- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
1217-1218

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wunnibald ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1217

Vuoksenranta-Wupper

1218

till Finska viken. En mindre fors, vid P a a k o l
a (2,340 hkr), i Heinjoki socken, af bryter detta
lugna lopp. V. är sedan flodliknande 8,0 km., tills
den nedanför Pölläkkälä landsvägsfärja utbreder sig
till en 65,29 kvkm. vid flodsjö. Vid Noisniemi, i
Sakkula socken, delar floden sig i två utloppsarmar,
af hvilka den ena går mot n. ö. och utgöres af
den gamla flodbädden, hvil-ken genom Räisälä och
Kaukola socknar, bildande 5 smärre forsar, utmynnar
på hvardera sidan om staden Kexholm, och den andra,
som går åt ö., tillkommit efter genomgräfning 1857
af näset vid Kiviniemi och numera för hufvudmassan
af Vis vatten genom Suvanto sjö (43,s kvkm.) i
Sakkula socken vid Taipale ut i Ladoga. Flodens
längd från Saimen till utloppet vid Kexholm är 162
km. och till Taipale omkr. 150 km. Y:s hela längd
från Pielisjärvistråtens källa till mynningen
utgör omkr. 634 km. Den södra grenen medför 612
kvkm. vatten i sek. vid medelvattenstånd. Nedanför
Jääskis är Y. trafika-bel med båt, utom i sundet
vid Kiviniemi, där forsen (23,471 hkr) är strid och
stenig. Regelbunden ångbåtsförbindelse finnes mellan
S:t André och Kiviniemi och Noisniemi, från Kiviniemi
till Koukunniemi (Suvantos östända), från Kexholm
till Kaarlahti och Umenkoski samt på några större
sel. V. är geologiskt sedt en ung flod, åtminstone
i dess nuv. •sträckning. Efter istiden tömde sig
Saimens vatten mot v. genom den s. k. Valkeala-stråten
till Kymmene älf. Men då landhöjningen är större i
n. v. än is. ö., uppgrundades det mot v. riktade
utloppet, och vattenmassan "stjälptes" of ver
passpunkten is. ö.. där Salpausselkäs grusmassor snart
bortsköljdes, hvarvid Saimen fick ett nytt aflopp i
Y. I följd af landhöjningen uppgrundades det tidigare
nämnda sundet från Ladoga till Yiborgska viken,
hvar-efter Y:s vatten rann i den gamla flodbädden
("norra grenen") till Ladoga. Den "södra grenen"
tillkom genom människans åtgörande, fastän naturen
till stor del färdigdanat denna flodbädd. Suvanto
rann förr till Y., nu rinner Y. till Suvanto och
denna till Ladoga. Af ven vid gräf-ningsarbetet
använde man i stor skala Y:s ström-kraft fö"
att spola upp Kiviniemis strömfåra och Suvantos
utflöde till Ladoga. F. n. umgås man med planen
att leda en skeppsfarts- och flottnings-kanal från
Ladoga längs Y. och den gamla dalen till Yiborgska
viken. -• Y. erbjuder åtskilliga sevärdheter
för turister. (Se "Yuok-sen-floden. Bidrag
till Finlands hydrografì", I, 1908.)
J. E. H,

Vuoksenranta [vo’åk-], socken i Yiborgs län, Finland,
Jääskis’ domsaga och härad, af skildes 1919 från
S.t Andreæ till själfständigt pastorat af 3:e kl.,
Jääskis’ kontrakt, Nyslotts stift. 223 kvkm. 3,597
inv.^1919), finsktalande. O. B-n.

Vuolgamjaure. sjö i Arvidsjaurs socken, Norrbottens
län, ett par km. n. om Avaviken af Storavan, dit den
genom en bäck afrinner. Sjön, som har en areal af 2
kvkm., ligger 456 m. ö. h. J.V.E.

Vuolijoki [voråli-jåki]. en under bildning varande
socken i Uleåborgs län, Finland, Kajana domsaga och
härad. Den hör ännu i kyrkligt och kommunalt hänseende
tills, med Säräisniemi socken. 670 kvkm. 1,900
inv. (1919), finsktalande. O. B-n.

Tryckt den 3/io 21

Vuolleliteforsen. i Ångermanälíven. mellan Kultsjön
och Malgomaj, omkr. 10 km. ofvanför den senares
nordvästra ända. Fallhöjden utgör 20,6 m. och
9-mån. effekten vid oreglerad vattenföring omkr. 2,300
turbinhkr. Forsen tillhör kronan och är outnyttjad.
C. K.

Vuolle Njuorjajaure (N j uor a j aur e), fjällsjö
10 km. v. om Torne träsk, dit den tills, med
sin västligare tvillingsjö, Paijeb Njuorjajaure,
afflyter genom Njuorätno. Omkr. 5 km. s. om Y. ligger
Yassijaure station på Riksgränsbanan. J-
V. E.

"Yuolle Rautaskårtje, en omkr. 15 km. lång och
140 m. hög outnyttjad forssträcka, belägen i Torne
älfs biflod t. h. Rautasjoki. Forsen börjar omkr. l
km. nedom Riksgränsbanans korsning med vattendraget,
9-mån. effekten vid oreglerad vattenföring utgör
omkr. 16,000 turbinhkr. Forsens of re del tillhör
troligen kronan och den nedre Kurravaara by inom
Jukkasjärvi socken. C. K.

Vuolosjärvi, Yl i och Åla V., två långa, smala
sjöar ett par mil s. ö. om Torne träsk. Den förra
(361 m. ö. h.) afrinner genom en bäck till den senare
(332 m. ö. h.), hvilken direkt utfaller i Torne älf
omkr. 15 km. n. v. om Jukkasjärvi kyrkby. Hvardera
sjön är omkr. 10 km. lång och l km. bred med en areal
af omkr. 7 kvkm. J- Y. E.

Vuolvojaure (Y o l v o j a u r e), en 22 kvkm. stor,
430 m. ö. h. belägen sjö i öfre Pite älf, inom
Arjepluogs socken, Norrbottens län. Den omedelbart
ofvan belägna sjön Saddajaure faller ut direkt i
Y. genom ett 2 m. högt "sjöfall", d. v. s. fallet
fördelar sig kring flera öar på en bredd af omkr. l
km. Y:s omgifningar äro till större delen obebodda
och skogklädda. I n. v. höja sig vidsträckta öppna
fjällvidder på 700-800 m. höjd. J. V. E.

Vuomajärvi, en 4 kvkm. stor, 64 m. Ö. h. belägen sjö
i Hietaniemi socken, Norrbottens län, några km. från
Torne älfs nedre lopp. Den afrinner genom Yuomajoki
till Keräsjoki, som direkt utfaller i Bottniska viken.
J- V. E.

Vuomapää [vo7åmapä]. bergstopp. Se M a a n-selkä,
sp. 330.

Vuorela [vo’år-], tvångsuppfostringsanstalt. Se
Förbättringsanstalter, sp. 395.

Vuoressuolo 1. Yoressaari, en hög. skogklädd,
obebodd ö i sydöstra delen af Torne
träsk, omkr. 4 km. n. v. om Torne
träsk station. Ytinnehåll omkr. l kvkm.
G. Brgrn.

Vuorje-gaissa. en 1.017 m. hög fjälltopp, s. om
Porsangerfjorden, Finnmarks fylke, Norge. K. G. G.

Vuorjem. lapska namnet på Jakobselven (se d. o.).

Vuorje Njargga. Se N j a r g g a.

Vuoskonjaure, Paijeb och Y u öl le Y., två
sjöar i Gällivare socken, Norrbottens län,
omkr. 20 km. n. ö. om Malmberget, på 432 m. höjd
ö. h. Sjöarna afrinna till Lina älf, en biflod till
Kalix älf. Namnet V. förekommer på flera ställen i
lappmarkerna som namn på småsjöar, t. ex. i Arjepluogs
socken på gränsen till Sorsele, i Yittangi socken
s. om Torne älf m. fl. st. J- v- E.

Wuotan. Se O d e n.

Vuoxen. Se Yuoksen.

Wupper [vo’p-], i sitt öfre lopp Wipper, biflod
fr. h. till Rhen i preussiska Rhenprovinsen, upprinner
i Sauerland nära Meinertshagen, rinner

32 b. 39

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:33 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0641.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free