- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
1241-1242

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wyndham-Quin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

voro 34,4 och 48,2 proc. 1907 funnos 135,319
industriella företag (däri inbegripet handel och
samfärdsel). I främsta rummet kom byggnadsindustrien,
som 1907 sysselsatte 59,340 pers. Mycket betydande är
maskinindustrien, som s. å. omfattade 6,207 företag
och sysselsatte 55,222 pers. Inom denna industri
finnas stora ångmaskinverkstäder i Esslingen,
Berg, Kannstatt, Heilbronn, Ulm m. fl. städer
samt elektrotekniska fabriker i Kannstatt och
Stuttgart. Världsbekanta äro velocipedfabrikerna i
Stuttgart och Neckarsulm. Matematiska och fysikaliska
instrument tillverkas i Stuttgart, Ulm, Tübingen och
Heilbronn m. fl., och urfabrikationen är betydande
i Schwarzwald, där Schwenningen och Schramberg
äro dess medelpunkter. Musikinstrument, särskildt
orglar, förfärdigas i Ludwigsburg och munharmonikor
i Trossingen. Näst Bajern står W. främst i Tyskland
beträffande tegeltillverkning. Stora fabriker finnas
för arkitektoniska lervaror, vattenledningar,
dräneringsrör m. m. Stor porslinsfabrik finns
i Schramberg. Den kemisk-tekniska industrien
har stora fabriker i Heilbronn, Stuttgart,
Feuerbach och Göppingen. Särskildt tillverkas
tvål (i Untertürkheim och Heilbronn), soda
(i Neckargartach), blanksmörja och olja (i
Heilbronn), färger (i Stuttgart) och jaktkrut (i
Rottweil). Träindustrien (14,752 företag med 36,853
sysselsatta 1907) representeras af stora sågverk
i Schwarzwald och möbeltillverkning (i Stuttgart,
Ulm, Reutlingen m. fl. platser). Papperstillverkning,
som först i Tyskland började i Ravensburg, i W., och
dithörande industri bedrifvas i Heilbronn, Dettingen
m. fl. st., och boktryckeriet, samt i samband därmed
bokhandeln, täflar med Leipzigs. Särskildt bekant
är W. för sin sidenindustri, där det står främst i
Tyskland, liksom för sin textilindustri i allmänhet
(3,167 företag med 52,422 sysselsatta 1907). Bekanta
ullfärgerier finnas i Kalw, Reutlingen och Esslingen,
trikåfabriker i Ebingen, Balingen och Stuttgart,
konststickerier och gardinfabriker i Ravensburg,
plyschväfverier i Tübingen och Memmen samt en
högt uppdrifven snörlifstillverkning i Stuttgart,
Kannstatt m. fl. platser. Betsockerfabrikationen är
mycket utvecklad och lämnade 614,810 dt. produkter
(1910–11), hvaraf 428,086 dt. socker till
förbrukning. Äfven cikorie- och öltillverkningen
äro ansenliga (1910 funnos 3,315 ölbryggerier,
som tillverkade 3,87 mill. hl. öl, för hvilket
i maltskatt erlades 12,6 mill. mk). – Handelns
viktigaste centra äro Heilbronn, Stuttgart
och Ulm. Hufvudsakligen importeras råvaror för
industrien, kol, petroleum, spannmål, mjöl, malt,
vin, öl och kolonialvaror. Utförseln utgöres af
industrivaror, hafre, humle, trä, potatis, salt,
sten, nötboskap, får och mejeriprodukter. Bank-
och försäkringsväsendet, som ha sitt säte i
Stuttgart, omfattar ej blott W., utan stora delar
af det öfriga Tyskland. – Samfärdsel. Sjöfarten är
liflig på Neckar och i Bodensjön, där den handhas
af staten. Den viktigaste hamnen är Friedrichshafen
vid Bodensjön, som 1910 anlöptes af 10,139 ång-
och motorfartyg i person- samt 1,355 i godstrafik
och af 312 andra fartyg. Bland öfriga hamnar vid
Bodensjön märkas Kressbronn, Langenargen, Eriskirch
och Fischbach-Manzell. Handelsflottan bestod af 34
fartyg. Järnvägarna hade 1910 en längd
af 2,306 km., hvaraf 2,039 voro statens. W. hade
s. å. 740 järnvägsstationer, 863 lokomotiv, 2,229
person- och 12,832 godsvagnar. Elektriska spårvägar
finnas i Stuttgart, Heilbronn och Ulm om sammanlagdt
116,7 km. längd. I W. funnos 1,173 post- och 2,177
telegrafanstalter, som befordrade 2,36 mill. telegram,
119 mill. tidningar, 9,9 mill. postanvisningar
till ett belopp af 508 mill. mk samt för hvilka
inkomsterna voro 29,8 och utgifterna 19,7 mill. mk
(1910). Telefonnätet omfattade 27,699 km. trådlängd
och 38,917 abonnenter, och statens landsvägar hade
en längd af 3,153 km. (1909).

Andlig kultur. Folkundervisningen är obligatorisk
i folkskolorna för barn mellan 7 och 14 år samt
i fortsättningsskolor till fyllda 16 år. Äfven
religionsundervisning är obligatorisk. Enligt
officiella uppgifter finnas inga analfabeter öfver
10 år gamla. De offentliga skolornas antal var
2,230 med 5,279 lärare, 784 lärarinnor och 366,602
lärjungar (174,615 gossar och 191,987 flickor), af
hvilka 254,412 stodo under evangelisk och 112,190
under katolsk öfverledning (1912). För utbildning
af lärare finnas 5 evangeliska och 2 katolska
seminarier och för lärarinnor 1 evangeliskt och 1
katolskt seminarium. Utgifterna för folkskolorna
voro 22,47 mill. mk, hvaraf staten bidrog med 8
mill. (1911). Dessutom funnos 1,929 industriskolor för
utbildning i handarbete med 120,377 lärjungar (1896),
3 skolor för föräldralösa barn med 690 lärjungar
(1912), 3 statens och 4 privata döfstumskolor, 3
blindinstitut samt läroanstalter för mindre vetande
barn. För elementarundervisningen funnos 212 lärda
skolor, realskolor och offentliga elementarskolor med
tills. 1,299 lärare och 31,233 lärjungar. Dessutom
funnos 23 högre flickskolor med 401 lärare och 6,776
lärjungar samt l flickgymnasium med 76 lärjungar
(1912). W. har ett universitet i Tübingen (se d. o.);
en teknisk högskola i Stuttgart, en landtbrukshögskola
i Hohenheim, en veterinärhögskola, en konstakademi,
en konstslöjdskola och ett musikkonservatorium,
alla i Stuttgart. Af andra fackskolor märkas: 3
landtbruksskolor, vinodlarskolan i Weinsberg,
8 landtmannaskolor och en mängd tekniska
fortsättningsskolor. Ett stort antal föreningar verkar
för vetenskap och konst, bl. a. W:s antropologiska
förening, föreningen för historia och fornkunskap
samt föreningen för fosterländsk naturkunskap, alla
i Stuttgart.

Författning och förvaltning. Enligt författningen af
25 sept. 1919 är W. en republik (Freier volkstaat
W.
). Högsta statsmakten innehas af landtdagen
(landtag), som ensam utöfvar lagstiftningen,
tillsätter regeringen, hvars president kallas
"statspresident" och är ansvarig inför landtdagen, och
vakar öfver lagarnas upprätthållande. Den består af
en kammare om 150 medl., valda för 4 år medelst allmän
rösträtt i proportion af 1 medlem för hvart 25,000-tal
invånare. Regeringen består af 13 medlemmar:
utrikes-(statspresidenten), justitie-, inrikes-,
arbets-, finans-, kyrko- och undervisnings- samt
lifsmedelsministrarna, understatssekreteraren för
kommunikationsväsendet och 5 andra ministrar. –
I administrativt hänseende indelas W. i 4 kretsar
(kreise), 64 distrikt (oberämter) och 1,902 kommuner
(gemeinden). I spetsen för hvarje krets står en
kretsregering och för hvarje distrikt en oberamtmann
(i Stuttgart, som är eget distrikt, en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:33 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0653.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free