- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
1267-1268

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vågbrytare - Vågdal, fys. Se Vågrörelse, sp. 1273 - Vågdämpare, sjöv. - Vågen (lat. Libra), astron. - Vågenskott, da. vognskud - Våggatjålm. Se Vuoggatjålmejaure - Våghus. Se Vågpenningar - Våghål, skpsb. - Våghålsplanka, skpsb. Se Garnering 2 och Våghål - Våghålsränna, skpsb. Se Våghål - Våghålsvägare, skpsb. Se Garnering 2 - Våglinje. 1. Skpsb. Se Våglinjesystemet - Våglinje. 2. Vågformig linje, mat. - Våglinje. 3. Konsth. Se Eurytmi - Våglinjesystemet, skpsb.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1267

Vågdal-Váglinjesystemet

1268

tare med lodrät yttersida, hvarvid vattnets rörelse
skulle bli jämnlöpande med vågbrytarens sida och
sålunda vattnets stöt mot muren bli ringa. Emellertid
är i verkligheten vattnets rörelse ej öfverallt
lodrät, utan vågtopparna drifvas af stormens tryck
framåt och kastas mot vågbrytaren, hvarför trycken
äfven mot en lodrät vågbrytare bli synnerligen
stora, ehuru mindre än trycken vid brott mot en
lutande yta. Vid den lodräta vågbrytaren rör sig sjön
jäinförels3vis lugnt upp och ned eller löper utefter
vågbrytaren, under det att den vid en vågbrytare
med sluttande utsida brytes med väsentligt större
våldsamhet. Fig. l visar yttre delen af Visby hamn
(jfr situationsplanen pl. I till art. Visby) med en
mindre vågbrytare i förgrunden på litet vattendjup,
byggd med lodrät utsida samt försedd med bröstvärn,
innanför hvilket är ordnad en mindre kaj för små
fartyg. Den yttre, stora vågbrytaren ligger på djupare
vatten, är byggd med sluttande utsida till fyren, men
tillbygges nu (1921) utanför fyren efter den andra
typen med lodrät utsida. De bägge typerna framgå af
fig. 2, där den under byggnad varande yttre delen
med sina nästan lodräta sidor och sitt bröst-

Fíg. 2. Visby hamns yttre vågbrytare under
tillbyggnad 1921.

värn är synlig i förgrunden, under det att
vågbrytarens äldre del med sin svagt sluttande
utsida och med sitt lodräta bröstvärn är synlig i
bakgrunden till vänster. Till höger synes insidans
kaj. Den nya delen bygges af betong på betong-fyllda
järnbetongkistor med 12,5 m. bottenbredd, lika med
vågbrytarens bottenbredd, samt med 6 m. längd i
vågbrytarens längdriktning och nående från bottnen 7
m. under vattenytan i en monolit upp till 1,5 m. of
ver vattenytan vid insidan och 4 m. of ver vattenytan
vid utsidan å bröstvärnet. Dessa betongblock ha
således en höjd af 8,5 à 11 m. och en be-tongmassa
af 075 kbm., motsvarande en beräknad vikt af mera än
1,300 ton för hvarje block. Fr. E.

Vågdal, -fys. Se Vågrörelse, sp. 1273.

Vagdämpare, sjöv., en med olja fylld och med små hål
försedd påse eller annat lämpligt kärl, hvarifrån
oljan droppvis kan utfällas på hafsytan. Därigenom att
oljan utbreder sig i ett tunt lager på vattenytan,
förmår ej vågen bryta eller toppa sig, utan ter sig
endast som en hög dyning utan brott. Ligger fartyget
bi, torde det vara fördelaktigast att uthänga en
påse på lovarts kranbalk och en midskepps; med vinden
låringsvis, dessutom en från lovarts låring, hvaremot
under fartygets länsning undan vinden två påsar böra
utfiras från kranbalkarna. Äfven från klosettrören
kan oljans utsippring. med fördel anordnas. - Redan
i forn-

tiden kände man denna oljans egenskap, men först på
senare tid, då fartygen nedlastas djupare än förr,
har man åter nödgats tillgripa denna säkerhetsåtgärd,
som tvifvelsutan kommer vida i bruk äfven vid andra
tillfällen, såsom vid båtars utsättande i sjögång,
vid landning i bränningar o. s. v. Man erhåller
en ganska god vågdämpare äfven genom att släpa
t. ex. ett utbredt segel akter om fartyget eller
båten. E. N.*

Vågen (lat. Libra), astron., en af djurkretsens
stjärnbilder, belägen emellan Jungfrun och
Skorpionen. I Vågens "tecken" inträder solen vid
höst-dagjämningen 22 sept., då dagen och natten "väga
lika" öfver hela jorden, äro 12 timmar hvar-dera.
E. J. (B-d.)

Vägenskott. da. vognskud, en i Norden under
1400- och 1500-talen förekommande benämning
på utvaldt, kvistfritt trä (i synnerhet ek),
som nyttjades till panel verk. Ordet var
lånadt från lågty. wagenschot. I eng. kvarstår
det ännu under formen wainscot med betydelsen
panel. Vaggat j a! m. Se Yuoggatjålmejaure. Våghus.
Se Vågpenningar. Våghål, skpsb.) kallas på träfartyg
utskärningar af half cirkelform ad sektion vid
spantens underkant helt nära kölen (se fig. l till
art. Bordläggning, skpsb.} och på järnfartyg hål
i bot-tenstocksplåtarnas undre del (k i fig.
2 och 3 till art. Köl), upptagna för att
leda slagvattnet till pumparna. För att på
träfartyg komma åt våghålen för upprensning finnes
i garneringen mellan kölsvinet och våghålsvägaren
en öppning, v å g h å l s-rännan, som
täckes af våghålsplankan (r i fig. l till
art. Bordläggning, skpsb.}. På tätförtimrade
fartyg saknas våghål; våghålsrännan tjänar där som
vattenledare. På järnfartyg är vanligen bottnen
upp till våghålens underkant fylld med cement.
C. K. S. Våghålsplanka. skpsb. Se Garnering 2
och Yåghål.

Våghälsränna, skpsb. Se Y å g h å 1. Våghålsvägare,
skpsb. Se Garnering 2. Våglinje. 1. Skpsb.
Se Våglinjesystemet. •- 2. Yågformig linje,
mat., kallas en kurva af sådan form, som den
en svängande sträng kan antaga. De enklaste
ekvationerna för våglinjer äro y = a cos x och y = a
sin x. - Om målaren Hogarths uppfattning af våglinjen
("ormlinjen") se Hogarth och Skönhet. -
3. Konsth. Se Eurytmi.

Våglinjesystemet, skpsb., ett af skotske ingenjören
och fartygskonstruktören sir John Scott Russell i
midten af 1830-talet framställdt, på vågens form
och rörelse grundadt konstruktionssystem för att
ge fartygets undervattenskropp lämplig form. Scott
Eussell utgick ifrån att, när ett fartyg framgår genom
vattnet, skall i detta utgräfvas och därefter åter
igenfyllas en kanal, som är lika lång med fartygets
hela väg och hvars genomskärningsarea är lika med
fartygets största tvärskeppssektion. För att med
minsta kraft åstadkomma detta arbete böra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:44 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0666.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free