- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
1215-1216

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wunnibald ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1215

Wunnibald-Vuoksen

1216

till en idealistisk uppfattning, betraktande
naturvetenskapens materielgrupp blott som en
symbolisk hypotes. - Jfr Rättsfilosofi, sp. 94. Om
W:s klassifikation af vetenskaperna se Vetenskap,
sp. 97-98. Bland W:s många skrifter må utom de of
van anförda nämnas Ethik (1886; 3:e uppl., 2 bd,
1903), System der philosophie (1889; 3:e uppl.,
2 bd, 1907), Grundriss der psychologie (1896; ll-.e
uppl. 1913), Völkerpsychologie (5 bd, 1900-09; 3:e
uppl. 1911 o. f.), tiinleitung in die philosophie
(1901; 6:e uppl. 1914), Elemente der Völkerpsychologie
(1912). Kleine schriften (2 bd, 1910, 1911), Reden
und aufsätze (1913; 2:a uppl. 1914) och Sinnliche und
üliersinnliche welt (1914). - Jfr E. König, "W. W:s
philosophie und psychologie" (1901; 3:e uppl. 1909),
R. Eisler, "W:s philosophie und psychologie in
ihren grundlehren" (1902), och A. Yannérus, "Vid
studiet af W:s psykologi" (1896; 2:a uppl. 1920).
S-e.

Wunnibald. Se W ill ib a l d.

Wunsíedel [Wns?del], stad i bajerska
reg.-omr. Oberfranken, belägen i Fichtelgebirge
vid Egers biflod Röslau, 25 km. v. s. v. om staden
Eger. Omkr. 5,900 inv. Staden ligger på 536 m. höjd
i en vacker omgifnìng och är därför mycket besökt,
både af turister och som luftkurort. Tillverkning af
glas och porslin; stenbrott i grannskapet. Åt den
i staden födde Jean Paul Richter är ett monument
(af Schwanthaler) rest. Af de många natursköna
platserna i omgifningen märkas klipplabyrinten vid
Luisenburg samt Alexandersbad och Katha-rinenberg.
A- N-d.

Vuodkejaure (V e d d e k j a u r e), sjö i Arje-pluogs
socken, Norrbottens län. V., som har en areal af
l,5 kvkm., ligger 571 m. ö. h. och afrin-ner till
den stora sjön Aisjaur samt därifrån till Uddjaur
(Skellefte älf). J-V. E.

Vuoggatjåimejaure (V å g g a t j å l m), en
7 kvkm. stor fjällsjö, 482 m. ö. h., ofvan
barrskogsgränsen, i västra delen af Arjepluogs
socken, Norrbottens län. V. mottar bland andra
tillopp från fjällen på riksgränsen Sildutjokk, som
afbördar vattnet från Jårromjaure m. fl. småsjöar,
och af-rinner genom den korta Tjaktjäjaureälfven
till Sädvajaure (464 m. ö. h.), tillhörande
Skelleíte älfs flodsystem och afbördande sitt
vatten i Hornavan. Härunder bildas vattenfallet V
u o g g a-tjålmejaurekårtje, beläget i Arjepluogs
socken, 90 km. n. v. om dess kyrkplats. Det har 4,8
m. lodrät fallhöjd, 652 kvkm. vattenområde, hvaraf
27 kvkm. sjöar, och en industriell medelvattenmängd
af 2,6 kbm. per sek. med 125 hkr styrka. Fallet, som
ligger of vanför odlingsgränsen, är ej utnyttjadt.
J. V. E.

Vuojatätno (V u o j ät älf ven), en 13 km. lång del
af öfversta Lule älf, hvilken i nordöstlig riktning
för vattnet från de stora fjällsjöarna Virijaure
och Yastenjaure till sjön Kåtjasjaure. Midt emellan
de båda sistnämnda sjöarna mottar V. ett tillflöde
från den betydande sjön Salojaure. Mellan Salojaures
inflöde och Kåtjasjaure utvidgas V. till en liten sjö,
Tsåkajaure. Den totala fallhöjden mellan Yastenjaure
och Kåtjasjaure är 17 m., och vattenområdet vid
V:s utlopp i sistnämnda sjö, hvilket område helt
faller ofvan skogs-gränsen, uppgår till 2,350 kvkm.
J- V. E.

Vuojoki [vo’åjåki], en stor och ståtligt bebyggd

egendom vid hafskusten, 17 km. n. om Raumo stad,
Euraåminne socken, Finland. Egendomen, under hvilken
lyder en stor del af nämnda socken, nära 50 mantal,
är en af de största i landet samt tillhör ett
konsortium. Bland forna innehafvare af egendomen må
nämnas riksrådet Åke Tott, åt hvilken förlänades
V. säteri jämte Irjanne och Lavila lägenheter;
sedermera har egendomen innehafts af släkterna von
Fersen och Björkenheim m. fl. O. B-n.

Vuokatti [vo’å-], ett ståtligt fjäll, 329 m. ö. h. och
193 m. öfver närmaste sjö, i norra Finland, icke
långt från staden Kajana. Berget är mycket besökt
af turister för sin storartade utsikts skull öfver
sjöar, skogar och sumpmarker. På krönet finns ett
utsiktstorn. J-
E. R.

Vuoksela [vo^k-], socken i Yiborgs län, Finland,
Äyräpää domsaga och härad, afskildes 1914 från
Valkjärvi m. fl. församlingar till själfstän-digt
pastorat af 3:e kl., Kexholms kontrakt, Ny-slotts
stift. 169 kvkm. 1,857 inv. (1919), finsktalande.
O. B-n.

Vuoksen 1. Vuoxen [vo’åksen], fi. Vu’oksi, Finlands
vattenrikaste älf, bildar utloppet för Saimen och
utfaller i Ladoga. Genom sina tillflöden, från hela
Saimens vattensystem, afleder V. i sitt öfversta lopp
vattenmassorna från en ytvidd, nära sjättedelen af
Finlands areal, eller 60,205 kvkm., af hvilka 6,724
kvkm. utom Finlands gränser, i Öst-Karelen. Y. börjar
sitt lopp från Saimens sydöstra del, omkr. l*/2
km. från Yuoksen-niska järnvägsstation, 32 km. från
Saima kanals början. Genombrytande Salpausselkä
strax efter utloppet ur Saimen, strömmar V:s
vattenmassa först nedför en rad af forsar, af
hvilka Niskakoski (16,896 hkr vid medelvattenstånd)
och T a i n i o n-koski (45,312 hkr), af ven kallad
"Lilla Imatra", med Tornators storartade pappers-,
trådrulls-m. m. fabrik, äro de betydligaste, hvarefter
strömfåran, som bildar 4 smärre forsar, af hvilka
Linnankoski (39,936 hkr) är störst och hvars bredd
småningom vuxit till 340 m., plötsligt sam-mantränges
mellan höga klippväggar till endast 41 m. bredd,
bildande Imatra (se d. o. med fig.) världsberömda
vattenfall. Ännu på en sträcka af ett par tiotal
km. nedanför Imatra är Y. uppfylld af forsar, bland
hvilka må nämnas K y y r ö n-koski (21,504 hkr) och
tvillingforsen M y 11 y-ko s k i-Y al l i n k os k i,
den förstnämnda (15,360 hkr med kvarn) 4 km., den
senare (43,776 hkr), som i naturskönhet täflar med
Imatra, 5 km. nedanom denna. Yid Ensonkoski (68,471
hkr) ligger Enso storartade träsliperi, sedan följa
3 forsar, af hvilka Eouhialankoski (58,469 hkr) är
störst. Yid Jääskis’ kyrka, 19 km. nedanför Imatra,
erhåller Y. ett lugnt lopp och lägre stränder,
ställvis utbredande sig i vidsträckta fjärdar,
hvilka i Y:s nedre lopp så tilltaga, att Y. mera
liknar en rad af på hvarandra följande sjöar än
en flod. Något nedanför Jääskis’ kyrka mottager
Y. från höger Kuurmanpohja-älfven, till hvilken,
enligt ett projekt, Saimens vatten kunde ledas,
hvarvid ett 60 m. högt fall och 200,000 hkr kunde
vinnas. Ofvanför S.t André kyrka leder en järnvägsbro
öfver älfven. Från trakten af S:t André går en dal
mot Yiborgska viken; i denna dal har förmodligen
Ladogas utlopp under Litorinatiden gått direkt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:33 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0640.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free