Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världskriget. Krigshändelserna 1915. Östfronten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Linsingen, hvars armé förstärkts med delar af 2:a
österrikiska armén. – Efter Přzemyśls
återeröfring fortsatte Mackensen, under hvars befäl
nu äfven hufvuddelen af den med Beskidkåren
förstärkta 2:a österrikiska armén ställdes,
framryckningen och tvang efter tre dagars strider
(12–15 juni) ryssarna att utrymma Wisznia-linjen
och gå tillbaka till Wereszyka-linjen (Rawa
Ruska–Grodek) framför Lemberg. 19 juni framgick
armégruppen till anfall på sistnämnda linje med
Mackensens egen armé mot Rawa Ruska på
ställningens högra flygel. Följande dag togs denna
viktiga stödjepunkt, hvarefter hela ställningen
upprullades. Ryssarna gingo tillbaka dels mot
Lemberg, hvars provisoriska verk af dem besattes, dels
till trakten n. ö. om staden, där en ny ställning
togs. Denna senare eröfrades dock natten till den
22 af Böhm-Ermollis trupper, och följande morgon
stormade österrikarna äfven själfva
stadsbefästningen på dennas nordvästfront, hvarefter staden
utrymdes. Lembergs fall blef af stor såväl militär som
politisk betydelse. – Sedan Linsingen den 25–28
ånyo tillkämpat sig öfvergången öfver Dnjestr (vid
Halicz-Zydaczow) och vid Komarno vunnit
förbindelse med Böhm-Ermolli, drogo ryssarna sig
tillbaka till linjen
Tarnopol–Brody–Vladimir-Volynskij–Kovel, sålunda utrymmande i det
närmaste hela Galizien.
Polens eröfring. Efter Galiziens befriande beslöt
de allierades härledning att återupptaga offensiven
i Polen och i första hand sätta sig i besittning
af Weichsellinjen. Tyska härledningen hoppades
genom en samtidig framryckning öfver Narev och
Weichsel kunna omsluta en del af ryska hären
och tvinga den till kapitulation. – Operationerna
började 14 juli därmed, att den nybildade
Njemenarmén (under förutvarande chefen för 8:e armén,
general O. v. Below), omkr. 8 inf.- och 4
kav.-fördelningar, längst i n. öfvergick Windau i
Kurland och framryckte mot linjen Sjavli
(Szawli)–Riga. 14–25 juli besegrades den motstående
ryska 5:e armén vid Sjavli, den 18 intogs Tuckum
(50 km. v. om Riga), och 1 aug. besattes Mitau.
Ryssarna drogo sig tillbaka mot Düna, förföljda
af det tyska kavalleriet, som 4 sept. bemäktigade
sig brohufvudet vid Friedrichstadt. Tyskarna voro
dock för svaga för att forcera den starkt befästa
Düna-linjen (Dünaburg–Riga), och Njemenarmén
blef följaktligen tills vidare hänvisad till
defensiven. – Till höger om Njemenarmén framgick 10:e
armén (v. Eichhorn) mot linjen Grodno–Kovno.
Efter 10 dagars belägring intogs 18 aug. Kovno af
en mot densamma afdelad belägringskår (om 5
fördelningar) under general Litzmann, hvarvid 20,000
fångar och 1,300 artilleripjäser togos.
Njemenlinjen s. om Kovno hölls dock tills vidare af ryska
10:e armén (nu under befäl af general Pflug). –
Till höger om Eichhorn framryckte högra flygeln
af 8:e armén (v. Scholtz) i förening med general
v. Gallwitz’ armé (senare benämnd 12:e armén) 13
juli på ömse sidor om Przasnysz mot Narevlinjen,
försvarad af ryska 12:e armén (Pleve) mellan
Łomża och Przasnysz samt af 1:a armén (Litvinov)
mellan sistnämnda stad och Weichsel (vid
Novogeorgievsk). Ryssarna kastades undan, och Narev
öfvergicks på bred front af Gallwitz’ armé
mellan Rozan och Pultusk 22–27 juli. Warschau
blef nu det närmaste operationsföremålet för denna
senare. Novogeorgievsk inneslöts fullständigt 9
aug. Följande dag tillkämpade sig äfven v. Scholtz
öfvergången öfver Narev (vid Łomża), hvilket hade
till följd, att ryssarna gingo tillbaka mot Bug. –
Medan sålunda Gallwitz från n. framgick mot
Warschau, framryckte 9:e armén (prins Leopold af
Bajern) från v. öfver Bzura och Ravka mot nämnda
stad. Till höger om sistnämnda armé framgick
härafdelningen Woyrsch, i hvilken nu ingingo
såväl kåren Kövess som resterna af 1:a österrikiska
armén (Dankl, som förflyttats till italienska
fronten), mot Ivangorod, genombröt den ryska
ställningen vid Zwolen s. v. om fästningen, trängde
den motstående ryska 4:e armén (Ewerth) tillbaka,
öfvergick Weichsel nedanför Ivangorod 29 juli och
framryckte vidare mot den viktiga järnvägsknuten
Siedlce ö. om Warschau. – Till höger om
Woyrsch framgick på armégruppen Mackensens
vänstra flygel 4:e österrikiska armén (ärkehertig
Josef Ferdinand) s. och ö. om Weichsel mot linjen
Lublin–Novoalexandrija, hvilken sistnämnda vid
Weichsel ofvanför Ivangorod belägna stad nåddes
den 29. Ryssarnas mellan Weichsel och Bug stående
3:e armé (under Lesch, som efterträdt den
entledigade Dmitriev) hade då vikit tillbaka mot den
förstärkta linjen Cholm–Lublin–Ivangorod, i
hvilken den beredde sig att upptaga strid. Ivangorod
utrymdes dock på storfurstens befallning 4 aug.
och besattes s. d. af österrikiska kåren Kövess. –
Då Warschaus hufvudförbindelselinje (öfver Siedlce)
genom Eichhorns och Woyrschs framryckning
mot densamma från olika håll allvarligt hotades,
gaf storfursten Warschaus försvarare, general
Smirnov, order att utrymma fästningen. 5 okt.
utrymdes forten på vänstra Weichselstranden och själfva
staden, men den på högra Weichelstranden belägna
förstaden Praga hölls ännu, och broarna öfver
Weichsel sprängdes. Först den 8 lyckades det
prins Leopolds af Bajern armé, som efter ganska
hårda strider satt sig i besittning af förterrängen
framför fästningens sydfront, att fullständigt besätta
staden och öfvergå Weichsel. Smirnovs armé gick
tillbaka till en förberedd upptagsställning i linjen
Łukow–Siedlce. Mot denna framryckte nu de
till en armégrupp under prins Leopolds befäl
förenade tyska 9:e och Woyrschs arméer. Den 12
nåddes ofvannämnda linje, som utan strid uppgafs
af ryssarna. – Emellertid hade i slutet af juli en
belägringskår om 7 fördelningar från Gallwitz’
armé under general v. Beseler omslutit
Novogeorgievsk, där omkr. 100,000 man ryska trupper
(hufvudsakligen delar af de slagna 1:a och 12:e
arméerna) samlats. 21 juli inneslöts fästningen,
och efter en ytterst kraftig beskjutning
stormades forten på anfallsfronten 15–18 aug., hvarpå
kommendanten, general Bobyr, öfverlämnade
fästningen (den 19). Härvid föllo omkr. 90,000 fångar
och 1,600 artilleripjäser i tyskarnas händer. –
Armégruppen Mackensens framryckning och
Brest-Litovskis intagande. Omedelbart efter Lembergs
återeröfring omgrupperades de under dåmera
generalfältmarskalken v. Mackensens befäl stående
arméerna i och för en framryckning mot de i södra
Polen, mellan Weichsel och Bug, stående ryska
stridskrafterna (4:e och 3:e arméerna). Offensiven
började på armégruppens vänstra flygel, där 4:e
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
