Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski / 37-38 (1922) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Väfnadsspirochæter ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Väfnadsspirochæter. Se Spirochæte.

Väfnadsvätska. Se Lymfa.

Väfning, text., sättet att af varp- och inslags-
trådar framställa en väfnad l. ett tyg. (Se Väfnad.
Om tillverkningen af trikå- och tyllartade
väfnader se art. Stickning och Tyll.)



Fig. 1. Schematisk framställning af en väf i handväf stolen.

Alltifrån urminnes tider ha för väfnaders tillverkning
användts väfstolar med vare sig vertikalt


Fig. 2. Enkel handväfstol.

eller horisontalt spänd varp (se nedan, sp. 56).
För de allra flesta väfnader (sådana, i hvilka
inslagen öfvervägande inväfvas med skyttel öfver
hela bredden) är den horisontala väfstolen
fördelaktigare, och det är den typen, som utvecklats
till den största fulländningen. Redan för många
hundra år sedan funnos sådana handväfstolar
af ungefär samma utseende som nutida för
enkla väfnader afsedda. Fig. l visar arbetssättet
i en sådan väfstol, och fig. 2 ger en föreställning
(visserligen ganska oklar) om, hur en enkel
handväfstol ser ut. Dess stomme består af en ungefär
manshög träställning, hvars fyra ståndare äro
sammanbundna genom längd- och tvärstycken. Bak-
till ligger varp- l. kättingstommen (a), hvarifrån
varptrådarna parallellt utgå för att en och en
genomgå de många solfögonen i skaften (c),
hvarefter de genomlöpa väjskeden 1. ritten (h) och
fästas vid tygbommen (b). Varpbommen förses
med tjänlig bromsning (ofta ett rep med
häfstångsbelastning), och tygbommen skall ha någon
framdragnings- och spärranordning för att pålinda
tyget och ge varpen lämplig spänning. För att
dela varptrådarna till sina skäl (hvilkas öfre och
undre trådlager kallas öfver- resp. underskäl eller
-språng) finnas två eller flera skaft. Hvarje skaft
består af en mängd solf (f) af garn eller ståltråd
med ett öga på midten, uppradade mellan två trälattor
(solfkäppar, c). När endast två skaft användas,
äro de upptill förenade med hvarandra
medelst snören, som gå öfver ett par rullar (d),
så som fig. visar, och nedtill satta i förbindelse
med hvar sin trampa (e). För flera skaft blir
uppsnörningen något mera invecklad och kräfver block,
små hängande häf stänger (nickpinnar) eller lång-,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>