- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
1247-1248

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Württemberg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ärofull del i kriget. När den tyska enhetstanken
som en följd af de gemensamma framgångarna vann allt
större utbredning, gjorde W:s regering hufvudsakligen
på krigsministern von Suckows initiativ en kraftig
insats för dess förverkligande, och 25 nov. 1870 kunde
i Berlin ett fördrag undertecknas om W:s inträde i
det nya Tyska rike, som var under bildning. Detta
fördrag godkändes nästan enhälligt i dec. s. å. af
en under kriget nyvald landtdag och promulgerades
1 jan. 1871. W. blef en förbundsstat i Tyska riket,
dess trupper bildade 13:e tyska armékåren, hvars chef
utsågs af kejsaren, men hvars officerare utnämndes af
W:s konung, och det fick i förbundsrådet 4 röster. Det
fick emellertid behålla eget krigsministerium,
egen post-, telegraf- och järnvägsförvaltning samt
egen öl- och brännvinsbeskattning (den senare upphäfd
1887). Den stora förändringen medförde åtskilliga inre
reformer, särskildt inom finansväsendet, men de stora
förslagen till omändring af landtdagen m. m. föllo
oupphörligt. Konung Karl, som dog barnlös 1891,
efterträddes af Vilhelm II (1891–1918), son till
prins Fredrik, Karl I:s kusin. Första årtiondet af
hans regering förflöt under ändlösa parlamentariska
strider, och först med "reformlandtdagen" 1901 kunde
några resultat vinnas. 1901 beslöts att öfverge W:s
särställning i postfrågan och upptaga de gemensamma
tyska frimärkena. 1904 godkände landtdagen förslaget
att till tyska riksjärnvägsförvaltningen öfverflytta
W:s järnvägar. En skattereform beslöts 1903, och efter
stora svårigheter enade man sig 1906 om en omläggning
af landtdagen och kommunalförvaltningen. 1909 följde
en reform af folkskolväsendet. Världskriget kom för
W. liksom alla andra tyska stater med en omhvälfning
från grunden. I nov. 1918 utropades republiken,
och 25 sept. 1919 antogs en ny författning,
enligt hvilken landets högsta myndighet ligger hos
landtdagen. (Om författningen se ofvan, sp. 1242.)
J. F. N. (L-ts.)

Württembergska kronorden. Se Ordnar, sp. 840.

Würtz, Paul. Se Wirtz.

Würzburg [vyrts-]. 1. Fordom riksomedelbart
biskopsstift, hvars förste biskop, Burkard, 741
installerades af Bonifatius. Biskoparna bragte
småningom under sig från de kringboende frankiske
grefvarna och herrarna en mängd besittningar,
af hvilka det omfångsrika furstbiskopsdömet
W. bildades. I spetsen för detta stod furstbiskopen,
åt hvilken 1120 förlänades den hertigliga makten,
d. v. s. domarmakten, i Öst-Franken. I kyrkliga
angelägenheter stodo biskoparna under ärkebiskopen af
Mainz, t. o. m. sedan Benedikt XIV 1751 tilldelat dem
ärkebiskopligt pallium och kors. Stiftets område var
omkr. 4,900 kvkm. med en folkmängd vid 1800-talets
början af omkr. 262,000 pers. Under Trettioåriga
kriget gaf Axel Oxenstierna 1633 biskopsstiften
W. och Bamberg under namn af hertigdömet Franken
åt hertig Bernhard af Weimar, men dessa återgåfvos
1634 åt sina biskopar. Efter Lunévillefreden 1801
sekulariserades stiftet W. och öfverlämnades 1803
genom riksdeputationshufvudbeslutet som världsligt
arffurstendöme åt kurfurstendömet Bajern (med
undantag af några amt, som tillföllo andra furstar)
såsom ersättning för den förlorade Rhenprovinsen. I freden i
Pressburg 1805 afträdde Bajern mot ersättning på
annat håll furstendömet W. åt f. d. storhertig
Ferdinand III af Toscana, som lämnade sitt
kurfurstendöme Salzburg till Österrike, hvaremot
kurfurstetiteln öfverflyttades till W. Ferdinand
ingick i Rhenförbundet 1806 och antog titeln
storhertig af W. Genom Wienkongressen
återfick han sin arfsstat Toscana, och W. återgick
till Bajern, i hvilket det bildar en del af
reg.-omr. Unterfranken. Mindre delar lades till
Baden och Württemberg.

2. Hufvudstad i det forna furstendömet W., nu i
bajerska reg.-omr. Unter-Franken, på ömse sidor om
Main, öfver hvilken gå en nära 200 m. lång gammal
stenbro (från 1476–1607), prydd med helgonstatyer,
samt två nya broar (från 1887 och 1895). 86,571
inv. (1919), till större delen katoliker. Staden
är oregelbunden till sin anläggning; många af husen
äro intressanta prof på medeltidsarkitektur, och de
många gamla kyrkorna erinra om, att W. länge varit
hufvudstad i ett af Tysklands äldsta biskopsstift. De
förnämsta kyrkorna äro domkyrkan, en korsformig
pelarbasilika i romansk stil, påbörjad 1042,
invigd 1189, ombyggd 1240, då bl. a. de fyra tornen
tillkommo (det inre omgjordt i barockstil 1701),
Mariakapellet, gotisk stil, från 1377–1441, ett af
de vackraste profven på tysk medeltidsarkitektur,
prydd med 14 statyer af Tilman Riemenschneider
(d. 1531), Neumünsterkyrkan med röd barockfasad
(1711–19), Stifthaugkyrkan, i italiensk renässans,
med dubbeltorn och kupol (byggd 1670–91), samt S:t
Burkardskyrkan, den äldsta, till det yttre bäst
bevarade kyrkobyggnaden i staden (uppf. 1033–42,
ombyggd 1168). Det forna biskopliga, senare
kungliga, slottet, en imitation af slottet i
Versailles (jfr fig. 2), uppfördes 1720–44 och
beboddes 1816–25 af kronprins Ludvig (sedermera
konung Ludvig I i Bajern). Det innehåller närmare
300 rum, trapphuset anses vara det mest storartade
(takmålning af Tiepolo) och källrarna de största
i Tyskland. Högra flygelns takstol brann ned i maj
1896. Som universitetsstad har W. särskildt vunnit
berömmelse för sin med. fakultet. Ett universitet
stiftades redan 1402, men egde bestånd blott ett fåtal
år. Det nuv. stiftades 1582 af furstbiskop Julius
Echter von Mespelbrunn, som rikt doterade detsamma
liksom det af honom 1576 inrättade mönstergilla
Juliushospitalet. Universitetet blef snart
samlingsplatsen för den studerande katolska ungdomen,
och de teol. och filos. lärostolarna voro ända
till 1773 anförtrodda åt jesuiter. Än i dag är W:s
teol. fakultet uteslutande romersk-katolsk (så utom i
W. endast i München, Freiburg, Münster och Köln). De
studerandes antal utgjorde 1914 1,208, däribland 571
i med. fakulteten. – Af industriprodukter märkas
boktryckerimaskiner (snällpressar), maskinolja,
vagnar, tvål, ljus, cigarrer m. m. Bryggerierna i
W. äro berömda. Omgifningarna utmärkas för stor
landskaplig skönhet och bördighet. På västra
sidan af staden, på Mains vänstra strand, ligger
på ett 235 m. högt berg, där förut ett romerskt
kastell legat, fästningen Marienberg (fig. 3),
biskopsresidens 1250–1720, nu kasern. På bergets södra
sluttning, Leistenberg, odlas vin, välbekant i hela
Tyskland. Söder om Marienberg ligga Nikolausberg,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:33 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0656.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free