- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
109-110

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värdedeklaration ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Värdelära-Värdeteori

förnimmelser, föreställningar eller tankar, hvilka på
grund af vår erfarenhet eller genom värdeomdömen
fått en särskild känsloton. Till sådana känslor
höra bl. a. pliktkänslan och ångern. Sådana
känslor ingå som motiv i viljefunktionerna (se
Värde 1). S-e.

Värdelära, nationalek. Se Värde 2.

Värdeomdöme, psyk., omdöme om någots värde.
Se Värde 1.

Värdepapper i vidsträcktaste bemärkelse är
hvarje på papper eller liknande material skriftligen
affattad (handskrifven, tryckt eller litograferad
o. s. v.) urkund eller handling, hvars egande
eller innehafvande medför eller utgör bevis för laglig
rätt till penningar eller andra värdeföremål eller
som åtminstone kan användas som betalningsmedel
för vissa bestämda ändamål -, således icke blott
skuldsedlar, växlar, bankanvisningar och banksedlar,
pappersmynt, warrants, lagliga åtkomsthandlingar
af flera slag, fordringsinteckningar (jfr
Pant, sp. 1458) m. m., utan äfven värdeegande
abonnemangskort och inträdesbiljetter, frimärken
o. s. v. Vanligen nyttjar man dock ordet i inskränktare
bemärkelse för att beteckna sådana
urkunder, som äro föremål för börsaffärer och
kursnotering, såsom staters obligationer m. m.
(statspapper) samt kommuners eller andra
korporationers och enskilda bolags obligationer,
aktier o. d. (A. W:son M.)

Värdeproduktivitet. Se Produktivitet.

Wärder, geogr. Se Werder.

Värdering. På många ställen i svensk lagstiftning
förekomma bestämmelser om värdering af
egendom; så t. ex. i 9:e kap. l:a § Ärfdab. ang.
uppteckning och värdering af egendom, som afliden
person efterlämnat, i 10:e kap. 2 § Handelsb.
ang. värdering af lös pant, som panthafvaren låter
uppbjuda, i Utsökningslagen, 73:e och 79:e §§
ang. värdering af utmätt egendom, m. fl. st.
Stundom skall värderingen förrättas af vissa i
lagen angifna personer eller af personer, utsedda
på visst sätt; det må vara tillräckligt att här hänvisa
till stadgandet i ofvannämnda lagställe i
Ärfdab., där det stadgas, bl. a., om utseende genom
borgmästare och råd af män för uppteckning och
värdering af kvarlåtenskap (jfr förordn. l maj
1868 ang bouppteckningars och arfskiftens förrättande
i stad). De personer, som utsetts att förrätta
värdering, plägar man beteckna som värderingsmän;
termen kommer till användning
t. ex. i ll:e § af förordn. 10 aug. 1877 om nya
utsökningslagens införande. Den handling, som
upprättas öfver värderingen, benämnes värderingsinstrument. E. K.

Värderingsed, jur. Se Juramentum in
litem.

Värderingsinstrument. Se Värdering.

Värderingsman. Se Värdering.

Värdestegring. Se Oförtjänt värdestegring
och Värdestegringsskatt.

Värdestegringsskatt (ty. wertzuwachssteuer] är
en specialskatt på den värdestegring å jord, särskildt
tomtmark, hvilken ej är att tillskrifva
egarens åtgärder (se Oförtjänt värdestegring).
Skatten afser att taga sådan värdestegring,
åtminstone delvis, i anspråk (se Konfiskera)
för det samhälle, t. ex. den kommun,
på hvars allmänna utveckling i folktäthet och välstånd
eller af hvars åtgärder för bättre ordnadt
trafikväsen, sundhetsväsen (vattenledning, kloak)
m. m. belägenhetsförbättringen helt eller företrädesvis
beror. Indirekt beskattning af värdestegringen
begränsas till fall af försäljning o. d.,
då värdestegringen realiserats i form af en vinst;
direkt kan skatten uttagas på all jordvärdestegring,
som konstateras vid periodiska taxeringar.
Fr. o. m. 1909 ha flera utredningar och förslag
rörande kommunal värdestegringsskatt sett
dagen i Sverige, och på hösten 1920 företogs en
uppskattning af mark i och för framdeles skeende
taxering till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt.
Om ingångsvärdet för visst markområde
1920 fastställts exempelvis till 5,000 kr. och
vid allmän fastighetstaxering ett följande år en
beskattningsbar värdestegring om 1,000 kr. konstateras,
sedan afräkning skett för sådan värdestegring,
som anses vara att tillskrifva egarens
åtgärder, kan skatten gifvetvis utmätas vare sig
efter värdestegringens kapitalvärde, 1,000 kr., och
uttages med mindre eller större del af detta
belopp, t. ex. 10 à 30 proc., att erläggas på en
gång eller med afbetalningar under en följd af
år (jordvärdestegringsskatt); eller ock
kan skatten utmätas efter den afkastningsökning,
som den beskattningsbara värdestegringen må anses
representera, t. ex. en årlig hyres- eller arrendesökning
om 40 kr. (=4 proc. å 1.000 kr.), samt
utgå i form af årlig afgäld, exempelvis med
2 proc. eller 20 kr. om året (jordräntestegringsskatt).
Det senare alternativet
med direkt beskattning af jordvärdestegringen
synes ha främst föresväfvat förespråkarna af en
kommunalskattereform i Sverige och jordränteskatten
tänkts kommunal och obligatorisk, utan
retroaktivitet för tidigare uppkommen värdestegring
(se Jordreform). Värdestegringsskatt medgafs
fakultativt i Preussiska kommunalskattelagen
af 1893 och infördes under följande årtionden i
en mängd tyska städer samt gjordes obligatorisk
för tyska Kiau-tschóu 1898 med 33 1/3 proc.
på värdestegringen. Riksvärdestegringsskattelagen
1911 i Tyskland tillerkände af inflytande skattemedel
riket 50 proc., förbundsstaterna 10 proc. och
kommunerna 40 proc. Statsskatt å jordvärdestegring
infördes i England genom finance act
1910, sedan man där redan länge efter amerikanska
mönster i större städer upptagit s. k. betterments-bidrag
af fastighetsegare, hvilkas
fastigheter bevisligen måste stegras genom utgifter,
som kommunen gjorde för broanläggningar m. m.
En särskild skatt på oförtjänt jordvärdestegring
infördes i Danmark för Köpenhamn 1908, för
Esbjerg 1910, för mark, som beröres af järnvägsanläggningar,
1910 o. s. v. En värdestegringsskattekommission
i Norge afgaf betänkande 1915.
- Litt.: G. Cassel, "öfversikt öfver beskattningen
af den oförtjänta värdestegringen å jord i vissa
främmande länder" (1908), kommunalskattesakkunnigas
utredningar och förslag (1917). E.F.K.S-n.

Värdeteori, filos., teori, som dels psykologiskt
förklarar, hvarför något för oss har värde, dels
pröfvar olika objekts värden och uppställer principer
för urskiljandet af sanna värden och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:22 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free