Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världskriget. Kriget till sjöss - Världskriget. Krigsteknikens utveckling under Världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261
Världskriget (Kriget till sjöss, örlogs- och handelsflottornas förluster)
262
kriget tilldelades alla större fartyg i engelska
flottan ett flygplan af landtyp för nedslagsobserva-
tioner vid eldgifning. För spaningsändamål mot
fientliga sjöstridskrafter, särskildt u-båtar, samt mot
minor kommo motorballonger af olika system till
betydande användning; engelsmännen använde äf-
ven ballons captifs i stor utsträckning.
Tabell
öfver örlogsflottornas förluster under Världskriget.
Land
Slagskepp moderna
Slagskepp äldre
Slagkryssare
Pansarkiyssare
Lätta kryssare
Jagare och större torpedbåtar
1 Undervattensbåtar
England ..........
2
11
3
14
13
75
54
Tyskland .........
__
1
1
6
17
122
184
Ryssland ......... (Östersjön)
-
2
-
1
1
8
11
Ryssland ......... (Svarta àafvet)
2
-
-
1
-
13
1
Japan ............
1
1
__
S
H
__
Turkiet
9
2
7
2
Österrike .........
9
1
?
9
8
Italien ............
ti
__
2
13
8
Frankrike ........
1
3
__
5
-
18
16
Förenta staterna
-
-
-
3
-
2
1
Totala förlusten handelstonnage under kriget
utgjorde 15,053,786 brutto registerton, hvaraf
9,822,014 under åren 1917-18. Genom nybygg-
nader under och omedelbart efter kriget hade
dock världstonnaget ökats med 8,501,000 brutto
registerton från juni 1914 till juni 1920 (45,404,000
resp. 53,905,000 brutto registerton). Ehuru Sverige
var neutralt, måste det vidkännas svåra förluster
i fartyg och folk. Dess handelsflotta förlorade
(mest genom minor) 280 fartyg, på tills. 291,549
brutto registerton, till ett värde af omkr. 220 mill.
kr., och 684 personer omkommo. D. L-t.
Krigsteknikens utveckling under
Världskriget.
Världskrigets inflytande på krigsteknikens ut-
veckling blef synnerligen stort. Ehuru man vid kri-
gets utbrott väntade, att krigföringen skulle bli
i hög grad påverkad af under närmast föregående
år förbättrad eller nytillkommen krigsmateriel,
kunde man svårligen ana, att de militärtekniska
hjälpmedlen skulle komma att spela en så domi-
nerande roll, som fallet blef. Detta berodde tvif-
velsutan till en stor del på, att kriget efter hand
på alla fronter öfvergick till ställningskrig, hvar-
vid enda sättet för någon af de båda motståndarna
att åstadkomma ett afgörande var att söka genom-
bryta fiendens vanligen starkt befästa front. För
detta ändamål förslogo icke dittills använda strids-
medel, utan nya, kraftigare sådana - särskildt
artilleritekniska - kommo till användning. Härar-
nas storlek, som öfverträffade alla föregåendes,
fordrade älven bl. a. utomordentliga anordningar
för förbindelse- och transporttjänsten. Slutligen
blef det nya flygvapnets insats i kriget af allt
större betydelse i samma mån, som dess materiel
fullkomnades.
Artilleriteknikens utveckling. Artilleriets insats
var i Världskriget mera utslagsgifvande än i något
föregående krig. Delvis sammanhängde detta med
ställningskriget, som möjliggjorde användning af
kraftigare pjäser och mera fulländade tekniska
hjälpmedel än någonsin tillf orene. Vid flera större
anfallsföretag bröts försvararens kraft h. o. h.
genom artillerield. Insikten härom ledde till en
under hela kriget fortgående, intensiv tillverkning
af artilleripjäser och artilleriammunition, h varige-
nom artilleriets styrka oafbrutet ökades. Vid slutet
af kriget ansågs det normalt att vid anfall mot
en befäst ställning använda en artillerimassa på
ej mindre än 10 pjäser per km. af anfallsfronten.
Den största ökningen föll på det tunga, långskju-
tande artilleriet, hvars betydelse mångdubblades.
Före kriget ansågos de gröfsta pjäserna inom detta
artilleri vara 15 cm. kanoner och 28 à 30,5 cm.
haubitser. Genast vid krigets början öfverraskade
emellertid tyskarna med en 42 cm. haubits (se
Tjocka Bertha), och under krigets lopp
kommo liknande haubitser (i Frankrike t. o. m.
en 52 cm. haubits) samt kanoner af 20-34 cm.
kaliber allmänt i bruk. För transport af dylika
jättepjäser måste tillgripas motorkraft, företrädes-
vis traktorer å hjul eller å kedjebälten enligt *
Caterpillar-systemet (se Tank 2), eller ock an-
vändes järnväg. Därmed uppkom tanken på sär-
skildt järnvägsartilleri. Härmed förstås artilleri
(vanligen af gröfsta slag), hvars pjäser transporte-
ras på och skjuta från järnvägsvagn. Vagnens
mellersta del, hvarå pjäsen hvilar, bildar ett slags
plattform, som vid skjutställnings intagande sänkes
ned på skenorna eller på en i förväg iordningställd
bäddning. En särställning inom det grofva artil-
leri, som skapades under kriget, intogo de tyska
s. k. tolfmil-kanonerna. Då ryktet förmälde, att
tyskarna 23 mars 1918 på 120 km. afstånd bom-
barderat Paris, väckte det först misstro. Förut-
varande största skottvidder uppgingo till endast
25 à 35 km. Beskjutningen var emellertid ett
faktum, och det blef sedermera bekant, att den
utförts med en 21 cm. och en 24 cm. kanon. För-
klaringen till den stora skottvidden är att söka
däri, att projektilen till följd af den ovanligt stora
utgångshastigheten (omkr. 1,600 m.) lyckas rela-
tivt snart nå upp till starkt förtunnade luftlager
och inom dessa tillryggalägger större delen af sin
bana med den påföljd, att luftmotståndet blir be-
tydligt minskadt. Denna företeelse har ändrat
uppfattningen om den elevation, hvarmed största
skottvidden (se d. o.) uppnås. Vid mycket stora
utgångshastigheter uppnås maximiskottvidden ge-
nom elevation öfver 45° (vid de tyska pjäserna
enligt förmodan 53°-55°), just emedan projektilen
då fortare når upp till de tunnare luftlagren. Med
pjäser af nu angifvet slag sökte man ernå samtidig
ökning i verkan och skottvidd. Men det långvariga
ställningskriget, då motståndarna flerstädes lågo
omedelbart inpå hvarandra, framskapade samtidigt
ett annat slag af artilleripjäser, afsedda att ge
stor verkan uteslutande på mycket korta afstånd.
Dessa pjäser, nu kallade granatkastare (ty. minen-
werfer, fr. canons de tranchée), utgöra i själfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
