- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
267-268

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världskriget. Krigsteknikens utveckling under Världskriget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

267

Världskriget

268

med taggtrådsnäten, visade sig vara det verksam-
maste medlet mot nattliga öfverraskningar i ställ-
ningskriget. - Den ofantliga betydelse, som till-
mätes förbindelse-(signal-}tjänsten (se d. o. Suppl.)
i fält, har under Världskriget, där det bl. a. gällt
att under de svåraste förhållanden trygga förbindel-
serna under strid mellan de olika befälhafvarna på de
stora fronterna, föranledt särskilda åtgärder. För att
förbindelsetrupperna (ingenjörtrupperna och öfriga
truppslags signalafdelningar m. fl. specialformatio-
ner) skulle kunna fullgöra sina synnerligen kräf-
vande och viktiga uppgifter, blef det nödvändigt,
att de utrustades med alla erforderliga medel för
förbindelsernas upprätthållande, såsom (utom tele-
fon och telegraf) radiotelegraf, jordtelegraf, signal-
lampor, lyspistoler, lysraketer, signalgranatkastare,
rapportprojektiler, brefdufvor, hundar m. m., af
hvilka flera antingen icke alls (såsom jordtelegraf,
signalgranatkastare och rapportprojektiler) eller
endast i mycket begränsad omfattning (såsom
radiotelegraf, lyspistoler m. m.) kommit till
användning i föregående krig. - Redan vid krigs-
utbrottet stod motortransporttjänsten i de flesta af
de krigförande staterna på en jämförelsevis hög
ståndpunkt. Under kriget nådde densamma stor-
artad utveckling. Sålunda ökades exempelvis vid
franska armén antalet automobiler från 8,500 vid
krigsutbrottet till 100,000 vid tidpunkten för
vapenstilleståndet. Biltransport användes under
kriget för förflyttning af personal - för första
gången i krigshistorien äfven af högre truppför-
band, såsom armékårer och arméer, i strategiskt
syfte – och krigsförnödenheter af olika slag samt
af artilleripjäser och annan krigsmateriel. Dess-
utom användes motorcyklar i stor utsträckning
för stabs-, rapport- och förbindelsetjänsten samt
rekognoscerings- och spaningstjänsten. Ett sär-
skildt slag af bilar utgjorde snabbgående pansar-
bilar afsedda för såväl spaningsuppdrag som strid
- hvarvid de dock voro bundna af vägarna -
samt de förut omnämnda tankarna, som kommo att
spela en mycket betydelsefull roll vid många till-
fällen under krigets senare skeden. Inom engelska
och franska arméerna samt slutligen äfven inom
tyska armén uppsattes särskilda tanktrupper (bri-
gader, regementen och bataljoner) för det nya
vapnets betjänande. Vidare användes under kri-
get bilar i stor utsträckning för sjukvårdens behof,
hvarjämte en hel del nya automobiltyper, såsom
bl. a. kok-, vatten-, bad-, desinfektions-, verk-
stadsbilar af olika slag, laboratorie- och bref-
dufvebilar samt bilsnöplogar kommo till använd-
ning. Motortransportväsendets utveckling föran-
ledde gifvetvis en motsvarande ökning af de krig-
förande arméernas automobiltrupper (se d. o.
Suppl.), som på sina håll slutligen bildade ett sär-
skildt truppslag.

Ballongväsendet. Den före kriget ganska allmänt
gängse åsikten, att det nya flygvapnet skulle göra
de fasta ballongerna öfverflödiga som spaningsmedel,
besannade sig icke. De senare visade sig snart nog
oumbärliga som spanings- och eldledningsorgan,
särskildt för det allt talrikare tunga artilleriet,
hvarför ock ballongvapnet (se d. o. Suppl.) i hög
grad utvecklades under kriget. Sålunda ökades
exempelvis vid tyska armén antalet ballongforma-
tioncr (fästballongaf delningar, -kompanier), med

i allmänhet 2 fasta ballonger, från 10 i aug. 1914
till 184 i okt. 1918. Samtidigt förbättrades ma-
terielen, så att ballongens stighöjd kunde ökas från
500-800 m. till omkr. 1,500 m. En förut okänd
användning erhöllo fasta ballonger (af mindre stor-
lek) under krigets fortgång såsom spärrmedel för
att försvåra luftanfall mot viktiga platser.

Flygväsendet. Luftstridskrafterna eller luftvap-
net (se d. o. Suppl.), vid Världskrigets början be-
stående af sammanlagdt omkr. 30 luftskepp (motor-
ballonger) och 700-800 flygplan, utvecklades un-
der detsamma i oerhörd grad, och för första gången
kom vapnet att spela en verkligt betydelsefull, vid
många tillfällen afgörande, roll. Detta senare gällde
dock mindre motorballongväsendet än flygvapnet i
egentlig mening, d. v. s. flygplanen samt för deras
skötsel erforderlig personal m. m. Visserligen
gjorde de tyska luftskeppen - de öfrigas verksam-
het var mycket begränsad - i krigets början resp.
här- och marinledningar stora tjänster genom sin
strategiska spaningsverksamhet, hvarjämte af dem
utfördes ett antal bombarderingsföretag med myc-
ket kraftig verkan mot fästningar, större järnvägs-
(etapp-)stationer, ammunitionsfabriker o. s. v., men
de fingo dock icke den betydelse för krigföringen,
som man förmodat. Anledningen därtill var, utom
luftskeppens beroende af väder och vind, flygvap-
nets och luftvärnsartilleriets utveckling. Motstån-
darens mera snabbgående och lättmanövrerade jakt-
plan upphunno och flögo öfver luftskeppen, som de
nedsköto eller antände medelst brandbomber, och
hans alltmera fullkomnade luftvärnsartilleri tvang
luftskeppen att hålla sig på så stor höjd, att dessas
bombkastning icke fick åsyftad verkan. Det hjälpte
ej, att de senares konstruktion alltmer förbättra-
des, så att stighöjden slutligen uppgick till 6,000
m. Flygplanen gingo ännu högre. Under 1917 in-
ställdes luftskeppens verksamhet till lands. Armé-
luftskeppen öfverfördes till marinen, där de fort-
farande fingo användning, särskildt vid kustbevak-
ning och mot undervattensbåtar, och deras upp-
gifter vid krigföringen till lands öfvertogos af de
stora spanings- och bombkastningsplanen. Enligt en
officiell tysk statistik utfördes under kriget af 43
arméluftskepp (nära nog alla af betydlig storlek
och helstyfva, s. k. zeppeiinare, se Luftskepp)
tillsammans 232 boinbarderingsflygningar, hufvud-
sakligen på västfronten (hvaraf 4 mot Paris) och af
ett 70-tal marinluftskepp (äfvenledes till största de-
len zeppeiinare) 60 bombarderingsflygningar mot
engelska kusten eller in öfver öriket (hvaraf 10
mot London) och 28 mot ryska kustländerna vid
Östersjön och Svarta hafvet, allt oberäknadt spa-
ningsflygningar och deltagande i sjöstrider i sam-
band med flottan. Förlusterna voro dock betyd-
liga. Af arméluftskeppen förolyckades nämligen 26
och af marinluftskeppen 53.

Under det första relativt korta skedet af kriget,
då operationerna ännu voro rörliga, användes flyg-
vapnet hufvudsakligen för den strategiska spanin-
gen. Af de till förfogande stående flygplanen var
det stora, flertalet spaningsplan, till en början en-
sitsiga monoplan, som dock snart nog utbyttes mot
tvåsitsiga biplan med god stigförmåga och stor ha-
stighet, under krigets fortgång ökad till omkr. 150
km. i timmen. Bombkastningsplanen voro ännu för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:08:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free