- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
1263-1264

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Våg är den gemensamma benämningen för de instrument af olika slag, med hvilka en kropps vikt bestämmes

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1263

Väg

1264

öfversteg alla föregående. Doktor Hans Pettersson (se
d. o., Suppl.) lyckades 1912 konstruera en mikrovåg
med ännu större känslighet, en milliondels mg. Den
nya vågens balk, förfärdigad h. o. h. af smält
kvarts, är i st. f. att balansera på en knifegg
upphängd i två ytterligt fina trådar af kvarts
(af 1,5 à 2 tusendels mm. diameter) utdragna från
själfva balken. Den nästan oändliga böjligheten
hos dessa fina trådar, hvilka proportionsvis äro
lika hållfasta som stål, jämte deras i öfrigt
nära ideala elastiska egenskaper möjliggör
ernåendet af tidigare orealiserbar känslighet hos
systemet, ända till en 4-miljondels mg.; en våg för
känsligheter om 10-miljondels mg. har nyligen blifvit
konstruerad. Bland öfriga förbättringar må nämnas,
att balansens frigörande och hejdande före och
efter väg-ningarna sker inuti det hermetiskt slutna
våghuset utan någon materiell förbindelse medelst en
"elektromagnetisk nyckel", verkande på ett ankare
af mjukt järn tvärs igenom våghusets vägg, så att
hvarje möjlighet för luftläckage undvikes. Större
viktsändringar kompenseras medelst direkta vikter af
kvarts; bråkdelar af mg. bestämmas med ett system
af "differensvikter", hvilka skilja sig i vikt med
bestämdt antal tiondelar eller hundradelar af mg.,
och åstadkomma motsvarande vikts-ändring, då de
utbytas mot hvarandra. Ännu mindre viktsändringar
mätas medelst aerostatisk kompensation, ändring af
trycket hos luiten inuti våghuset och därmed af dess
uppdrift på en liten tillsmält blåsa af kvarts,
s. k. "luftvikt", hvarvid ändringen i luftens
täthet multiplicerad med blåsans rymdinnehåll
direkt anger viktsändringen. Med en luitvikt om
l kbmm. åstadkommer en lufttrycksändring om 0,i
mm. kvicksilfver en viktsändring om 0,i5 milliondels
mg. Vågens jämviktsläge afläses medelst projektion,
hvarvid från en liten spegel på balken återkastas en
ljusfläck mot en på flera meters afstånd uppställd
vertikal mm .-skala. Ljusfläckens vandring upp och
ned för skalan återger i stark förstoring vågbalkens
vridning. Med vågar af så hög känslighet kunna
ytterligt små vikter och viktsändringar bestämmas,
h var jämte af ven direkt jämförelse kan ske mellan
tyngdkraften och andra krafter så svaga, att man
tidigare för deras uppmätning varit hänvisad till de
långt ofullkomligare torsions-vågarna. Sålunda har
Pettersson studerat de ytterligt små viktsändringar,
som ett stycke guldblad undergår, genom adsorption
af kolväte- och andra ångor på dess yta. Vidare har
en utsträckning af Poyntings försök över massans
afhängighet af temperaturen ända upp till 4- 450°
C. kunnat företagas. Vid begynnande rödglödgning
kunde en afdunstning af kvartsen konstateras,
alltså vid en temperatur omkr. 1,000° under dess
smält-punkt. Bestämningar ha af ven utförts af
den magnetiska susceptibilitet hos ren kväfgas
och ren vätgas, hvilka det med tidigare använda
försöks-anordningar varit omöjligt att mäta, på
grund af effektens litenhet. Licentiat R. Strömberg
har förbättrat vågen i flera afseenden. Bl. a. ha
fibrerna kunnat göras löstagbara, hvarigenom en
eventuellt brusten fiber enkelt kan ersättas med en
ny. Vidare kan -medelst en liten å vågbalken anbragt
skruf af magnalium med vingmutter vågens svängningstid

på enkelt sätt ändras och därigenom dess känslighet
justeras till önskadt belopp.

För uppmätning af mycket små krafters storlek
etc. nyttjas s. k. torsions-, vrid- eller vändvågar
(se därom Torsionsvåg) och för beräkning af vätskors
eg. v., sänkvågen (se A r e o m e t e r) eller
hydrostatiska vågen (se d. o.). Westphals (Mohr-West-

Fig. 8. Westphals våg.

p h a l s) våg (fig. 8) är en hydrostatisk
våg, först konstruerad af K. F. Mohr och sedan
modifierad af tyske vågfabrikanten Westphal. Den
afser att snabbt och med en enda vägning bestämma
eg. v. Dess konstruktion är, som fig. visar,
följande. På den högra vågarmen hänger medelst
en ytterst fin platinatråd en sänkkropp af glas
(vanligen i form af en termometer), som hålles
i jämvikt af en på den andra vågarmen anbragt
motvikt, j. Vid vågens användning nedföres
sänkkroppen i en cylinder, innehållande den
vätska, som skall undersökas. Den viktsförlust,
som sänkkroppen härvid enligt Archimediska principen
(se d. o.) erfar, kompenseras nu genom påhängning af
vikter på högra vågarmen, tills vågen åter kommer
i jämvikt. Vågarmen är för detta ändamål indelad i
tiondedelar (jfr sp. 1262, om ryttare), och vikterna
så afpassade, att e n h e t s v i k t e n, A7, jämnt
motsvarar sänkkroppens viktsiörlust i rent vatten,
d. v. s. eg. v. 1,000. Närmast mindre vikt, A, är VIG,
B 1/wo och C 1/iooo af enhetsvikten. Om nu t. ex. den
undersökta vätskans eg. v. är 1,835, kommer vågen i
jämvikt, om man hänger den ena vikten A’ på kroken m,
den andra på delstrecket 8, vikten A på delstrecket
3 och vikten B på delstrecket 5. Man kan alltså af
vikternas läge på vågarmen, sedan jämvikt bliívit
uppnådd, direkt afläsa vätskans eg. v. och vanligen
med en noggrannhet af 4 decimaler. I allmänhet
göres bestämningen vid en normaltemperatur af +
15°, eller också måste en korrektion göras för den
ändring, som eg. v. undergår med temperaturen och
som utfaller olika för olika vätskor (jfr Egentlig
vikt). Om myntvåg se Myntverk. För tillverkning af
vågar äro nya a.-b. Stathmos i Nynäshamn och Lindells
vågfabriks a.-b. i Jönköping de största i Sverige.

Våg kallas äfven platsen, där varor uppvägas. Om
packhusvågj stadsvåg, v i k t u a-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:44 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0664.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free