 b. 38

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 26 22:55:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0625.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free