Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världskriget. Krigshändelserna 1917. Östfronten - Världskriget. Krigshändelserna 1917. Sydfronten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
227 Världskriget (Krigshändelserna 1917. Östfronten. Stillestånd. Sydfronten. 10 :e-12 relsonzoslugen) 228
sion mot Petersburg för att förmå Ryssland att
sluta separat fred. Ett villkor för, att en dylik
rörelse skulle ha af sedd effekt, var dock intagan-
det af den starka operationsbas för ryska flottan,
som anordnats i Rigaviken med de vid inloppen till
denna belägna öarna ösel, Dagö, Moon m. fl. För
nämnda ändamål hopsamlades under aug. 1917 i
Hamburg och Bremerhafen en transportflotta om 17
större ångare m. fl. fartyg, som under eskort fördes
till Libau, där landstigningstrupperna mötte. Dessa
senare utgjordes af l inf.-fördelning, l fältart.-
reg:te, något tungt artilleri, några hjulryttar-
(velociped-)bataljoner m. fl. trupper under befäl af
general von Kathen. Efter omsorgsfulla förberedel-
ser, såsom flygrekognoscering, bombardering från
luften af befästningsanläggningar och flygstationer,
minsvepning af inloppen till Rigaviken o. s. v.,
afgick transportflottan 11 okt., eskorterad af en
örlogsflotta om 10 slagskepp, 13 kryssare m. m.
of ver befäl et till sjöss fördes af amiral Schmidt.
Försvarsanordningarna utgjordes af de ryska sjö-
stridskrafterna i Rigaviken - bestående af 2
äldre slagskepp, 4 kryssare, ett antal jagare,
kanon- och undervattensbåtar m. fl. fartyg -
permanenta befästningar (talrika kustbatterier be-
styckade med ända till 30,5 cm. moderna kanoner),
minlinjer o. s. v. samt utom verkens besättningar
13,000 man infanteri, l f altart.-reg :te och något
kavalleri. Hufvuddelen af trupperna, under befäl
af generallöjtnant Ivanov, befann sig på ösel med
Arensburg (på sydöstra kusten) som operations-
bas. Sedan farvattnet rensats från minor och
kust batterierna tystats af de tyska slagskeppen,
ankrade transportflottans hufvuddel 12 okt. i
Taggaviken på ösels nordvästra kust, hvarefter
landstigningstrupperna utan allvarligt motstånd
landsattes. De ryska trupperna, som voro spridda
på flera håll, drefvos efter hand tillbaka mot
örissar på öns nordöstkust, där de måste ge sig,
och den 15 var hela ön besatt utan starkare mot-
stånd från ryssarnas sida. 18 aug. besattes på
samma sätt Moon och den 20 Dagö samt små-
öarna. Antalet fångar uppgick till 20,000. -
Under tiden hade tyska slagskeppseskadern under
amiral Behncke tystat kustbatterierna å halfön
Sworbe vid södra inloppet till Rigabukten, ingått
i denna och den 17 besegrat ryska eskaderns huf-
vuddel s. om Moonsundet, hvarvid ryska slagskep-
pet "Slava" sänktes, hvarpå de i behåll varande
ryska sjöstridskrafterna fullständigt utrymde Riga-
viken och gingo tillbaka till Sveaborg. - Vapen-
stillestånd. 7 nov. störtades ryska regeringen, i
hvilken Kerenskij sedan 20 juli varit konselj-
president (med bibehållande af krigsminister-
posten) och efterträddes af "rådsregeringen"
Lenin-Trotzkij, hvarmed bolsjevismen kom att
härska i Ryssland. Detta medförde inom kort
inställandet af fientligheterna på alla fronter och,
trots de tyska militära myndigheternas förbud,
efter hand en allmän "förbrödring" mellan trup-
perna i främsta linjen, hvilken i sin ordning lade
grunden till den anarki, som kom till utbrott hos
de tyska trupperna vid etappväsendet på väst-
fronten och i hemorten på hösten 1918 och som
i väsentlig mån bidrog till det slutliga nederlaget.
22 nov. utnämnde rådsregeringen en f. d. fänrik
Krylenko till öfverbefälhafvare, och denne inledde
efter få dagar underhandlingar med tyska rege-
ringen, hvilka 5 dec. ledde till af slutandet af
ett vapenstillestånd. Under detsamma togo freds-
förhandlingarna sin början i Brest-Litovski, äfven
omfattande de öfriga centralmakterna. Det strate-
giska läget hade härigenom i hög grad förbättrats
för de senare, äfven om någon borttransportering
i större skala af trupperna för användning på
annat håll ej kunde ske, förr än fred blifvit sluten.
Sydfronten. Italienska fronten. 10:e och
11 :e Isonzoslagen. Enligt öfverenskommelsen i
Chantilly skulle italienska armén gripa till offen-
siven samtidigt med de öfriga ententemakternas
arméer på våren 1917, men först i maj ansåg
Cadorna lämpligt att igångsätta densamma. Den
italienska armén på Isonzofronten hade då för-
stärkts, så att den räknade icke mindre än 65
fördelningar, hvaraf 30 nyuppsatta. Enligt pla-
nen för anfallet, som ledde till 10:e Isonzo-
slaget, skulle 2:a armén (Capello) börja anfal-
let på frontdelen Görz-Canale, hvarefter 3:e
armén (hertigen af Aosta) skulle utföra hufvud-
anfallet mot Karstplatån. Tillsammans skulle 40
fördelningar disponeras på den 45 km. långa
anfallsfronten. På österrikiska sidan hade under
vintern omsorgsfulla förberedelser träffats för att
möta den väntade förnyade offensiven. Sålunda
förstärktes den nya försvarsfronten (den förra 2:a
reservställningen), så att densamma fick samma
styrka som den ursprungliga. Italienarnas anfall
började 12 maj, och efter en veckas strider hade
2:a armén intagit motståndarens ställningar på
Monte Kuk och Monte Vodice ö. och s. ö. om Plava
vid Isonzo. österrikarna höllo dock fortfarande de
viktiga höjdpartierna Monte Santo och Monte San
Gabriele. 23 maj igångsattes efter en grundlig
artilleriförberedelse l:a arméns anfall. Detta hade
till en början framgång, i det att österrikiska
fronten närmast hafvet trängdes tillbaka, men
ett 3 juni igångsatt motanfall återställde efter 3
dagars ytterst häftiga strider i det närmaste läget,
och härmed var det långvariga och synnerligen
blodiga slaget till ända. Italienarnas förluster
redan under maj uppskattas till 130,000 man och
österrikarnas förluster under samma tid till omkr.
100,000 man. Antalet fångar utgjorde 25,000 å
ömse sidor. - Efter detta slag vidtog ett par
månaders lugn på ifrågavarande front, hvarunder
Cadorna vidtog förberedelser (särskildt genom att
ansenligt förstärka sitt tunga artilleri) för nästa
fältslag, genom hvilket han hoppades ändtligen
kunna bryta österrikarnas motstånd och bana sig
väg till Trieste. Efter 4 dagars artilleriförbere-
delse, utförd af icke mindre än 6,800 artilleri-
pjäser, började infanterianfallet 18 aug. Det-
samma, i hvilket 48 fördelningar lära ha deltagit,
riktades mot delen hafvet-Auzza (n. ö. om Canale)
af Isonzofronten och utfördes samtidigt af 3:e
armén mot Doberdoplatån och 2:a armén mot
norra delen af fronten. Emot Cadornas armé-
grupp kunde Boroevic nu uppställa 30 fördel-
ningar i goda ställningar, som under sommaren
hade ytterligare utbyggts och förstärkts, med
ett talrikt och kraftigt artilleri. Slaget, kal-
ladt 11 :e Isonzoslaget, blef långvarigt och blo-
digt. På södra delen af fronten gjorde italie-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
