- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
281-282

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världskriget. Litt. - Världskroppar. Se Solen (pl.) - Världskulturhistoria. Se Historia, sp. 769 - Världsligt frälse. Se Frälse, sp. 25 - Världslitteratur. Se Litteratur - Världsmonarki, detsamma som universalmonarki (se d. o.) - Världsmästerskap, idrottst. - Världsomsegling (Jordomsegling) - Världsordning, filos. - Världspol, astron. Se Pol 1 - Världspostföreningen, postv. Se Postförening, sp. 15 - Världspressen. Se Pressen - Världsrekord - Världsrymden. Se Världsalltet - Världssamfärdsel. Se Samfärdsel - Världssjäl, filos.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

281

Världskroppar-Världssjäl

282

under W i l s o n, W., och N a, t i o n e r n a s för-
bund (i Suppl.) anförd litteratur.

V. Söderberg (sp. 129-153, 270-277 och 279
-281), H. Jungstedt (sp. 154-253, 264-270 och
277-278), D. Landqvist (sp. 253-261) och G.
af Wetterstedt (sp. 261-264).

Världskroppar. Se Solen (pl.).

Världskulturhistoria. Se Historia, sp. 769.

Världsligt frälse. Se Frälse, sp. 25.

Världslitteratur. Se Litteratur.

Världsmonarki, detsamma som universal-
monarki (se d. o.).

Världsmästerskap, idrottst., seger, vunnen i
täfling, som af gör h vem som är att betrakta
som den bäste (världsmästare) inom en
viss idrottsgren i alla länder. Då det är synner-
ligen svårt att anordna en täfling så, att denna
förutsättning föreligger, förekomma endast i ett
fåtal idrottsgrenar erkända världsmästerskapstäf-
lingar. För att ett världsmästerskap skall erkän-
nas fullgiltigt, fordrar man numera, att tan1 ingen
anordnas genom ett allmänt erkändt internatio-
nellt idrottsförbund. Ett sådant förbund är Inter-
nationella skridskoförbundet, som sedan 1896 an-
ordnar världsmästerskapstäflingar i såväl konst-
söm hastighetsåkning på skridskor. Ett annat är
Internationella brottningsförbundet, som anordnar
världsmästerskapstäflingar i brottning. Utom dessa
två idrottsgrenar finnas inga, hvari täflan om
världsmästerskap för amatörer anordnas. Några
större internationella täflingar benämnas stundom i
tidningarna världsmästerskapstäflingar, ehuru de
hvarken äro pålysta som sådana eller anordnas
genom något internationellt förbund. Exempel på
sådana äro lawntennistäflingarna i Wimbledon.
Professionella världsmästerskapstäflingar ha sedan
länge anordnats i rodd och boxning. På senare
tiden har föreslagits, att de hvart fjärde år anord-
nade moderna olympiska spelen skulle anses som
världsmästerskapstäflingar. Ett formligt beslut här-
om har också fattats af Internationella simför-
bundet. E- B-11.

Världsomsegling (Jordomsegling) Sedan
Columbus ledts till upptäckten af Amerika af tron
på en västlig sjöväg till Indien, söktes denna en
tid förgäfves, tills den i spansk tjänst stående
Magalhäes (se d. o.) 1519 genom det efter honom
benämnda sundet kringseglade den amerikanska
kontinenten och 1521 anlände till Filippinerna,
där han själf dödades. Han är dock den förste
världsomseglaren, då han tidigare västerifrån på
fartyg nått Molukkerna. Af hans 5 skepp hem-
kom blott ett, under ledning af Seb. del Cano.
Detta var den l:a varidsomseglingen (beskrifven
af Pigafetta, tr. först omkr. 1524). Af Loaysas
1525 utsända expedition nådde blott några spillror
hemlandet. Den 2:a verkligt fullbordade världs-
omseglingen genomfördes af engelsmannen Fr. Drake
1577-80, den 3:e af Th. Cavendish 1586-88.
den 4:e af holländaren 0. van Noorf 1598-1601,
den 5:e af J. Spielbergen 1614-17, den 6:e af
J. Le Maire och C. v. Schouten 1615-17, den
7:e af L’Hermite och hans efterträdare i befälet
G. H. Schapenham 1623-26 och den 8:e af Dam-
pier, Cooke och Cowley 1683-91. Från 1700-
talets början bli färderna vida talrikare. Bland
dem, som haft största betydelse i geografiskt hän-

soondo, må nämnas Shelvooko. 1722, Anson 1744,
Byron 1766, Bougainville 1769, James Cook (med
tre berömda resor 1771, 1775 och den sista, under
hvilken han själf dödades, 1776-80), och på 1800-
talet von Krusenstern, von Kotzebue och Dumont
d’Urville. Jordomseglingar på höga sydliga bred-
der utfördes tidigast af J. Cook och af von Bel-
lingshausen; n. om kontinenterna har ännu ingen
kringseglat jorden. Bland svenska världsomseglin-
gar äro särskildt anmärkningsvärda fregatterna
"Eugenies" (under kommendörkapten Virgin 1851
-53) och "Vanadis’" (under kommendören 0.
Lagerberg 1883-85) färder. Synnerligen resul-
tatrika ha några på senare tider utförda oceano-
grafisk-geografiska Jordomseglingar \arit, främst
den österrikiska å "Novara" 1857-59, den en-
gelska å "Challenger" 1872-76 och den tyska å
"Gazelle" 1874-76. Med Sues- och Panamakana-
lernas fullbordande har en ny väg öppnats för jord-
omseglingen, hvarvid af ståndet London-Panama-
Malakkasundet-Sues-London utgör omkr. 24,000
sjömil, något mer än ekvatorns längd. En för-
teckning på de tidigaste världsomseglingarna finnes
i A. E. Nordenskiölds "Periplus". Äldre franska
världsomseglingar skildras af E. W. Dahlgren i
"Voyages fra^aises à destination de la Mer du
sud" (Paris, 1907). O. N-d.

Världsordning, filos., det lagbundet bestämda,
allsidiga sammanhanget mellan allt, som är i
världen och inom hela världsförloppet. Detta be-
stämmes å ena sidan af förhållandet mellan orsaker
och verkningar, å den andra af ändamålsenlig-
hetens fordringar. Naturforskningen betonar sär-
skildt den förra sidan af denna lagbundenhet, all
religiös världsåskådning däremot den sistnämnda,
den teleologiska synpunkten. "Moralisk världsord-
ning" är ett sådant världssammanhang, att den
goda viljan finner sin belöning utan att sträfva
efter den och allt slutligen leder till det bästa.
Kant påvisade tron på en sådan världsordning som
en förutsättning för moralens möjlighet, i det att
man annars icke kunde handla "endast af plikt",
utan hänsyn till handlingens följder med afseende
på lyckan. Som grunden till denna moraliska
världsordning antog Kant en personlig Gud. Fichte
utvecklade denna åsikt i panteistisk riktning, i
det att han identifierade Gud med den moraliska
världsordningen och religionen med tron på denna
ordning. Till denna uppfattning närmar sig
ock Höffding genom sin lära om religionen såsom
tron på "värdenas bestånd". s~e-

Världspol, astron. Se Pol 1.

Världspostföreningen, postv. Se Postför-
en i n g, sp. 15.

Världspressen. Se Pr ess e n.

Världsrekord (se Rekord) betecknar inom
sport väsendet den bästa tid, som uppnåtts och
inregistrerats vid offentlig täfling af visst
slag. B. C-m.

Världsrymden. Se Världsalltet.

Världssamfärdsel. Se Samfärdsel.

Världssjäl, filos., den själ, som af flera filosofer
tillägges världsalltet och antas vara verksam i alla
enskilda ting. Platon antar en världssjäl, som är
skapad af demiurgen och har världen till kropp.
Äfven stoikerna och Plotinos anta världssjälen
såsom alltets andliga princip. Giordano Bruno

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:36 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free