- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
107-108

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värdedeklaration ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Värdedeklaration-Värdekänsla

allmänt bytesmedel och värdemätare, i det pris,
som föremålet betingar vid köp och försäljning.
Det objektiva ekonomiska värdet blir därför i allmänhet
identiskt med bytesvärdet och betecknar
resultatet af en uppskattning af föremålets förmåga
att utbytas mot penningar (gångbart värde,
gängse saluvärde, värde i handel och vandel). Det
subjektiva värdet - liksom äfven en afart däraf,
det s. k. affektionsvärdet, eller den betydelse,
som något föremål på grund af särskilda
förhållanden har och kan ha endast för enskild
person eller mindre grupp af personer (t. ex.
gamla brefs eller i öfrigt värdelösa familjerelikers
affektionsvärde) - kommer också till uttryck i
storleken af de uppoffringar subjektet vill underkasta
sig för att komma i besittning af eller
undgå att mista det värderade föremålet. Dessa
uppoffringar skulle väl för ett isoleradt subjekt
alltid ytterst resultera i arbete eller personlig
möda, men i det nutida samhällslifvet bestå de
gemenligen i öfverlåtelse af penningar eller penningars
värde. Att ett subjekt vill offra arbete
eller penningar för att kunna förfoga öfver en nyttighet,
torde kunna förklaras därmed, att subjektet
anser ifrågavarande nyttighet icke blott som
ett medel, utan som ett villkor för något afsevärdt
behofs tillfredsställande (se Behof). Det
subjektiva värdets höjd, eller storleken af de offer
subjektet vill göra för att kunna förfoga öfver
nyttigheten, måste då ytterst bero på, hvilken vikt
subjektet fäster vid det behof, för hvars tillfredsställande
nyttigheten anses vara ett villkor. Men
vikten af det konkreta behof, som skall med en
nyttighet tillfredsställas, beror väsentligen af, i
hvad mån subjektets konkreta behof af samma art
redan äro för tillfället fyllda och deras tillfredsställande
för afsevärd framtid betryggadt. När
ett behof, af hvad art det må vara, blifvit till
en viss grad tillfredsställdt, blir dess ytterligare
tillfredsställande af mindre vikt och, om det fortgår,
förr eller senare indifferent samt slutligen
positivt skadligt för subjektet. Till följd häraf
kommer ock det subjektiva värdet af en nyttighets-enhet,
t. ex. en liter vatten, ett kg. kött.
en rock etc., förr eller senare att minskas, allteftersom
subjektets förråd af samma slags nyttigheter
ökas - under förutsättning att hela förrådet
måste af subjektet på samma sätt användas.
- Kunna behof af olika slag tillfredsställas med
ett eller flera slags nyttigheter, är det klart, att
ett förnuftigt subjekt icke ända till indifferenspunkten
eller till öfvermättnad tillfredsställer
endast ett slags behof, utan mer eller mindre
medvetet gör en rangskala eller gradering af de
olika konkreta behofven och tillfredsställer dessa
i mån af tillgång på därtill tjänliga nyttigheter,
så att ett mindre viktigt behof icke tillfredsställes,
förr än alla enligt subjektets uppfattning viktigare
konkreta behof blifvit tillgodosedda.

På dessa grundläggande fakta, hvilka här endast
i yttersta korthet kunnat antydas, stöder sig den
moderna värdelära, enligt hvilken det subjektiva
värdets höjd bestämmes af gränsnyttan, d. v. s.
den betydelse subjektet tillägger tillfredsställandet
af det viktigaste af de konkreta behof, som
förnuftigtvis kunna tillfredsställas, emedan subjektet
kan förfoga öfver ifrågavarande nyttighet,
eller, hvilket är detsamma, det viktigaste konkreta
behof, som icke blefve tillfredsställdt, om subjektet
icke kunde förfoga öfver samma nyttighet. Denna
teori synes väl närmast ha tillämplighet med afseende
på sådana nyttigheter, som kunna direkt
användas till personliga behofs tillfredsställande.
Men äfven produktions- och bytesmedel erhålla
subjektivt värde ytterst genom reflexion öfver
gränsnyttan af de föremål, som med deras tillhjälp
förnuftigtvis kunna anskaffas (se Produktivitet).
Därför måste t. ex. det subjektiva värdet
af en penningenhet i en förmögenhet, som är så
stor, att egarens alla konkreta behof kunna ända
till indifferenspunkten tillfredsställas, vara betydligt
mindre än det subjektiva värdet af en lika
stor penningenhet i en liten förmögenhet. Emellertid
förekomma i det praktiska lifvet ytterst
många fall, då någon egentlig subjektiv värdering
af nyttigheterna icke kommer i fråga, emedan
dessa kunna anskaffas med en kostnad, hvars penningvärde
betydligt understiger det, som subjektet,
om så behöfdes, skulle vilja offra för att kunna
förfoga öfver ifrågavarande nyttighet.

Värdeläran i denna dess modernare utformning
(se Dupuit, Jevons, Menger 1,
Walras) har fördjupat och fullständigat den
klassiska nationalekonomiens värdebegrepp (se Nationalekonomi,
sp. 512 ff., och Ricardo)
och rubbat själfva grunden för den marxistiska
läran om mervärdet (se d. o.). - I senaste
tid har ifrågasatts behöfligheten af en värdeteoretisk
grundläggning för den teoretiska nationalekonomien,
som i all hufvudsak kunde bygga på
prisläran (se Pris), af bl. a. G. Cassel (se
d. o.). - Litt.: E. Sommarin, "Teoretisk nationalekonomi"
(1920), K. Wicksell, "Föreläsningar"
(I, 1; 1901, 1911), samt F. v. Wieser, "Der natürliche
wert" (1889), H. Cohn, "Die subjektive
natur des werthes" (1899), äfvensom G. Cassel,
"Theoretische sozialökonomie" (1919).

3. Mat. Se Matematiskt värde. Suppl.
1. S-e. 2. J.Lr. (E. F. K. S-n.)

Värdedeklaration 1. Värdedeklarering,
tullv., författningsenligt angifvande af handelsvaras
värde. Enligt k. förordn. 28 nov. 1913 (Sv. författningss.
1913 n:r 289) åligger det den, som sjöledes
till svenskt tullterritorium inför eller därifrån utför
gods att i den angifningsinlaga, som enligt tullstadgan
skall aflämnas till vederbörande tullförvaltning,
för statistiskt ändamål uppge godsets
värde. Samma deklarationsplikt är föreskrifven
äfven vid varuinförsel landvägen samt för vissa
fall vid landväga utförsel. För vissa varuslag,
hvilka särskildt anges i en af Generaltullstyrelsen
utfärdad statistisk varuförteckning (den nu gällande
utfärdad 10 dec. 1913; Sv. författningss. 1913
n:r 290), s. k. sorteringsgods, afges emellertid
icke af importörerna någon värdedeklaration, utan
åsättes deras värde per kvantitetsenhet af Kommerskollegium
efter samråd med sakkunniga. E. A-t.

Värdeförsändelse. Se Försändelse, sp. 509.

Värdeidealism, filos., en ståndpunkt inom filosofien,
som betraktar de allmängiltiga värdena såsom
det i verkligheten väsentliga (se Kulturidealism
och Värde 1). S-e.

Värdekuvert, postv. Se Försegling.

Värdekänsla, psyk., känsla, som åtföljer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:22 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free