Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världskriget. Krigshändelserna 1915. Sydfronten - Världskriget. Krigshändelserna 1915. Turkiets krig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199 Världskriget (Krigshändelserna 1915. Saloniki. Turkiets krig. Anfallet mot Dardanellerna) 200
senare den 14, hvilket ledde till inonte ne grinska
arméns kapitulation och konungens flykt ur lan-
det, som nu besattes af österrikarna.
Salonikifronten. Medan l:a bulgariska
armén följde efter de återtågande serbiska strids-
krafterna, bland hvilka konung Peter befann sig,
in i (sydöstra hörnet af) Montenegro och Alba-
nien, samlades under de sista dagarna af nov.
2:a, 3:e och 4:e bulgariska arméerna med en
totalstyrka af 150,000 man under general Todo-
rovs öfverbefäl i linjen Pfilep-Krivolac-Stru-
mica för att uppta kampen med den i Macedonien
stående orientarmén och därvarande serbiska styr-
kor. Inför hotet af en omfattning drog general
Sarrail, hvars armé då räknade omkr. 100,000
man, dennas vänstra flygel 30-40 km. tillbaka
mot grekiska gränsen, medan högra flygeln kom
att sträcka sig från Demir kapu vid Värdar, v. om
Strumica, mot Doiransjön s. om denna stad. Fron-
ten kom sålunda att bilda en framspringande nära
nog spetsig vinkel. Häraf begagnade sig general
Todorov, då han 10 dec. igångsatte ett dubbelt
omfattande anfall mot ställningen i fråga. Efter
två dagars hårda strider - det s. k. slaget vid
Värdar - nödgades de allierade utefter hela
linjen anträda återtåget öfver gränsen mot Grek-
land. För att ej kränka detta lands neutralitet för-
följdes orientarmén icke in på grekiskt område, där
den dock icke - som bort ske i öfverensstämmelse
med neutralitetens lagar - afväpnades, utan fick
tillfälle att reorganiseras.
Turkiets krig. Anfallet mot Dardanel-
lerna. Brittiska regeringen meddelade 2 jan. 1915
den turkiska att, så vida icke Turkiet inställde
frammarschen mot Egypten, skulle England force-
ra Dardanellerna och sätta sig i besittning af Kon-
stantinopel. Då ett af visande svar på denna an-
hållan följde, besköt den förenade engelsk-franska
flottan, under amiral Sackville Garden, som sedan
föregående höst blockerat kusten, 19, 25 och 26
febr. de vid Dardanellernas västra mynning belägna
forten, hvilka tystades. Alla försök att tränga ige-
nom det minerade, af talrika strandbatterier samt
tyska och turkiska undervattensbåtar försvarade
sundet misslyckades dock. Vid det stora anfallet
18 mars - ledt af engelske amiralen de Robeck -
mot forten, som försvarade smalaste delen af sundet
(eng. The Narrows), gingo 3 slagskepp (2 engelska
och l franskt) med 2,000 mans besättning förlorade.
Ententemakterna beslöto nu att landsätta en armé
på Gallipolihalfön och från landsidan söka betvinga
de till sundets försvar uppförda verken. De härför
afsedda stridskrafterna, hufvudsakligen bestående
af kolonialtrupper, samlades under första hälften
af april i Egypten och på ön Lemnos. Den af dem
bildade s. k. Medelhafsexpeditionsarmén utgjordes
af l fransk och 5 engelska fördelningar, tills. omkr.
120,000 man, under öfverbefäl af general lan Ha-
milton. Han beslöt att rikta hufvudanfallet mot
befästningarna vid Kilid Bahr, beläget på västra
stranden af The Narrows. För detta ändamål
landsattes 25 april Anzac-kåren (förk. för eng.
Australian and New Zealand Army Corps) omkr.
10,000 man australiska och nyzeeländska trupper
vid Ari Burnu på halföns västra kust, 23 km. från
dess sydspets, och en engelsk fördelning vid Seddil-
Bahr, Helles Burnu m. fl. platser på denna senare.
Tillika landsattes en svag fransk brigad i demon-
strativt syfte vid Kum Kale på den asiatiska sidan
midt emot Seddil-Bahr. - Försvarskrafterna ut-
gjordes af 5:e turkiska armén, bestående af 5 för-
delningar (hvaraf 2 stodo på den asiatiska sidan
af sundet) med en sammanlagd styrka af 75,000
man och (från 25 mars) ställd under befäl af tyske
generalen Liman von Sanders, förut anställd som
omorganisatör af turkiska armén, öfverbefälet öfver
samtliga stridskrafter till lands och sjöss fördes af
den i turkisk tjänst stående tyske amiralen von
Usedom. - Landstigningen lyckades så till vida,
att trupperna, om än med svåra förluster, kunde
komma i land och sätta sig i besittning af en smal
strandremsa på resp. landstigningsställen, men alla
försök att vinna ytterligare terräng misslyckades.
Den franska brigaden måste åter inskeppa sig. Un-
der de närmast följande dagarna trängde den på
halföns sydspets landsatta brittiska styrkan i
förening med en fransk brigad turkarna tillbaka
mot byn Krithia, belägen på en brant uppstigande
höjdplatå, 7,5 km. från Seddil-Bahr, men den tvärs
öfver denna gående turkiska hufvudställningen
kunde icke betvingas, oaktadt truppernas anfall
understöddes af örlogsfartygens eld. Den vid Ari
Burnu landsatta Anzac-kåren höll sig med möda
emot den 3:e turkiska under Essad pascha stående
armékårens motanfall. - I början af maj hade
turkiska armén förstärkts till 100,000 man, och un-
der samma månad tillfördes de allierades armé l
fransk inf.-fördelning och en del brittiska trupper.
I juni tillkom ytterligare l engelsk territorialför-
delning. De brittiska trupperna bildade då l ar-
mékår om 6 fördelningar, under befäl af general
Hunter-Weston, och de franska l armékår, om 2
fördelningar, under general Gouraud, som i maj
efterträdt general d’Amade. På grund af de lidna
förlusterna torde den sammanlagda styrkan icke ha
öfverstigit 100,000 man. Oaktadt anfallen, sär-
skildt mot Krithia-ställningen, upprepades med allt
större styrkor, förblef läget oförändradt. De allie-
rades sjöstridskrafter kunde ej heller uträtta något
väsentligt. Tvärtom sänktes under maj 3 engelska
slagskepp medelst torpedanfall från tyska och tur-
kiska undervattensbåtar, hvilket föranledde hem-
sändandet af de större örlogsfartygen. - Under
juli och i början af aug. tillfördes general Hamil-
tons armé 5 fördelningar med tills. 80,000 man, af
hvilka dock 50,000 ersatte de lidna förlusterna. Af
förstärkningarna landsattes 6 aug. 4 fördelningar i
Suvlabukten på halföns västra kust n. om Anzac-
kårens landningsplats, hvilken styrka (benämnd
9:e kåren, under general Stopford) gick till an-
fall mot de turkiska ställningarna på Anafarta-
höjderna omkr. 6 km. från stranden. Samtidigt
gick Anzac-kåren, nu förstärkt till 3 fördelningar,
till anfall mot höjdpartiet Sari Bair, som bildade
en fortsättning på Anafartahöjderna söderut. Syf-
tet med detta samfällda anfall var att efter besitt-
ningstagandet af höjderna framtränga till Maidos
på Gallipolihalföns motsatta strand. Anfallet, som
pågick t. o. m. 10 aug., afslogs dock slutligen med
betydliga förluster (minst 30,000 man enligt en-
gelsk uppgift), utan att ha ledt till annat resultat
än framflyttandet af de allierades främsta linje
1-2 km. ö. om Ari Burnu. Ett nytt anfall (21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
