Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vårmusseron ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lifliga rörelser till den grad myror, att de hos
en art beskrifvits som ett särskildt släkte
vid namn Myrmecophana fallax. Underfamiljen
Conocephalinæ har hufvudet framtill kägelformigt
förlängdt och förekommer särskildt i sumptrakter
i tropikerna. En svensk representant är den på
vattenväxter förekommande Conocephalus dorsatus. De
till underfamiljen Meconematinæ hörande arterna
äro stumma, med förkrympta ljudorgan. Den af ven
i södra Sverige, ehuru sällsynt, förekommande
knuthornade vårtbitaren, Meconema thalassinum,
förekommer allmänt i mellersta Europas löfskogar. De
till underfamiljen Locustìnæ hörande arterna utmärkas
bl. a. genom betydlig storlek. Den hos oss vanliga
gröna vårtbitaren, Locusta viridissima (se fig.),
Gröna vårtbitaren (Locusta viridissima).
når sålunda en längd af 45–68
mm. till vingspetsen; den är vanlig på ängar och åkrar
och lifnär sig af andra insekter. Till underfamiljen
Decticinœ (Tettigoniinœ) hör vanliga vårtbitaren
(Decticus l. Tettigonia verrucivorus), som liknar
den föregående, men är klumpigare och mer eller
mindre svartfläckig. När man fångar den, försvarar
den sig energiskt med käkarna och afsöndrar därvid
ur munnen en brun vätska., hvilken man tillskrifvit
förmågan att aflägsna vårtor, hvaraf hela gruppen
fått sitt namn. Hit höra också släktena Platycleis
(Melrioptera) och Thamnotrizon (Pholidoptera) med
ett par svenska arter.
I ökentrakter i norra Afrika och Asien finnas
stora vinglösa arter, tillhörande underfamiljerna
Callimeninæ och Heterodinœ, hvilka försvara
sig mot sina fiender ödlorna genom att på ett
afstånd af 0,5 m. spruta ut en vidrig vätska, som
utgöras af deras eget blod. I Sverige har under de
senare åren inkommit en art, växthusvårtbitaren
(Diestrammena l. Tachycines marmorata), som gör
skada i växthus. Dess hemland är sannolikt Japan.
I. T-dh.
Vårt försvar, tidskrift. Se Allmänna
försvarsföreningen (äfven i Suppl.).
Vårtgården, anat. Se Bröstvårta.
Vår tid, årsbok, utgifven af Samfundet de nio
(se d. o.) fr. o. m. 1916. Årsboken har innehållit
noveller, dikter och andra skönlitterära bidrag,
såväl i original som öfversättning, samt ett antal
litterärkritiska, sociala och filosofiska uppsatser.
Vårtig röksvamp (Lycoperdon gemmatum), bot. Se
<sp>Röksvamp</i> och pl. I till art. Svampar.
Vårtkaktus, i>bot.</i>, namn på arter af släktet Mamillaria.
Vårt land, en konservativ aftontidning, som utgafs i
Stockholm fr. o. m. början af 1886 alla söckendagar
och dessutom i en veckoupplaga. Bolagsordningen för
tidnings-a .-b. "Vårt land" fastställdes af K. M:t
24 okt. 1885. Enligt § 1 i denna hade bolaget till
ändamål "att i Stockholm utgifva en politisk tidning,
hvilken utkommer dels dagligen samt dels såsom
veckoupplaga, och som på kristendomens grundval skall
verka för en konstitutionell, fosterländsk och strängt
lagenlig samhällsutveckling". Det för "Vårt land"
kännetecknande var dess sträfvan att i den allmänna
opinionen bereda åt den kristna religionen, speciellt
i dess evangelisk-lutherska gestalt, en förhärskande
ställning samt att egna åt kyrkans angelägenheter
samma intresse, som pressen eljest plägade skänka
andra viktiga samhällsfaktorer. I konsekvens därmed
sökte "Vårt land" att med den svenska statskyrkliga
ortodoxien till måttstock mäta företeelserna särskildt
på litteraturens och konstens områden och betonade
därvid någon gång skarpt sin motsättning till
andra tidningar. Tidningen ville, enligt sin egen
förklaring, ej inskränka sig till att vara konservativ
i rent politiska spörsmål allenast, utan arbetade
först och sist på att konservera och skaffa respekt
åt det mest fundamentala i samhällsbyggnaden, till
hvilket religionen, främst den af staten erkända,
hör. – De norska anspråken på full likställighet
i unionen bekämpade "Vårt land" från en mycket
utprägladt fosterländsk och konservativ ståndpunkt,
och i den protektionistiska rörelsen, hvars vågor
började gå högt kort efter tidningens tillkomst,
intog den ett bemärkt rum som energisk förfäktare af
ökadt tullskydd åt Sveriges landtbruk och industri
samt lämnade sitt stöd åt Nya landtmannapartiet.
Öfver hufvud var tidningen ett stridsorgan, liksom
dess tillkomst berodde på de skarpare politiska
och åskådningsfejder, hvilka fyllde 1880-talet och
i hvilka de konservativa kretsarna kände behof
af kraftigare och hänsynslösare förkämpar bland
pressen. Efter 1900-talets ingång vardt tidningens
ställning alltmer bekymmersam till följd af minskade
intäkter och försvagad redaktionell ledning; den
uppgick 1 dec. 1908 i "Nya dagligt allehanda" (se
d. o.), som några år framåt kallade sig "Nya dagligt
allehanda–Vårt land".
"Vårt lands" hufvudredaktör och ansvarige utgifvare
var från början P. G. Torelius (se denne),
som efterträddes af Johan Fredrik Nyström (1903–05)
och Gustaf Ericsson (1905–08). Som redaktionssekreterare
voro Aug. Stenström och Hugo Victorin anställda. Bland
tidningens öfriga ord. medarbetare förtjäna
doktor K. D. af Wirsén och lektor N. P. Ödman att i
främsta rummet nämnas; den förres litteraturkritiska
verksamhet där var på sätt och vis tidningens mest
uppmärksammade del. Som mera tillfälliga medarbetare
må nämnas biskoparna G. Billing, M. Johansson och
U. L. Ullman, professor H. L. Rydin, professorerna
V. Rudin och K. Norrby, folkskolinspektören
K. G. Bergman, professorerna A. V. Quennerstedt och
S. Ribbing, doktor P. A. Gödecke, skriftställaren
K. Kaufmann, professorerna A. Hallén och Hj. Nathorst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
