Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wunnibald ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1223
Wurzen-Vyakarana
1224
Hammerska samlingen. Herkulesbrunnen
i Durlach (1605) är ödelagd.
G-g N.
Wurzen [vo’rtsen], stad i tyska fristaten Sachsen, på
högra stranden af Mulde, 25 km. ö. om Leipzig. 17,226
inv. (1919). Tillverkning af papper, tapeter, möbler,
mattor m. m. Kvarnindustri med kexfabrikation. Staden
är en sorbisk anläggning. Samtidigt med domkyrkans
invigning (1114) upprättade biskopen af Meissen
ett kollegiatstift, hvil-ket vid reformationens
införande blef protestantiskt. Biskopen af gick
1581, och stiftet Meissen jämte W. förenades
med Kur-Sachsen. I Trettioåriga kriget brändes
största delen af staden af svenskarna påskveckan
1637 och hemsöktes 1643 och 1644 så hårdt af deras
plundringar, att de fleste invånarna utvandrade.
A. N-d.
Wurz?t, miner., en hexagonalt kristalliserande
förening af zink och svafvel med något järn och
kadmium, (Zu, Fe, Cd) S, från en silfvergrufva Oruro
i Bolivia samt från Pfibram. Wurziten är således
ett hexagonalt blände (se d. o.) och svafvel-zink en
dimorf kropp. Ant. Sj.
Wustmann [vo’st-], Gustav Moritz, tysk
filologisk-historisk författare, f. 1844 i Dresden,
d. 1910 i Leipzig, där han verkat som lärare och
stadsbibliotekarie, skref ett stort antal arbeten om
Leipzigs historia och det mycket uppseendeväckande
Allerhand sprachdummheiten (1891; 5:e uppl. 1911),
där han registrerade och angrep allehanda olika slags
språkfel i den moderna tyska litteraturen, ett arbete,
som på många sätt var till gagn och gaf väckelser.
R-n B-
Wu-sung-forten. Se Kina, sp. 51. Vu-tai. Se Kina,
sp. 59. Vu-ti. Se Kina, sp. 57. Wu-tschang. hufvudstad
i kinesiska prov. Hupe, på högra stranden af
Jang-tse-kiang, midt emot mynningen af floden
Han-kiang. Tills, med H a n-kou (se d. o.) och Han-j
ang bildar W. en stor stadskomplex med 1,443,950
inv. enligt beräkning 1918. W. ensam anses ega
omkr. 200,000 inv. Staden har ett myntverk samt
tillverkning af järn och stål. Den stora kinesiska
inlandsbanan, som skall förena Peking med Kanton, går
of ver Jang-tse-kiang vid W.; den nordliga delen (till
Peking) öppnades för trafik redan 1905; den sydliga
delen är ännu under byggnad, ehuru skilda bandelar äro
färdiga. Alldenstund dessutom Jang-tse-kiang erbjuder
en god handelsled i riktning från s. till ö. är
det klart, att de tre städerna måste komma att stå
i främsta ledet bland Kinas handelsplatser. Svenska
missionsförbundet upprättade 1890 en missionsstation
i W. A. N-d.
Wu-tschóu, stad i kinesiska prov. Kwang-si,
vid vänstra stranden af Si-kiang och vid dess
förening med Kwei-kiang, omkr. 350 km. ofvanför
Kanton. Invånarantalet uppskattades 1918 till 40,000
pers. förutom ett sjuttiotal främlingar. W. står i
ångbåtsförbindelse med Kanton; uppför flodsystemet
gå motorbåtar (som fått rik användning i Kina) så
långt som till Lill-tschou vid Lung-kiang. Export af
timmer, olja, indigo, hudar m. m. Staden är mycket
utsatt för öfversvämningar (senast 1914 -15). Sedan
1897 är W. fördragshamn. A. N-d. Wuttke [vo;tt-],
Heinrich, tysk historiker, f. 12 febr. 1818 i Brieg
i Schlesien, d. 14 juni 1876, son till borgmästaren
i Brieg, blef 1841
docent vid Leipzigs universitet, där hans lif-fulla
föreläsningar i historia och dess hjälpve-tenskaper
samlade en stor lärjungeskara omkring honom och där
han 1848 utnämndes till ord. professor. W. deltog
med passion i det politiska lifvet: han uppträdde
med sitt arbete Polen und deutsche (2 uppl. 1847)
emot panslavismen, var 1848 medlem af Vorparlamentet
och tyska parlamentet, där han hörde till stortyska
partiet samt uppträdde med skärpa emot Preussens
hegemoni och de åsikter, som segrade 1866. Bland
hans arbeten må nämnas König Friedrichs des Grossen
besitzergreifung von Schlesien und die entwickelung
der offent-lichen verhältnisse in diesem lande
bis zum jahr 1UO (2 bd, 1842-43), Lie deutschen
zeitschriften und die entstehung der öffentlichen
meinung (1866; 3:e uppl. 1875) och Geschichte
der schrift und des schriftthums (I, 1872).
(L-ts.)
Wuttke [vo’tt-], Karl Friedrich Adolf, tysk
protestantisk teolog, f. 19 nov. 1819 i Breslau,
d. 12 april 1870 i Halle, skräddarmästarson, blef 1848
docent i filosofi i Breslau, 1854 e. o. professor
i teologi i Berlin och 1861 ord. professor i
systematisk teologi i Halle. Genom förbindelsen mellan
filos. och teol. studier fördes W. in på grundliga
religionshistoriska forskningar. Af dessa fram-gingo
bl. a. de tre för sin tid betydande arbetena
Abhandlung über die kosmogonie der heidnischen
völker (1850), Die geschichte des heidentums (2 bd,
1852-53) och Der deutsche volksaberglaube (1860;
3:e uppl. 1900). Bland hans öfriga vetenskapliga
produktion är hufvudarbetet Handbuch der christlichen
sittenlehre (1861-62; 3:e uppl., utg. af L. Schulze,
1874-75, nytr. 1885). Till hela sin åskådning
och läggning var W. utprägladt konservativ,
ständigt beredd till kamp, i tal och skrift, mot
liberalismen i alla dess former, på det politiska
lika väl som på det teologiska och kyrkliga området.
H. W. T. (B. Bg.)
Vuvossjön, en 2 kvkm. stor, 476 m. ö. h. belägen sjö
i Sorsele socken, Yästerbottens län, uppsamlar vatten
från fjällområden på gränsen mot Arjepluogs socken,
Norrbottens län, och afbördar detta genom Vuvosbäcken
till Vindelälfven strax ofvanför sjön Storvindeln.
J- V. E.
V. V., förkortning för lat. vVrgo vest?lis, vesta-lisk
jungfru, vestal.
W. Va, officiell förkortning för nordamerikanska
staten West Virginia.
W. W. C. T. U., förkortning för eng. -World’s womens
Christian temperance union. Se H v i t a bandet.
w. IL, förkortning för lat. va’riœ (1. variantes)
lectiones, olika läsarter.
VYV, f ork. för Vackrare Vardags Varor. De mera
målmedvetna bemödandena att åstadkomma sådana
startades i och med Svenska slöjdföreningens
utställning af heminredningsföremål i Liljevalens
konsthall 1918 och utgöra äfven delvis ett syftemål
för föreningen Verkstaden (se d. o.).
Vy (fr. vue), anblick, utsikt; målning, gravyr eller
teckning, som framställer en utsikt af ett landskap,
en stad, byggnadsverk e. d. Jfr Ve d u t. - Plur. vyer
betyder äfven sätt att se och bedöma tingen, åsikter;
syftemål, sträfvanden.
Vyakarana, gramm., är inom den inhemska indiska
grammatiken den egentliga tekniska termen för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
