- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
183-184

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världskriget. Krigshändelserna 1915. Västfronten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Württemberg) från Nordsjön till trakten n. v. om
Lille, 6:e armén (kronprinsen af Bajern), söderut
till Bapaume, 2:a armén (v. Bülow) till Roye,
1:a armén (v. Kluck) till trakten ö. om Soissons,
7:e armén (v. Heeringen) till trakten ö. om Reims,
3:e armén (v. Einem) till Argonnerskogen, 5:e
armén (kronprinsen af Tyskland) till trakten af
Fresnes (s. om Étain), härafdelningarna Strantz
till Pont-à-Mousson, Falkenhausen till trakten ö.
om S:t Dié och Gaede i mellersta och södra
Elsass. På <i>de allierades sida</I> (från vänstra
flygeln till den högra): belgiska armén (konungen af
Belgien) från Nordsjön till Dixmuiden, 8:e armén
(d’Urbal) samt delar af 2:a engelska armén
(Smith-Dorrien) söderut till trakten n. v. om Armentières,
engelska arméns hufvuddel (French) till La Bassée,
10:e armén (de Maud’huy) till trakten s. v. om
Bapaume, 2:a armén (de Castelnau) till trakten
v. om Noyon, 6:e armén (Maunoury) till Vailly ö.
om Soissons, 5:e armén (Franchet d’Espérey)
t. o. m. Reims, 4:e armén (de Langle) till
Argonnerskogen, 3:e armén (Sarrail) till trakten n. v.
om Verdun (Verduns försvarsområde), 1:a armén
(Roques) från s. ö. om Verdun till S:t Dié samt
i södra Elsass. De fem arméerna på vänstra
flygeln bildade en armégrupp (groupe du Nord) under
general Fochs öfverbefäl med fältmarskalken French
som sidoordnad. Likaså bildade de tre arméerna
i midten en armégrupp (groupe du Centre) direkt
under Joffre (efter 22 juni under Castelnau) och
återstoden en armégrupp (groupe de l’Est) under
Dubail, under hvilkens befäl äfven Verduns
försvarskrafter (general Contanceau) voro ställda. Denna
indelning bibehölls i stort sedt under hela året. –
Slagen vid Soissons (8–14 jan.) och Hurtebise
(25 och 26 jan.). Efter en tids lugn på fronten
vid Aisne gingo fransmännen 8 jan. till anfall
mot tyskarnas ställning n. om Soissons. Striden,
som efter hand utvecklade sig till ett fältslag
mellan de motstående 6:e franska och 1:a tyska
arméerna, slöt med, att fransmännen måste utrymma
sina ställningar på högra Aisnestranden och gå
tillbaka till Soissons. 25 jan. gingo delar af 7:e
tyska armén vid Craonne till anfall mot
fransmännen, stormade den starkt befästa gården
Hurtebise (3,5 km. v. om Craonne) och trängde de
senare ned mot Aisne, sålunda ansenligt
förbättrande sin ställning. – Vinterslaget i Champagne
(21 febr.–20 mars). Med ändamål att binda
tyska krafter på västfronten och sålunda underlätta
den förestående ryska offensiven i Galizien insattes
den till 200,000 man förstärkta 4:e franska armén
21 febr. till anfall mot delen Souain–Perthes–
Massiges (15 km. ö. om Souain) af 3:e tyska arméns
front i Champagne. Anfallet, som – för första
gången under kriget – inleddes med en 2 dygn varande
"trumeld", ledde dock endast till mindre, partiella
framgångar. Under den följande månaden
upprepdes anfallen, som nu antagligen äfven åsyftade ett
genombrott, oupphörligt, men tyska fronten
förblef obruten. – Slaget vid Neuve-Chavelle (10–14
mars). För att underlätta fransmännens offensiv
i Champagne igångsatte French 10 mars med 1:a
armén (Haig) af den nu på 2 arméer delade
engelska armén en anfallsoperation mot Lille,
hvarvid i första hand den af en del (3 fördelningar)
af 6:e tyska armén försvarade höjdsträckningen
La Bassée–Neuve-Chapelle–Fromelles s. v. om
Lille, skulle tagas. Hufvudstriden kom att stå om
den befästa byn Neuve-Chapelle (3 km. n. om
La Bassée), mot hvilken 1 engelsk och 1 indisk
armékår insattes. Byn togs, men något vidare
resultat uppnåddes ej. Förlusterna för den
anfallande hade enligt engelsk uppgift utgjort 1/3
(13,000 man) af infanteristyrkan. – Slaget vid
Yperen
(22 april–25 maj). Efter en längre tids
relativt lugn i Flandern gick hertigen af
Württemberg 22 april till anfall mot de allierades front
i linjen Steenstraate–Langemarck n. om Yperen.
Anfallet inleddes, för första gången under
Världskriget, med ett gasanfall i stor skala. Sedan
härvid d’Urbals högra flygel trängts tillbaka 3–4 km.
närmare staden, förnyades anfallet, som denna gång
riktades mot den af 2:a engelska armén (Plumer,
som efterträdt Smith-Dorrien) besatta fronten
Poelcappelle–Becelaere n. ö. och ö. om Yperen.
Engelsmännen måste gå tillbaka närmare staden. När
anfallen 25 maj upphörde, bildade de allierades
front n., n. ö., ö. och s. ö. om denna senare en
halfkrets ("Yperen-bågen") med endast omkr 4 km.
radie. Själfva staden, som nu utsattes för ett allt
kraftigare bombardemang, blef nästan fullständigt
förstörd. – Slaget vid La Bassée och Arras
("Lorettoslaget", 9 maj–23 juli). I början af maj
koncentrerade de allierade ansenliga krafter (12
armékårer) mellan Scarpe och Lys för att
genombryta tyska fronten mellan Douai och Lille.
Anfallet, som började 9 maj, utfördes af 1:a engelska
armén, hvilken på ömse sidor om La
Bassée-kanalen framryckte mot den af 6:e tyska arméns
högra flygelgrupp försvarade ställningen ö. om
Neuve-Chapelle, samt af 10:e franska armén (nu
under general d’Urbal) mot linjen Lorettohöjden–
Ablain–Neuville-S:t-Vaast–Écurie (n. om Arras),
försvarad af nämnda tyska armés midtgrupp.
Tyskarnas främsta linje pressades något tillbaka
särskildt på vänstra flygeln ö. om Ablain, men
oaktadt anfallen återupprepades med allt starkare
krafter – anfallsstyrkan ökades efter hand till
närmare 500,000 man (mot försvarsstyrkans
260,000) –, förblef tyska fronten obruten. Efter
1 juni afmattades striderna alltmera, (och fram i
juli kan det långvariga och synnerligen
förlustrika fältslaget – fransmännens förluster anslogos
till 78,000 man, tyskarnas till 60,000 man –
anses afslutadt. – I Argonnerna pågingo striderna
under hela året, utan att läget i stort undergick
någon förändring.

Striderna vid Verdun. Tyskarnas
ansträngningar under våren att framflytta sin omslutningslinje
n. v. och n. om fästningen närmare denna ledde
icke till något resultat. I juli aflöstes general
Sarrail som chef för 3:e armén af general
Humbert, och i aug. öfvertog general Herr befälet
öfver Verduns försvarsområde, som ställdes under
chefen för midtarmégruppen (de Langle). På
hösten återupptog kronprinsen af Tyskland
anfallsoperationerna, som nu riktades mot
försvarsområdets nordvästra front, dock utan framgång.
– För att lätta trycket mot Verdun gick i
april 1:a franska arméns vänstra flygel till
anfall mot den af härafdelningen Strantz
försvarade fronten s. ö. om Verdun i linjen S:t Mihiel–
Pont-à-Mousson, hvilket ledde till långvariga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:22 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free