Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världskrigets politiska och ekonomiska följder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Världskriget
Litauens gräns mot Polen är alltjämt omstridd,
och det är från Nationernas förbunds råd utsatt
för påtryckning i syfte att åstadkomma ett slags
faktisk realunion mellan Litauen och den polska
staten. Den fjärde "randstaten", Ukraina (se
d. o.), har återeröfrats af bolsjevikerna och utgör
nu en af regeringen i Moskva faktiskt beroende,
"själfständig" rådsrepublik. I det till större
delen af ukrainer bebodda Öst-Galizien härskar
däremot Polen, utan att dock landets framtida öde
blifvit definitivt bestämdt. Stormakternas högsta
råd tillerkände mars 1920 åt Rumänien den Kyss-
land före kriget tillhöriga, öfvervägande af rumä-
ner bebodda prov. Bessarabien; rådsryskt erkän-
nande härå har dock ännu ej vunnits, men landet
är fullständigt införlifvadt med Rumänien. Där-
emot har det bolsjevikiska Ryssland lyckats till
sovjetrepubliker i intim förbindelse med den ryska
sovjetrepubliken förvandla de på före kriget ryskt
område upprättade, någon tid oberoende kau-
kasiska republikerna Georgien och Aserbeidjan
(liksom den dels på fordom ryskt, dels på for-
dom turkiskt område upprättade armeniska re-
publiken) .
Världskrigets politiska följder inskränkte sig ej
till territoriella förändringar. Det utplånade all-
deles en bland de europeiska stormakterna, den
habsburgska dubbelmonarkien, och gjorde för oviss
tid framåt fullständigt slut på två andra dittills-
varande stormakters, Tysklands och Rysslands,
positiva inflytande på makternas rådslag. De tyska
segrarna på östfronten i förening med den af
Världskriget framkallade ryska revolutionen ledde
till uppkomsten af ett system af nya oberoende
stater utmed det afsevärdt förminskade ryska
rikets västra gräns. Tyska flottans utlämnande,
den ryskas decimering och inre upplösning samt
Turkiets nederlag medförde fullständig omhvälf-
ning i maktförhållandena på Östersjön och i Svarta
hafvet. Storbritannien fick obestridt sjöherravälde
i europeiska farvatten. I främre Orienten intogs
turkarnes forna inflytelserika ställning bland de
muhammedanska folken i viss mån af araberna,
samtidigt med att engelsmän och fransmän med
risk af framtida inbördes konflikter där nådde fram
till gemensam hegemoni. I yttersta östern fick
Japan under krigsåren rådrum att öka sitt infly-
tande på de europeiska makternas och Kinas
bekostnad, men uppkallade samtidigt emot sig
Förenta staternas rivalitet om ledningen i förmyn-
derskapet öfver det af inre oroligheter försvagade
Kina. Västmakternas hårda politik mot det be-
segrade Turkiet framkallade inom den muhamme-
danska världen en dof jäsning, som bl. a. under-
gräft det brittiska inflytandet i Persien och för-
värrat orostillståndet i Indien. De allierade mak-
terna läto under kriget den nationella själfbestäm-
manderättens genomförande intaga en synnerligen
framskjuten plats bland krigsmålen. Väsentligt
stegrades .därigenom på Irland och i Egypten och
Indien krafven på förvärfvande af nationellt obero-
ende, och grundsatsens godtyckligt ojämna tillämp-
ning i fredstraktaternas territoriella bestämmelser
skapade i många nya eller vidgade stater svår-
lösta nationalitetsproblem samt vidmakthöll eller
ökade animcsiteten mellan åtskilliga grannstater,
som förstorats eller förminskats i strid mot en rätt-
vis tillämpning af den officiellt undantagslöst
hyllade nationalitetsgrundsatsen. Upplösningen i
Ryssland och den kort efter fredssluten inträdda
afkylningen i det "hjärtliga samförståndet" med
England förmådde den franska utrikespolitiken att
i ett vidtförgrenadt system af allianser och enten-
ter med andrå-rangens stater i Europa (Belgien,
Polen, "Lilla ententen" o. s. v.) söka en ersätt-
ning för de trygghetsgarantier, som före kriget
trippeiententen utvecklats att ge. Motgångar i
Världskriget påskyndade monarkiens fall i Kyss-
land, och centralmakternas stora nederlag fram-
kallade störtandet af de monarkiska regeringarna i
Tyskland och Österrike. Den politiska omhvälfnin-
gen i Ryssland följdes där af en än mer genom-
gripande social, för hvars utbredning västerut
efter "proletärdiktaturens" proklamering i hem-
landet de ryske kommunisterna gjort intensiva
ansträngningar med skicklig exploatering af den
dofva missnöjesstämning krigsårens fasor och um-
bäranden samt den efter fredssluten följande ekono-
miska depressionen framkallat i många länder,
främst naturligtvis i de i kriget besegrade staterna.
Allmännare anklang inom breda folklager vunno,
under återverkan af de hemska intrycken från kri-
get, de pacifistiska idéerna, och sträfvandena att
försvåra framtida krigsutbrott samt främja mellan-
folkliga tvisters lösning genom förlikning eller
skiljedom vunno allmännare officiellt erkännande
än någonsin förr och samlades liksom i en bränn-
punkt i Nationernas förbund, hvars urspr. plane-
rade universella karaktär emellertid förrycktes
genom Tysklands utestängande, Rysslands prin-
cipiella stridsställning mot västerlandets "kapita-
listiska" stater och Förenta staternas vägran att
biträda det på dess initiativ åvägabragta förbundet.
Förbundets med vidsträckta befogenheter utrustade
råd har vid flera tillfällen snarare uppträdt som
organ för de segrande stormakternas intressepoli-
tik än som bärare af de vid förbundets stiftande
proklamerade rättsidéerna, men inom förbundet
spåras en växande rörelse för att söka råda bot
för detta missförhållande.
Krigets och fredsvillkorens ekonomiska följder
blefvo fruktansvärda. Hela den internationella
världsekonomien bragtes ur sina fogar genom krigets
långvarighet, produktionens mångåriga inriktande
i de krigförande länderna på öfvervägande destruk-
tiva syften, millionförlusterna af människolif, för-
ödelsen på de vidsträckta krigsskådeplatserna,
den oerhörda tillväxten af (särskildt de krigförande)
ländernas statsskulder (enl. National city banks
kalkyl från 191,8 milliarder kr. 1914 till 1,109
milliarder kr. 1920), blockadpolitiken mot central-
makterna, fortsatt i stor utsträckning mot Tysk-
land äfven under stilleståndstiden, och resulte-
rande i svår undernäring och folkhälsans under-
gräfvande för generationer framåt, vidare Ryss-
lands långa isolering från världshandeln med
åtföljande af kommunistexperimentet förvärrade
upplösning af dess ekonomiska lif samt de ned-
tyngande ekonomiska skadeståndsförpliktelser, som
pålades det tyska folket. Vid uppdragandet af
de nya gränserna bortsåg man dessutom ofta
af politiska eller nationella skäl från den ekono-
miska samhörigheten mellan de nyfördelade land-
områdena, hvilket särskildt för Österrike blef af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
