- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
185-186

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världskriget. Krigshändelserna 1915. Västfronten - Världskriget. Krigshändelserna 1915. Östfronten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

strider särskildt i Priester wald (Bois de Prêtre),
utan att läget förändrades. – Striderna i tyska
Lothringen och i Elsass.
Ställningskriget på denna
mera sekundära krigsskådeplats pågick under hela
året. De franska stridskrafterna i Elsass
förstärktes i början af året med den nyuppsatta
7:e armén (de Maud’huy, sedan de Villaret).
Särskildt blefvo bergstopparna
Hartmannsweilerkopf och Morkenhain i södra Vogeserna
föremål för förbittrade strider. De stannade slutligen
i tyskarnas händer, och fransmännens försök att
genom Vogeserpassen nå Kolmar och Mülhausen
afvisades. – Höstslaget i Champagne
(22 sept.–3 nov.). På hösten 1915 ansåg franska
härledningen (med hänsyn till förhållandena på
östfronten) tidpunkten lämplig för ett
genombrottsförsök i stor skala, hvilket skulle utföras
samtidigt i Champagne och i Artois. 2:a franska armén
(Pétain, som aflöst Castelnau) transporterades
från Somme (där den ersattes af den nyuppsatta
3:e engelska armén) till Champagne och bildade
med 4:e armén en armégrupp under Castelnau.
De båda arméerna (tills. 23 fördelningar) skulle
här utföra genombrottet å sträckan
Auberive–Servon (n. v. om Suippes), besatt af delar af
3:e tyska armén och 1 reservkår af den 5:e (till
en början sammanlagdt 6 fördelningar). Efter
föregången mycket kraftig artilleriförberedelse tog
själfva anfallet sin början 25 sept. och fortsattes
sedan utan afbrott till 7 okt. Den tyska
frontlinjens högra flygel hade då trängts tillbaka 3–4,5
km. till Butte de Tahure–Navarin, och den
viktiga höjden n. om Massiges hade gått förlorad,
men fronten förblef dock obruten. Efter erhållna
förstärkningar gick general v. Einem 30 okt. öfver
till motanfall och återtog höjdpartiet vid Butte de
Tahure, utan att dock kunna framtränga längre. I
början af nov. afstannade striderna å ömse sidor, och
härmed var det stora slaget till ända. Förlusterna,
särskildt för de anfallande fransmännen, hade varit
högst betydande (enligt uppgift 65,000 man). –
Höstslaget vid La Bassée och Arras (25
sept.–13 okt.). De allierades offensiv i Artois utfördes
af 10:e franska armén (17 fördelningar), som gick
till anfall mot delen Écurie–Souchez–östra delen
af Lorettohöjden (n. om Arras), och 1:a engelska
armén (5, slutligen 11 fördelningar), som anföll
delen Grenay–Auchy (s. v. om La Bassée) af
tyska fronten mellan Arras och La Bassée, försvarad
af högra flygelgruppen (omkr. 9 fördelningar) af 6:e
tyska armén (kronprinsen af Bajern). Anfallet, som
leddes af general Foch i samråd med fältmarskalken
French, igångsattes efter 50 timmars trumeld 25
sept. och fortsattes under följande dagar med det
resultat, att i början af okt. fransmännen trängt
tyskarna tillbaka omkr. 2 km. till Givenchy en
Gohelle och engelsmännen pressat motstående
frontdel bakåt högst 4 km. till höjdpartiet ö. om Loos.
Det afsedda genombrottet af den tyska fronten kunde
dock ej utföras, och de viktiga orterna Lens och
La Bassée förblefvo fortfarande i tysk ego. – Efter
dessa kraftansträngningar, som varit förbundna
med mycket betydliga förluster (enligt engelsk
uppgift omkr. 180,000 man för de allierade),
inträdde ett relativt lugn på västfronten under
återstoden af året. – Förändringar i högsta
ledningen å ententesidan.
3 dec. 1915 utnämndes
general Joffre till högste befälhafvare för de franska
arméerna på samtliga krigsskådeplatser i Europa
(således äfven på Balkanhalfön) och förordnades
general de Castelnau till generalstabschef (i stora
högkvarteret). Den senare efterträddes i sin
ordning som armégruppschef af general de Langle de
Cary, och som chef för 4:e armén förordnades
general Gouraud. – 18 dec. förordnades general
Haig till öfverbefälhafvare för de engelska arméerna
i Frankrike i st. f. fältmarskalken French, som
blef chef för de engelska trupperna i hemlandet.
Befälet öfver 1:a armén öfvertogs af general Munro.
I samband härmed afgick general Murray som
generalstabschef och efterträddes af general
Robertson.

Östfronten. Vinterslaget i Masuren (4–22
febr.). Operationernas ledning i och för den
planlagda offensiven mot Ryssland var så fördelad, att
Hindenburg (sedan nov. 1914 generalfältmarskalk)
förde befälet på den del af fronten, som befann
sig n. om Pilicafloden, och ärkehertig Fredrik på
den söder därom varande frontdelen. Sedan de
tyska stridskrafterna i Ostpreussen förstärkts med
den nyuppsatta 10:e armén (von Eichhorn), omkr.
140,000 man, som insattes på 8:e arméns vänstra
flygel ö. om Tilsit, grep Hindenburg med de båda
arméerna (tills. omkr. 240,000 man) 4 febr. till
offensiven. Den motstående ryska 10:e armén (v. Siewers)
blef i en följd af strider tillbakakastad öfver
gränsen. Dess hufvuddel trängdes slutligen, omfattad i
båda flankerna, mot skogstrakten mellan Augustow,
Suvalki och Lipsk (v. om Grodno) i nordöstra Polen,
där den blef så godt som fullständigt omringad och
(21 febr.) nödgad att ge sig fången. Ryssarnas
nederlag var fullständigt. Förlusterna hade
uppgått till 165,000 man, hvaraf 100,100 fångar.
Ostpreussen var än en gång befriadt. Spillrorna af
den ryska armén samlades bakom Bobrlinjen
(Osovets–Grodno). De tyska arméernas hufvudkrafter
stannade, på grund af svårigheterna att under
rådande väderleksförhållanden (djup snö)
upprätthålla förbindelserna, i linjen Augustow–Suvalki–
Kalwarija–Pilvitzski (s. v. om Kovno). – Redan
under det slaget i Masuren pågick, hade en del
af 8:e tyska armén under general von Scholtz
måst afdelas för att afvisa ett ryskt anfall från
Łomža mot nämnda armés högra flank. 22 febr.
igångsatte general Ruzskij ett allmänt anfall med
(den nybildade) 12:e armén (Pleve) ö. om
Przasnysz och 1:a armén (Litvinov) v. om denna stad
mot delen Johannisburg–Mława af tyska fronten,
försvarad af arméafdelningen Gallwitz (nybildad
af delar af 9:e armén och gränsskyddstrupper)
samt v. Scholtz’ trupper. Tyskarna grepo å sin sida
äfven till offensiven och intogo Przasnysz, men
måste åter (27 febr.) släppa staden och gå
tillbaka mot gränsen. Sedan de erhållit
förstärkningar (af 10:e armén), kunde de dock hejda
ryssarnas vidare framträngande. Ett ställningskrig, som
varade till fram på sommaren, vidtog nu på denna
del af fronten. Ruzskij aflöstes i april som
befälhafvare på ryska nordvästfronten af general
Alexejev. Längst i n. intogo ryssarna 18 mars Memel,
som plundrades, men de fördrefvos åter efter några
dagar. – Karpaterslaget (22 jan.–22 april). För
att vinna ett gynnsamt utgångsläge för en af general
Ivanovs armégrupp (3:e, 8:e och 11:e arméerna)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:22 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free