- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
1255-1256

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wytschaete - Vytsjegda - Wittenbach, Daniel Albert - Wyville-Thomson-ryggen - Wyzewa, Teodor de - Våbäcksforsen - Våda, jur. - Vådabot (fsv. vaþa bot), jur. - Vådadråp, dråp af vållande. Se Dråp - Vådaed, jur.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1255

Wytschaete-Yädaed

1256

den brittiska lagstiftningen i Virginia, innehade
sedan ett högt domarämbete där och var därjämte
1779-89 professor i juridik vid William and
Mary college. I utarbetandet af Förenta staternas
författning 1787 tog han verksam andel. Han föll offer
för ett giftmord. Jefferson, som varit W:s lärjunge,
påbörjade en lefnadsteckning öfver honom. V. S-g.

Wytschaete [vi/ts-ch?te], by i belgiska
prov. Väst-Flandern, 6 km. s. om Yperen. 3,400
inv. (1905). Under de långvariga ställningsstriderna
och fältslagen i trakten omkring Yperen under
Världskriget utgjorde W. jämte närliggande
byar och gårdar stödjepunkter i den starka
ställningen på den s. om staden belägna åsen,
om hvars besittning engelsmän och tyskar
kämpade med växlande framgång. Särskildt
hårda blefvo striderna i nov. 1914, i juni
1917 och i april 1918 (se V ä r l d s-kriget).
H. J-dt.

Vytsjegda, en af Dvinas källfloder, upprinner i
nordöstra delen af ryska guv. Vologda på Timanplatån
och förenar sig efter ett mycket krokigt, men
hufvudsakligen mot s. v. riktadt lopp med Suchona vid
omkr. 61° n. br. Längd 1,030 km.; flodområde 118,359
kvkm. V. upptar fr. h. Vysjera, Vym och Jarenga,
fr. v. Norra Keltma, som genom Katarinakanalen
står i förbindelse med Kamas biflod Södra Keltma.
A. N-d.

Wyttenbach [vinton-], Daniel Albert, holländsk
filolog af schweizisk härkomst, f. 1746 i Bern,
d. 1820, studerade i Marburg, Göttingen och Leiden,
blef 1771 lärare i grekiska och 1779 i filosofi vid
Remonstrantkollegium i Amsterdam, 1785 professor i
grekiska, latin och forntidens historia vid högskolan
Athenæum där och var 1799 -1818 (efter Ruhuken)
professor i klassiska språk vid universitetet i
Leiden. Han var bl. a. led. af Franska institutet
(1814). W. var den siste representanten af den
sundt kritiska filologskola, som bildades i Holland
af Hemsterhuis och länge utöfvat ett dominerande
inflytande i synnerhet på studiet af grekiskan. Han
gjorde sig bemärkt redan genom Epistola critica
ad D. Ruhnkenium (1769) och utöfvade sedan en
synnerligen alstringsrik författarverksamhet,
hufvudsakligen egnad åt den grekiska filologien. Han
författade bl. a. Prœcepta philosophiœ logicœ (1782;
flera uppl.), hvari han utlade Wolf s filosofi, och
Vita Davìdis Ruhnkenii (1799; flera uppl.), hvilken
lefnadsteckning är berömd för sitt läckra latin,
samt till stor del innehållet i de af honom utgifna
tidskrifterna "Biblio-theca critica" (12 dir, i 3 bd,
1777-1808) och "Philomathia" (3 bd, 1809-17). Hans
förnämsta arbete är den stora, med rikhaltig
kommentar försedda upplagan af "Plutarchos’ Moralia"
(Oxford, 1795-1830, Leipzig, 1796-1835). Efter
hans död utgåfvos hans Opuscula varü argumenti
(2 bd, 1821; ny uppl. 1825) och Epistolæ selectæ
(1829-32). Hans lefnad tecknades af Mahne (1823).
(A. M. A.)

Wyville-Thomson-ryggen [>áVvil tå’ms8n-], uppkallad
efter skotske biologen Ch. W. Thomson (se d. o.,
sp. 1156). Se Atlantiska hafvet, sp. 337.

Wyzewa, Teodor de, fransk skriftställare, heter eg. de
Wyzewski, af polsk släkt, f. 1863, kom till Frankrike
vid fem års ålder, bl ef 1881 lärare i filosofi vid
en skola, har i

Paris utvecklat omfattande och mångsidigt
författarskap, som sträcker sig från romanen (Val-òert
ou Les récits d’un jeune homme, 1883) och kristliga
sagor till sociala studier (Le mouvemeni socialiste en
Europé, 1892). På 1880-talet uppsatte W. tidskrifterna
"Revue wagnerienne" (1884) och "Revue indépendante"
(1886); han har varit medarbetare i "Gazette des
beaux-arts". "Revue des deux mondes", "Le Figaro"
m. m. och har utgett konststudier (Grands peintres -
6 volymer - Beethoven et Wagner, Peintres de jadis et
d’au-jourd’hui, 1903 m. fl.). Han har utgett öfv. af
Tolstoj och öfver hufvud energiskt sträfvat till
att göra utländsk litteratur (rysk, tysk, engelsk)
och konst känd och förstådd i Frankrike. Till svenska
har öfversatts "Kvinnor, som älskat och lidit" (1918).
. G-gN.

Våbäcksforsen, i Dalälfven. omkr. 8 km. nedom
sjön Runns utfallsälf. Fallhöjden utgör l,35 m. och
9-mån. effekten vid oreglerad vattenföring omkr. 2,300
turbinhästkrafter samt normala lågvatteneffekten
efter reglering af älfvens sjöar omkr. 2,700
turbinhkr. Forsen eges af Stora Kopparbergs
bergslags a.-b. samt af ses genom indämning skola
utnyttjas tillsammans med den nedanför liggande
Långhagsforsen. tillhörande samma bolag. C. K.

Vada, jur., säges föreligga, då den kränkning af ett
rättsligt skyddadt intresse, som af annan orsakats,
icke kan tillräknas denne såsom åstadkommen vare sig
med uppsåt eller genom oaktsamhet. Jfr D o l u s samt
Tillräknelighet. N. S-g.

Vådabot (fsv. vafya bot), jur., betecknade i den
fornsvenska rätten de böter, som skulle erläggas
för skada, som ej var gjord med vilja. "Våda"
(vdpi) betecknade nämligen motsatsen till uppsåtlig
gärning (vilia vœrk). Att skadan kunde tillräknas
dess upphofsman såsom beroende på någon oaktsamhet
å hans sida, förutsattes ej. Det var tillräckligt,
att den var orsakad genom någon hans handling eller
till och med af ett djur eller ett liflöst ting,
som var i hans ego. I en senare tid fick begreppet
våda en mindre vidsträckt omfattning. Skada genom
oaktsamhet (vållande) af skildes därifrån, och våda
kom alltså att beteckna dels ren olyckshändelse
("full våda"), dels sådana fall, i hvilka skadan
väl kunnat undvikas, men endast genom en större
akt-samhet, än som i allmänhet skäligen kan fordras af
människor i deras göranden och låtanden. Regeln blef,
att fall, som hörde under våda i denna inskränktare
bemärkelse, gingo fria från straff. Ännu i 1734 års
lag (hvilken f. ö. på sina ställen använder ordet
våda i dess äldre, vidsträcktare betydelse) förekom
dock vådabot för några dylika fall, t. ex. vid dråp
("som timar mer af olycko, än annars wållande"),
där vådaboten var 20 dal. (på senare tiden lika med
10 rdr rmt). Vådaboten af skaffades fullständigt
genom 1864 års strafflag, som stadgar, att "för
händelse, som pröfvas hafva mera af våda än af
vållande timat, skall ej någon till straff dömas".
J. H-r.*

Vådadråp, dråp af vållande. Se Dråp.

Vädaed, jur., en i Byggningabalken kap. 24 § 2, efter
förebilder i medeltidslagarna, föreskrifven partsed
(se Ed, sp. 1325), hvarigenom en íör skuld till
eldsvåda tilltalad svarandepart betygar, att elden
ej kommit lös genom hans vangömmo eller vållande. De
ömsesidiga brandförsäkringsbolagens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:33 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0660.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free