- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
221-222

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världskriget. Krigshändelserna 1917. Västfronten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Världskriget (Krigshändelserna 1917. Västfronten. Förenta staterna med i kriget)

222

hufvudsakligen afsedd som flankskydd – på sin
vänstra flygel. 31 juli började Haig anfallet, som
efter 5 dagars strider medförde engelska frontens
framflyttning några få km. ö. och n. ö. om Ype-
ren. Efter ett kortare uppehåll, förorsakadt af
väderleksförhållandena, hvilka omöjliggjorde all
f ramryckning i den sänka terrängen, återupp-
togs (16 aug.) offensiven, som nu riktades mot
Gheluvelt-Langemarck-Iinjen ö. om staden. Det
afsedda målet nåddes endast på vänstra flygeln, där
Langemarck eröfrades. På öfriga delar af fronten
afslogos anfallen med stora förluster. Under åter-
stoden af månaden upprepades anfallen flera gånger
utan afsevärdt resultat. En allmän modlöshet bör-
jade - enligt engelsk uppgift - vinna insteg inom
engelska armén. Först sedan ett antal "förbru-
kade" fördelningar dragits ur fronten och ersatts af
friska truppförband, fortsattes den af brutna offen-
siven 20 sept., då 11 fördelningar gingo till anfall
från linjen Hollebeke (s. ö. om Yperen)-Lange-
marck. Efter en veckas häftiga strider nåddes
linjen Gheluvelt-Zonnebeke, som hölls trots
tyskarnas energiska motanfall under de följande
dagarna. Ett nytt anfall å samma front 4 okt.
medförde åter en terrängvinst, dock endast af l-2
km. bredd. Fronten hade nu framflyttats till lin-
jen Gheluvelt-Broodseinde-Poelcappelle 9-11
km. från Yperen. Med af sikt att nå bortre randen
af det långsträckta höjdparti, hvarpå byarna
Gheluvelt, Broodseinde och Passchendaele äro be-
lägna, företog Haig under okt. och första hälften
af nov. flera anfall, hufvudsakligen med Plumers
och Goughs arméer, i nordöstlig riktning, hvarvid
för hvarje gång smärre terrängvinster gjordes.
Slutligen, 17 nov., intogs Passchendaele och när-
liggande del af höjdkammen. Därefter af stannade
efter hand stridsverksamheten i det närmaste på
denna front, och i början af dec. var det stora
slaget slut. - Strategiskt sedt var detsamma ingen
seger för de allierade, ty det afsedda målet:
tyska frontens upprullande hade icke nåtts. Dess-
utom hade förlusterna varit utomordentligt svåra.
"Tredje slaget vid Yperen", som engelsmännen
benämna slaget, spelade samma roll för dem som
slaget vid Verdun för tyskarna, nämligen att för-
bruka ett öfver höfvan stort antal trupper, so¾
kunnat få bättre användning på annat håll. Äf-
ven i detta fall var de allierades egentliga vinst
af det långvariga och kraftuttömmande fältsla-
get, att en afsevärd del (enligt tysk uppgift del-
togo efter hand sammanlagdt 86 fördelningar
i slaget) af tyska hären på västfronten bands
vid denna frontdel. - Slaget vid Chemin des
Dames (24 okt.-2 nov.). Sedan våroffensiven
vid Aisne af stannat, vidtog ett långvarigt ställ-
ningskrig på Chemin des Dames-platån, hvarvid
tyskarna (7:e armén) redan på försommaren träng-
des tillbaka n. om linjen Craonne-Hurtebise-
Braye-Laffaux. Upprepade försök att med in-
sättande af allt större styrkor (slutligen 26 för-
delningar) återtaga de förlorade ställningarna hade
i stort sedt ingen framgång. Å andra sidan
innehade tyskarna alltjämt det behärskande Mal-
maisonpartiet i v. samt norra kanten af platån.
I syfte att sätta sig i besittning af hela denna
och sålunda skapa en lämpligare försvarsfront
anordnade Pétain i okt. ett anfall mot nämnda

parti med 7 fördelningar tillhörande 6:e armén
(Maistre). Anfallet, som efter en kraftig artilleri-
förberedelse började den 24, lyckades. Tyskarna,
som förlorade 11,000 fångar och nära 200 artil-
leripjäser, måste slutligen (2 nov.) släppa hela
platån och gå tillbaka n. om Ailette. Sedan Che-
min des Dames-partiet sålunda gått förloradt, vid-
tog ett långvarigt ställningskrig på Ailettes norra
strand. - Slaget vid Verdun (12 aug.-9 okt.).
Under våren och större delen af sommaren före-
kommo endast mindre strider på Verdunfronten,
men 12 aug. började fransmännen (under Guillau-
mat, som aflöst Herr) en "aflastningsoffensiv" (för
att underlätta Haigs förnyade offensiv vid Yperen)
mot tyska fronten Bezonvaux-Avocourt n. om
Verdun, försvarad af till en början 7, sedermera
efter hand 14 fördelningar af 5:e armén (v. Gall-
witz). Anfallet kröntes med framgång. Franska
fronten n. om fästningen framflyttades ända till
5 km. (10-12 km. från staden), så att densamma
v. om Maas på sina ställen nära nog samman-
föll med försvarsfronten före tyskarnas stora anfall
i juni 1916. - Slaget vid Cambrai (20 nov.-7
dec.). Den af Haig anordnade offensiven i slutet
af nov. mot tyska fronten s. v. om Cambrai -
norra delen af "Siegfriedsställningen" - afsåg
dels att indrifva en kil i nämnda front för att
om möjligt rulla upp densamma, dels att för-
leda tyska härledningen att splittra sina stra-
tegiska reserver. 20 nov. gick 3:e armén (Byng,
som efterträdt den till Egypten förflyttade Allén-
by) med 7 fördelningar, hvartill sedermera kommo
5, till anfall från linjen Gonnelieu-Hermies
(omkr. 12 km. s. v. om Cambrai) mot den möt-
liggande af 2:a tyska armén (v. d. Marwitz)
besatta frontdelen. I olikhet mot hvad förut
varit fallet, förbereddes anfallet icke med artil-
lerield, utan - för första gången i större skala
under kriget - genom massinsättning af tankar
(hvarför slaget också benämnts Tankslaget),
hvilket gjorde, att detsamma träffade tyskarna
fullständigt oförberedda. Den tyska hufvudställ-
ningen togs, och fronten trängdes tillbaka ända
till 8 km. närmare Cambrai. Marwitz erhöll emel-
lertid förstärkningar - hvarefter hans armé upp-
gick till 23 fördelningar - och gick i sin ord-
ning 30 nov. öfver till motanfall med den påföljd,
att engelsmännen åter måste släppa den af dem
uppnådda linjen och gå tillbaka omkr. 4 km. till
linjen Gonnelieu-Flesquières-n. om Hermies. S.
om Gonnelieu framträngde tyskarna t. o. m. öfver
sin ursprungliga front. Efter slaget, som följakt-
ligen slutade med en afgjord taktisk framgång för
tyskarna, vidtog åter ställningskriget på denna front.
Förenta staternas deltagande i
kriget. Redan 5 april 1917 hade Förenta sta-
terna förklarat Tyskland krig, men någon större
inverkan på krigshändelserna till lands medförde
detta icke under året. Vid tidpunkten för krigs-
förklaringen uppgick den mobiliserade arméns (re-
guljära arméns och nationalgardets) styrka till
190,000 man värfvade trupper, af hvilka dock
endast omkr. hälften var fullt utbildad. I maj
infördes allmän värnplikt att omfatta alla män
fr. o. m. 21 t. o. m. 31 års ålder. I juni öfver-
fördes den första af de arméfördelningar, i hvilka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:22 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free