Print (PDF) - On this page / på denna sida - Väderlåda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Väderläda-Väderstreck
32
Väderläda. 1. Bergsmek. Se B l å sm a s k i n.
- 2. Mus., äldre benämning på luftlådan
i orglar. Se Orgel, sp. 865.
Vadermakeri, hist. För en vetenskapligt bildad
nutidsmänniska är det själfklart, att vädret liksom
andra naturfenomen lyder naturlagarna och att det
alltså för en fullkomlig intelligens skulle vara möj-
ligt att förutberäkna det framtida vädret med
samma säkerhet, hvarmed astronomen förutberäk-
nar himlakropparnas banor. Böner om god och
tjänlig väderlek äro därför numera väl att anse
som en from kvarlefva af gamla tiders naturåskåd-
ning. Ty enligt denna bero väderlekens växlingar
på öfvernaturliga väsens godtyckliga ingripande
i naturens ordning, och spådomskonsten bestod
då mestadels endast i försök att utforska och be-
veka dessa väsens vilja genom trolldom och be-
svärjelser. Väderleksspåmannens yrke var då van-
ligen detsamma som regn-, storm- och hagelma-
karens. Å ena sidan var regnmakaren visserligen,
liksom ännu i dag hos de vilda folken, en ansedd,
omtyckt och mycket anlitad man, men som af-
värjandet af storm och hagel också tillhörde yrket,
så var detta alltför ofta i hög grad otacksamt och
farligt. Så snart en dylik olycka inträffade, blef
han oftast grymt misshandlad och dödad, så myc-
ket snarare, som luften alltsedan forntiden haft
rykte om sig att vara de onda andarnas älsklings-
tillhåll och spåmannen därför ansågs stå i förbund
med dessa onda makter. Vetenskapens historia för-
täljer om en mängd af de mest afskyvärda förföljel-
ser mot föregifna trollkarlar och häxor, som genom
besvärjelser af dylika andar framkallat oväder.
Kristendomen har ingalunda räddat från denna
vidskepelse. Enligt kyrkofadern Augustinus kunna
de gudlöse med demonernas hjälp förstöra skörden
genom hagel och oväder. Kejsar Konstantin förbjöd
med stränghet allt sådant vädermaken. Samma
vidskepelse har emellertid, oaktadt den grymmaste
förföljelse, frodats under senantiken, medeltiden
och ända in på 1700-talet, ej endast bland den
okunniga hopen, utan äfven bland de mest fram-
stående lärde och statsmän. Först "upplysnings-
tidehvarfvet" gjorde ett slut därpå. I synnerhet
medeltiden är härutinnan sorgligt bekant, och den
beryktade "Häxhammaren" af 1487 (se H ä x e r i-
processer, sp. 195) har särskilda föreskrifter
mot vädermakare. Eannsakningsmetoden var tortyr,
straffet att å båle brännas. Keformationen förmådde
ej utrota vidskepelsen. Under 1500- och 1600-ta-
len blefvo i Europa hundratals manliga och kvinn-
liga vädermakare torterade och brända (se härom
J. van Bebber, "Handbuch der ausiibenden wit-
terungskunde; I. Geschichte der wetterprognose",
1885). N. E-m.
Vädermånar, meteor., detsamma som bimånar
(se d. o.).
Väder-ria. Se E i a.
Vädersegel, sjöv., ett slags rörledning (trumma)
af segelduk, hvarmed man ventilerar fartygets olika
rum (jfr Ventil l, Ventilator 2). Väder-
seglet, som utspännes genom insydda tunnband, är
öppet i den nedre ändan och på ena sidan i den
öfre, hvarest finnas två armar, hvilka kallas
"vingar" och i hvilkas ändar linor (brassar) äro
fästa. "Seglet" upphissas medelst en göling (tåg)
på lämplig plats ofvanför den lucka eller öppning,
genom hvilken det skall nedgå, hvarvid den öfre
öppningen brassas mot vinden, så att luften fritt
kan spela ned genom seglet. R- N-*
Vädersjön, sjö i Boteå socken, Ångermanland,
186 m. ö. h., har en areal af 2 kvkm. och af rinner
till Ångermanälfven genom en omkr. 20 km.
lång å. J- V. E.
Väderslukare, veter. Se Krubb-bitare, sp. 74.
Vädersolar, meteor., detsamma som bisolar (se
d. o.).
Vädersolstaf lan. Se Nikolai försam-
ling, sp. 997, och Stockholm, fig. 47.
Väderstad, socken i Östergötlands län, Göstrings
härad. 4,327 har. 1,323 inv. (1920). V. (förenadt
med H a r s t a d till en kyrkosocken) utgör ett
pastorat i Linköpings stift, Göstrings kontrakt.
Kyrkan (uppf. 1827-37), gemensam för V. och
Harstad, heter Oskar Fredriks kyrka.
Väderstreck betecknar numera ej blott vind-
riktning, utan i allmänhet riktning i horisontal-
planet, angifven genom dennas vinkel mot nord-
syd- (eller öst-väst-)linjen (detsamma som asimut,
se d. o.). Det vanliga sättet att ange väderstreck,
då ej stor noggrannhet erfordras, är, att horisonten
delas i 8, 16 eller 32 lika delar. De senare kallas
af sjömannen streck (se Kompass). De gamla
latinska namnen på väderstreck och vindar voro
så obestämda och obekväma, att de nyare romanska
folken allmänt antagit de germanska folkens namn
och indelning. Dock användas äfven, mera undan-
tagsvis, de långa namnen af romansk härkomst:
fr........ boréal oriental austral Occidental
it........ boreale levante australe ponente
oriente occidente
orientale
sp........ boréal levante austral poniente
oriente occidente
Hufvudväderstreckens namn i olika språk äro:
vestr
väster väst
west
west
ouest
ovest
oeste
o c tidens
occidentalis
safpad
SMÖr,
söder, syd,
south,
sud,
sud,
sud,
sud, sur,
meridies,
meridionalis ,
australis,
W,
austr,
öster, öst, ost,
east,
ost,
est,
est,
este,
oriens,
orientalis,
vosto’k,
norÖr,
(norr, [nord,
north,
nord,
nord,
nord,
(norte, (nord,
(septentrio,
{ septentrionalis ,
\borealis,
sjefver,
fnod ..........
sv .............
eng ...........
ty ............
fr .............
it .............
sp ............
lat ............
ry ............
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
